Fråga oss

Europeiska centralbanken (ECB) är euroområdets centralbank och förvaltar de pengar som är i omlopp i euroområdet. ECB har som viktigaste uppgift att upprätthålla prisstabilitet och gör det framför allt genom att sätta lämpliga räntor.

Inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) ansvarar vi även för banktillsynen.

ECB:s åtgärder vägleds av principerna om öppenhet, oberoende och ansvarsskyldighet.

ECB är ingen vanlig bank som tillhandahåller banktjänster till privatpersoner och företag. Vi tar inte kontakt med personer för att erbjuda lån eller sparkonton och har ingen internetbank.

Vidare:

• ECB är inte involverad i penningöverföringar.
• ECB tar inte ut avgifter för gränsöverskridande överföringar.
• ECB tar inte emot insättningar från tredje part.
• ECB spärrar inte medel och utfärdar inte heller intyg för frigörande av medel.

Det finns för närvarande 24 officiella EU-språk och du kan använda alla dessa språk i dina kontakter med oss. Vilka språk vi använder för att kommunicera med medborgarna beror på målgrupp och specifika omständigheter. ECB offentliggör rättsakter på alla officiella EU-språk. Engelska är det språk vi använder internt.

ECB ägs gemensamt av centralbankerna i samtliga EU-länder. Varje lands andel av ECB:s kapital beräknas till lika del utifrån dess befolkning och bruttonationalprodukt (BNP). De länder som använder euron betalar mer än övriga länder. Utifrån dessa olika faktorer skapas den så kallade fördelningsnyckeln, som sedan avgör hur mycket varje nationell centralbank ska betala.

ECB gör vinster och ådrar sig förluster, precis som andra institutioner. ECB:s nettovinst eller nettoförlust fördelas mellan de nationella centralbankerna i euroområdet. Enligt ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av vinsten behållas som reserver, medan återstående vinst måste delas ut till ECB:s aktieägare i förhållande till deras inbetalda andelar. Eventuella förluster kan kvittas mot de allmänna reserverna, årets intäkter eller de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna.

ECB-rådet har uttalat sitt fulla stöd för det ukrainska folket.

Vi har genomfört de sanktioner som EU och Europas regeringar har förelagt och står redo att vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa prisstabilitet och finansiell stabilitet i euroområdet.

Ta reda på mer:

ECB:s penningpolitik omfattar alla beslut som tas för att påverka kostnaden för och tillgängligheten på pengar i ekonomin och som syftar till att vårt prisstabilitetsmål uppnås. ECB:s primära penningpolitiska instrument är styrräntorna. Ändras dessa räntor påverkar det räntorna i hela ekonomin, med en tidsfördröjning på flera månader. Detta gäller särskilt de räntor som banker använder när de lånar ut pengar till privatpersoner och företag. Vid behov kan ECB även använda andra verktyg för att uppnå prisstabilitetsmålet.

Enligt artikel 127 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är prisstabiliteten ECB:s huvudsakliga mål. ECB-rådet anser att bästa sättet att uppnå prisstabilitet är att sträva efter en årlig inflationstakt på 2 procent på medellång sikt, mätt med det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP).

Stabila priser gör det lättare för privatpersoner att planera sitt sparande och stimulerar företag att investera. De bidrar dessutom till att upprätthålla förtroendet för vår valuta genom att stabilisera mängden varor och tjänster som kan köpas för ett visst belopp i euro.

ECB anser att det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) är det lämpligaste måttet för att bedöma om prisstabilitetsmålet uppnås.

HIKP mäter konsumentprisinflationen – dvs. förändringar över tiden i priser på varor och tjänster som hushållen i euroområdet köper.

HIKP är ”harmoniserat” eftersom alla EU-länder använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra.

HIKP sammanställs av Eurostat och nationella statistikinstitut i enlighet med harmoniserade statistiska metoder.

Den nuvarande höga inflationen drivs av tre huvudfaktorer. För det första driver högre energipriser upp inflationen, eftersom olja, gas och el har blivit dyrare. För det andra stiger priserna eftersom efterfrågan ökar snabbare än utbudet samtidigt som företagen har svårt att hinna med att återuppbygga leveranskedjor som drabbats av pandemin. För det tredje var priserna exceptionellt låga när pandemin rasade som värst. När man jämför dagens högre priser med dessa mycket låga nivåer framstår skillnaderna som stora.

När inflationen beräknas ligga under tvåprocentsmålet på medellång sikt försöker ECB stimulera ekonomin med hjälp av sina styrräntor och andra verktyg. Om räntan hålls låg bidrar det till att det blir billigare för bankerna att låna ut pengar. Detta ökar i sin tur investeringarna och konsumtionen i ekonomin. Med låga räntor ökar också värdet på tillgångar (t.ex. pensioner och bostäder), vilket också stimulerar till sparande. Allt detta leder till ökad aktivitet och tillväxt, vilket får inflationen att stiga.

Tillgångsköp handlar om att centralbanker köper tillgångar, t.ex. stats- eller företagsobligationer, för att få ner de längre räntorna när inflationen riskerar att ligga kvar på låga nivåer. Detta hjälper ekonomin genom att konsumtion och investeringar får en skjuts. I förlängningen bidrar det till att bygga upp pristrycket och få inflationen upp till tvåprocentsmålet.

Vi offentliggjorde vår nya penningpolitiska strategi den 8 juli 2021. Euroområdets ekonomi och världsekonomin har genomgått genomgripande förändringar sedan den förra strategiöversynen 2003. Minskad produktivitet, förändrad demografi och efterdyningar av finanskrisen har inneburit att vi inte har samma förutsättningar att nå våra mål enbart genom att ändra styrräntorna. Andra utmaningar för penningpolitiken är globalisering, digitalisering, hot mot miljömässig hållbarhet och förändringar i det finansiella systemet.

Även om ECB:s uppdrag tilldelas genom fördragen utformas den penningpolitiska strategin av ECB. I denna strategi beskrivs hur vi avser att uppnå vårt huvudmål prisstabilitet i euroområdet med hjälp av en lämplig uppsättning penningpolitiska instrument. Med den nya strategin ska ECB eftersträva ett symmetriskt inflationsmål på 2 procent, vilket innebär att det är lika oönskat med en inflation under målet som att inflationen är alltför hög.

Vill du veta mer om de penningpolitiska verktygen, åtgärderna och besluten?

Vill du veta mer om huvuddragen i strategiöversynen?

Syftet med den europeiska banktillsynen är att se till att det europeiska banksystemet är säkert och sunt, att öka finansiell integration och stabilitet och att säkerställa en konsekvent tillsyn.

Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) avser systemet med banktillsyn i Europa. Den omfattar ECB:s banktillsyn och de nationella tillsynsmyndigheterna i de deltagande länderna.

Nej, konsumentskydd och kampen mot penningtvätt ligger utanför ECB:s behörighetsområde och hanteras därför av nationella myndigheter. Om du har klagomål på din bank ska du kontakta banken direkt eller vända dig till den myndighet som ansvarar för sådana ärenden i ditt land.

Vi uppmuntrar alla att rapportera misstänkta överträdelser av relevant unionslagstiftning direkt till oss via vår plattform för visselblåsare. ECB säkerställer ett lämpligt skydd både för personer som rapporterar om överträdelser och för personer som anklagas ha begått överträdelser. ECB skyddar också alla inblandades personuppgifter.

Att ge tillgång till information är viktigt för ECB. Vi eftersträvar största möjliga öppenhet, samtidigt som vi säkerställer sekretess när det gäller hur vi utför våra uppgifter.

Information om enskilda banker under tillsyn skyddas uttryckligen av ett antal krav på tystnadsplikt som fastställs i EU-lagstiftningen, t.ex. kapitalkravsdirektivet (CRD).

Tillgång till ECB:s handlingar regleras i beslut ECB/2004/3 av den 4 mars 2004, i dess ändrade lydelse. I linje med åtagandet om öppenhet och transparens har ett offentligt register över handlingar upprättats. Med detta register möjliggörs och underlättas forskning.

Banker som står under ECB:s direkta tillsyn kallas betydande institut och banker under ECB:s indirekta tillsyn kallas mindre betydande institut.

Tillsynsmyndigheter analyserar de risker som bankerna utsätts för och kontrollerar att de kan hantera dessa risker på ett korrekt sätt. Detta kallas översyns- och utvärderingsprocessen, eller ÖUP. Syftet är att utvärdera bankernas riskprofiler på ett enhetligt sätt och fatta beslut om eventuella nödvändiga tillsynsåtgärder.

Tillsynsmyndigheter använder stresstester för att se hur väl banker hanterar finansiella och ekonomiska chocker. Stresstestresultaten hjälper tillsynsmyndigheterna att identifiera bankernas sårbarheter och ta itu med dem i ett tidigt skede som del av tillsynsdialogen.

Inrättandet av euron var en imponerande bedrift. I och med euron blev det så mycket enklare och säkrare att resa, studera och arbeta utomlands och Europas folk kom närmare varandra. Maastrichtfördraget var en av de viktigaste milstolparna i den europeiska integrationsprocessen och banade bl.a. väg för inrättandet av en gemensam valuta.

ECB undersöker möjligheten att införa en digital euro. Detta blir i så fall en elektronisk version av de pengar som ges ut av Eurosystemet. Den digitala euron skulle vara centralbankspengar och därmed utan risk. I nuläget är kontanter de enda centralbankspengar som används för massbetalningar. En digital euro skulle vara ännu ett sätt att göra betalningar i euro. Den skulle inte ersätta kontanter, utan vara ett komplement. Om den digitala euron blir verklighet ska den kunna omvandlas (ett till ett) till alla andra former av euro, t.ex. sedlar.

En digital euro skulle kombinera ett digitalt betalningsinstruments effektivitet med centralbankspengars säkerhet. Den skulle hjälpa EU att vara fortsatt oberoende av digitala betalningsmetoder som ges ut och kontrolleras utanför euroområdet. Vidare skulle en digital euro säkerställa finansiell stabilitet och monetär suveränitet samt bidra till att upprätthålla förtroendet för betalningar i den digitala tidsåldern.

Kryptotillgångar skiljer sig fundamentalt från centralbankspengar: priserna på dessa tillgångar är extremt volatila, vilket gör det svårt att använda dem som betalningsmedel eller beräkningsenhet. Kryptotillgångar har inget verkligt värde och backas inte upp av någon offentlig institution. Det finns liknande betänkligheter kring stablecoins: hur stabila de är beror i förlängningen på den utgivande enheten och de underliggande tillgångarna. En annan avgörande faktor är att emittenten klarar att leva upp till sitt löfte om att upprätthålla värdet över tiden.

En digital euro skulle däremot vara centralbankspengar. Det innebär att den skulle ges ut av en centralbank och vara utformad för att uppfylla invånarnas behov, vara riskfri och värna om integritets- och uppgiftsskydd.

Experter från Eurosystemet har fastställt ett antal grundläggande krav som ska hjälpa oss att fastställa hur en digital euro kan se ut. Den ska t.ex. vara lättillgänglig, stabil, säker, effektiv, uppfylla krav på integritet och vara rättsenlig. Den skulle utformas för att vara kompatibel med befintliga betalningstjänster och därigenom underlätta heltäckande europeiska betalningar och andra tjänster för konsumenter.

ECB och de nationella centralbankerna i Eurosystemet har ansvar för att skydda eurosedlarna och upprätthålla allmänhetens förtroende för dem. I december 2021 började ECB undersöka ett nytt tema och ny utformning för eurosedlarna. Med detta ville man göra dem mer relevanta för EU-medborgarna och se till att sedlarna och deras säkerhetsdetaljer bygger på bästa tillgängliga teknik.

Ett slutligt beslut om produktion och utgivning av nya sedlar fattas först när utformningsprocessen har slutförts 2024.

Utgivningen av 500-eurosedeln har upphört, men de är fortfarande ett lagligt betalningsmedel. Det betyder att de fortfarande kan användas som betalningsmedel och värdebevarare.

Bilder på eurosedlar får användas för icke-yrkesmässiga ändamål utan vårt förhandsgodkännande, förutsatt att du följer alla gällande regler (särskilt artikel 2 i beslut ECB/2013/10). Dessa regler ska säkerställa att en reproduktion inte kan förväxlas med en äkta sedel. Detta är viktigt eftersom detta skulle skada förtroendet för euron.

Om du vill använda högupplösta bilder av eurosedlar för yrkesmässiga ändamål måste du kontakta ECB på Euro-Banknotes-Images@ecb.europa.eu, så att vi kan göra en bedömning. Om din förfrågan godkänns får du de elektroniska bilderna skickade till dig.

Target2 är ett betalningssystem som ägs och drivs av ECB och de nationella centralbankerna. Det är den mest använda plattformen för stora betalningsvolymer från såväl centralbanker som vanliga banker. ECB och de nationella centralbankerna kan inte lämna information om status för enskilda banköverföringar, vare sig inom euroområdet eller internationellt.

TIPS är en marknadsinfrastrukturtjänst som lanserades av ECB och de nationella centralbankerna 2018. Genom denna tjänst kan betaltjänstleverantörer erbjuda sina kunder att överföra pengar i realtid, dygnet runt. Tack vare TIPS kan direktbetalningar nu genomföras snabbt och säkert.

Vad har ECB för kontantstrategi? Varför är det viktigt med kontanter? Hur vill människor i euroområdet betala?

Varför är betalningssystemen så viktiga?

Fler och kraftigare naturkatastrofer har en negativ inverkan på ekonomin och det finansiella systemet. De kan påverka ekonomisk tillväxt, inflation och penningpolitikens inverkan på människor och företag. Detta får konsekvenser för prisstabiliteten, som är ECB:s huvuduppgift. Därför har klimatförändringsöverväganden integrerats i det penningpolitiska ramverket.

ECB integrerar dessa överväganden på fyra sätt:

• Ekonomisk analys: modeller, prognosmetoder och riskbedömningar anpassas och förbättras
• Banktillsyn: bättre riskanalys av bankernas portföljer utvecklas
• Penningpolitik: klimatförändringseffekterna integreras i modellering och investeringsportföljer (obligationers hållbarhetsaspekter)
• Finansiell stabilitet

Centrumet för klimatförändringar tar tillvara intern expertis och utformar vår klimatagenda i nära samarbete med ECB:s olika verksamhetsområden. Centrumets verksamhet omfattar allt från penningpolitik till tillsynsfunktioner. En del av ECB:s fondportfölj har investerats i Bank for International Settlements (BIS) fond för gröna obligationer i euro.

Som resultat av ECB:s strategiöversyn har ECB-rådet infört en ambitiös färdplan för att integrera klimatförändrings­överväganden i vårt arbete.

För närvarande innehar ECB omkring en femtedel av alla godtagbara gröna företagsobligationer. Gröna obligationer emitteras framför allt inom sektorer som allmännyttiga tjänster, infrastruktur, transport och byggverksamhet. Företag i dessa sektorer emitterar gröna obligationer för att finansiera införandet av effektivare teknik, minska sitt koldioxidavtryck och för att styra om sina energiportföljer mot förnybara källor.

Centralbankerna är inte huvudaktör i kampen mot klimatförändringar. Men detta är uppenbart en fråga som påverkar prisstabiliteten, som är ECB:s huvuduppgift. Följaktligen får klimatet konsekvenser för vår penningpolitiska strategi.

Vill du veta mer om hur ECB hanterar klimatförändringsfrågan?

Klimat- och miljörelaterade risker blir allt viktigare för bankerna. Ta reda på hur extrema väderhändelser kan påverka banker och vad de kan göra för att behålla sin viktiga roll som långivare och bidra till övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Under 2020 och 2021 har ECB vidtagit ett antal penningpolitiska åtgärder och banktillsynsåtgärder för att mildra coronapandemins effekter på ekonomin i euroområdet samt för att stödja alla invånare i Europa.

Den 10 februari 2022 meddelade ECB att de sista tillfälliga lättnadsåtgärderna för banker skulle upphöra.

Dessa vanliga frågor innehåller närmare upplysningar om pandemirelaterade åtgärder som ECB:s banktillsyn genomförde 2020 och 2021.

PEPP (stödköpsprogrammet föranlett av pandemin) är ett program för köp av tillgångar, lanserat i mars 2020 för att bidra till att motverka coronapandemins negativa effekter. Syftet med PEPP var att hjälpa invånare, företag och regeringar att till förmånliga villkor få tillgång till de medel de kan behöva för att klara utmaningarna med pandemin.

Vi erbjöd långfristig finansiering till bankerna för att stödja utlåningen till hushåll och företag, däribland små och medelstora företag. Räntan för dessa medel sänktes, vilket stimulerade bankerna att öka utlåningen. Vi utvidgade också förteckningen över tillgångar som banker kan använda som säkerhet, vilket utgör en typ av försäkring när vi lånar ut till dem. Sammantaget bidrog dessa åtgärder till att upprätthålla bankernas utlåning till hushåll och företag under hela pandemin.

Antalet cyberincidenter som rapporteras till ECB har ökat under pandemin: med 54 procent från 2019 till 2020. Att skydda kritiska tjänster (t.ex. tillgång till det finansiella systemet) mot attacker och driftstörningar är avgörande. Genom sitt ramverk för rapportering av cyberincidenter och de gemensamma tillsynsgruppernas översyn av bankernas svar på ett årligt frågeformulär om IT-risker bedömer ECB bankernas exponering mot IT-risker och deras riskhantering för att göra EU:s finanssektor starkare och mer digitalt motståndskraftig.

Mot bakgrund av den ökade systemosäkerhet och ekonomiska stress som pandemin gett upphov till rekommenderade ECB den 27 mars 2020 en exceptionell åtgärd: att bankerna temporärt inte skulle betala ut några kontantutdelningar samt avstå från att köpa tillbaka egna aktier. Att behålla kapitalet var nödvändigt för att säkerställa en försiktig kapitalplanering och för att bankerna skulle kunna behålla sin förmåga att stödja ekonomin. 

Den 23 juli 2021 beslutade ECB att inte förlänga utdelningsrekommendationen efter september 2021.