European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Fråga oss

Vi strävar efter att vara öppna, tillgängliga och begripliga för alla medborgare

ECB är euroområdets centralbank och vi på ECB arbetar för mer än 350 miljoner invånare i Europa. ECB:s uppgift är att hålla priserna stabila och bidra till att bankerna är säkra.

Vill du veta mer om ECB, vad vi gör och hur det påverkar dig? Klicka på något av ämnena nedan för att hitta svaren på de vanligaste frågorna. Längst ner på sidan kan du även ställa egna frågor!

Vi strävar efter att vara öppna, tillgängliga och begripliga för alla medborgare

Om ECB

Vad är ECB?

Europeiska centralbanken (ECB) är euroområdets centralbank och håller noga uppsikt över de eurosedlar och euromynt som är i lager och i omlopp. ECB har som viktigaste uppgift att upprätthålla prisstabilitet och gör det framför allt genom att sätta lämpliga räntor.

Inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) ansvarar vi även för banktillsynen.

Förklaring: Vad är en centralbank? ECB och Eurosystemet på tre minuter SSM på tre minuter

ECB:s åtgärder vägleds av principerna om öppenhet, oberoende och ansvarsskyldighet.

Förklaring: Varför är ECB oberoende? ECB förklarar: ansvarighet
Vilket språk talas på ECB?

Det finns för närvarande 24 officiella EU-språk och du kan använda alla dessa språk i dina kontakter med oss. Vilka språk vi använder för att kommunicera med medborgarna beror på målgrupp och specifika omständigheter. ECB offentliggör rättsakter på alla officiella EU-språk. Engelska är det språk vi använder internt.

Vem äger ECB?

ECB ägs gemensamt av centralbankerna i samtliga EU-länder. Varje lands andel av ECB:s kapital baseras till lika del på dess befolkning och bruttonationalprodukt (BNP). De länder som använder euron betalar mer än övriga länder. Utifrån dessa olika faktorer skapas den så kallade fördelningsnyckeln, som sedan avgör hur mycket varje nationell centralbank ska betala.

Förklaring: Vem äger ECB?
Går ECB med vinst? Eller med förlust?

ECB gör vinster och ådrar sig förluster, precis som andra institutioner. ECB:s nettovinst eller nettoförlust fördelas mellan de nationella centralbankerna i euroområdet. Enligt ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av vinsten behållas som reserver, medan återstående vinst måste delas ut till ECB:s aktieägare i förhållande till deras inbetalda andelar. Eventuella förluster kan kvittas mot de allmänna reserverna, årets intäkter eller de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna.

Förklaring: Går ECB med vinst?
Vilka åtgärder har ECB vidtagit i samband med kriget i Ukraina?

ECB-rådet har uttalat sitt fulla stöd för det ukrainska folket.

Vi har genomfört de sanktioner som EU och Europas regeringar har förelagt och står redo att vidta alla erforderliga åtgärder för att säkerställa prisstabilitet och finansiell stabilitet i euroområdet.

Ta reda på mer:

Pressmeddelande från den 25 februari 2022 Mer om Rysslands invasion av Ukraina Vanliga frågor om invasionen av Ukraina och ECB:s banktillsyn

Penningpolitik

Vad är ECB:s penningpolitik?

ECB:s penningpolitik omfattar alla åtgärder som vidtas för att påverka kostnaden för och tillgängligheten på pengar i ekonomin och som syftar till att vårt prisstabilitetsmål uppnås. ECB:s primära penningpolitiska instrument är styrräntorna. Ändras dessa räntor påverkar det räntorna i hela ekonomin, med en tidsfördröjning på flera månader. Detta gäller bland annat de räntor som banker använder när de lånar ut pengar till privatpersoner och företag. Vid behov kan ECB även använda andra verktyg för att uppnå prisstabilitetsmålet.

Senaste penningpolitiska beslut Vårt prisstabilitetsmål och översynen av den penningpolitiska strategin Vad är penningpolitik?
Varför är prisstabilitet så viktigt?

Enligt artikel 127 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är prisstabiliteten ECB:s huvudsakliga mål. ECB-rådet anser att bästa sättet att uppnå prisstabilitet är att sträva efter en årlig inflationstakt på 2 procent på medellång sikt, mätt med det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP).

Stabila priser stimulerar företag att investera och gör det lättare för privatpersoner att planera sina utgifter. De bidrar dessutom till att upprätthålla förtroendet för vår valuta genom att mängden varor och tjänster som kan köpas för ett visst belopp i euro hålls konstant.

Förklaring: Varför är det viktigt med stabila priser? Varför är inflationsmålet 2 procent?
Vilket mått används för att bedöma prisstabilitet?

För att hålla priserna stabila på ett effektivt sätt behöver vi ett tillförlitligt inflationsmått. Detta får vi genom att titta på priserna på hundratals saker som människor normalt lägger pengar på, t.ex. mat, kläder eller bilar och tjänster som mobiltelefoni, tågbiljetter och hyresbostäder. Allt detta ger oss en uppfattning om hur mycket priserna förändras i ekonomin som helhet.

Vi får en övergripande bild genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), som vi anser vara det lämpligaste måttet för att bedöma om prisstabilitetsmålet har uppnåtts. HIKP mäter konsumentprisinflationen – dvs. förändringar i priser på varor och tjänster som hushållen i euroområdet köper över tid.

Anledningen till att det är ”harmoniserat” är att alla EU-länder använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra.

HIKP sammanställs av Eurostat och nationella statistikinstitut i enlighet med harmoniserade statistiska metoder. 

Inflationsmätningen och strategiöversynen
Varför är inflationen hög just nu?

Inflationen har minskat de senaste månaderna, men är fortfarande alltför hög. Inflationsnedgången beror på lättnader i energipriserna som hade stigit till mycket höga nivåer sedan Ryssland inlett sin fullskaliga invasion av Ukraina. Men priserna på livsmedel och tjänster stiger fortfarande kraftigt. I många sektorer är pristrycket fortsatt högt på grund av fördröjda effekter av den senaste tidens uppgång i energipriser och andra insatskostnader. Den uppdämda efterfrågan efter pandemin, den eftersläpande effekten av flaskhalsar på utbudssidan samt stigande vinstmarginaler och löner bidrar också till de stigande priserna på varor och tjänster.

Vad innebär hög inflation och hur hanterar vi den
Varför höjer vi räntorna?

Vi är eurons centralbank och har i uppdrag att hålla priserna stabila. När priserna stiger för snabbt – det vill säga när inflationen är för hög – hjälper ECB:s styrräntor oss att åter få tillbaka inflationen till vårt 2-procentsmål på medellång sikt.

Vi håller också ett vakande öga på inflationsförväntningarna – just nu försvårar inflationen tillvaron för folk och många oroar sig för att vi kommer att få leva med inflation nu. Genom räntehöjningar kan vi sända ett budskap om att vi inte låter inflationen ligga kvar över 2 procent, vilket bidrar till att hålla inflationsförväntningarna i schack.

Vi har höjt räntorna. Vad innebär det för dig?
Vad är syftet med tillgångsköp?

Centralbanker kan ibland köpa tillgångar, t.ex. stats- eller företagsobligationer, för att få ner de längre räntorna när inflationen riskerar att ligga kvar på låga nivåer. Dessa tillgångsköp hjälper ekonomin genom att konsumtion och investeringar får en skjuts. I förlängningen bidrar det till att bygga upp pristrycket och få inflationen upp till tvåprocentsmålet.

På grund av den stigande inflationen genomför ECB inte längre nettoköp från och med juli 2022 och har beslutat att upphöra med återinvesteringar i APP- programmet från och med juli 2023.  

Förklaring: Hur fungerar kvantitativa lättnader? Förklaring: Hur fungerar ECB:s program för köp av tillgångar (APP)?
Vad innebär ECB:s nya penningpolitiska strategi?

Vi offentliggjorde vår nya penningpolitiska strategi den 8 juli 2021. Euroområdets ekonomi och världsekonomin har genomgått genomgripande förändringar sedan den förra strategiöversynen som gjordes 2003. Minskad produktivitet, förändrad demografi och efterdyningar av finanskrisen har inneburit att vi inte har samma förutsättningar att nå våra mål enbart genom att ändra styrräntorna. Andra utmaningar för penningpolitiken är globalisering, digitalisering, hot mot miljömässig hållbarhet och förändringar i det finansiella systemet.

Även om ECB:s uppdrag tilldelas genom fördragen, utformas den penningpolitiska strategin av ECB. I denna strategi beskrivs hur vi avser att uppnå vårt huvudmål prisstabilitet i euroområdet med hjälp av en lämplig uppsättning penningpolitiska instrument. Med den nya strategin ska ECB eftersträva ett symmetriskt inflationsmål på 2 procent, vilket innebär att det är lika oönskat att inflationen ligger under målet som att den är alltför hög.

Läs mer om strategiöversynen
Har du fler frågor om ECB:s penningpolitik?

Vill du veta mer om de penningpolitiska verktygen, åtgärderna och besluten?

Mer om penningpolitik Förklaringar: Penningpolitik

Vill du veta mer om huvuddragen i strategiöversynen?

Frågor och svar om strategiöversynen

Banktillsyn

Vad är banktillsyn?

Syftet med den europeiska banktillsynen är att se till att det europeiska banksystemet är säkert och sunt, att öka finansiell integration och stabilitet och att säkerställa en konsekvent tillsyn.

ECB förklarar: Europeisk banktillsyn
Vad är SSM?

Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) avser systemet med banktillsyn i Europa. Den omfattar ECB:s banktillsyn och de nationella tillsynsmyndigheterna i de deltagande länderna.

SSM på tre minuter
Vad kan jag göra om jag misstänker en överträdelse av EU-lagstiftningen?

Vi uppmuntrar alla att rapportera misstänkta överträdelser av relevant unionslagstiftning direkt till oss via vår plattform för visselblåsare. ECB säkerställer ett lämpligt skydd både för personer som rapporterar om överträdelser och för personer som anklagas för att ha begått överträdelser. ECB skyddar också alla inblandades personuppgifter.

Hur gör jag för att begära specifik information om banker som står under tillsyn?

Att ge tillgång till information är viktigt för ECB. Vi eftersträvar största möjliga öppenhet, samtidigt som vi säkerställer sekretess när det gäller hur vi utför våra uppgifter.

Information om enskilda banker under tillsyn skyddas uttryckligen av ett antal krav på tystnadsplikt som fastställs i EU-lagstiftningen, t.ex. kapitalkravsdirektivet (CRD).

Tillgång till ECB:s handlingar regleras i beslut ECB/2004/3 av den 4 mars 2004, i dess ändrade lydelse. I linje med åtagandet om öppenhet och transparens har ett offentligt register över handlingar upprättats. Med detta register möjliggörs och underlättas forskning.

Se det offentliga registret över handlingar
Vilka banker står under ECB:s tillsyn?

Banker som står under ECB:s direkta tillsyn kallas betydande institut och banker under ECB:s indirekta tillsyn kallas mindre betydande institut.

Förteckning över enheter som står under ECB:s tillsyn
Vad är ÖUP?

Tillsynsmyndigheter analyserar de risker som bankerna utsätts för och kontrollerar att de kan hantera dessa risker på ett korrekt sätt. Detta kallas översyns- och utvärderingsprocessen, eller ÖUP. Syftet är att utvärdera bankernas riskprofiler på ett enhetligt sätt och fatta beslut om eventuella nödvändiga tillsynsåtgärder.

Läs mer om ÖUP
Vad är ett stresstest?

Tillsynsmyndigheter använder stresstester för att se hur väl banker hanterar finansiella och ekonomiska chocker. Stresstestresultaten hjälper tillsynsmyndigheterna att identifiera bankernas sårbarheter och ta itu med dem i ett tidigt skede som del av tillsynsdialogen.

Läs mer om stresstester
Hur kartlägger ECB bankernas IT- och cyberrisker?

Den senaste tidens händelser under pandemin och den ryska invasionen av Ukraina har förstärkt vikten av att skydda kritiska tjänster mot angrepp och driftstörningar. För att göra EU:s finanssektor starkare och mer digitalt motståndskraftig granskar ECB bankernas exponeringar mot IT-risker och bedömer deras riskhanteringsförmåga. Detta sker genom ECB:s ramverk för rapportering av cyberincidenter och genom att granska bankernas svar på ett årligt frågeformulär om IT-risker. Under 2024 inleder ECB även ett tematiskt stresstest om cyberresiliens. Syftet är att testa hur banker klarar att reagera på och återhämta sig från en framgångsrik cyberattack.

Läs vår artikel: ”IT and cyber risk: a constant challenge” ”IT and cyber risk – key observations”
Vilka åtgärder vidtar ECB mot en bank under tillsyn som gjort sig skyldig till försummelser?

ECB kan ålägga sanktioner i form av administrativa sanktionsavgifter för betydande banker som bryter mot direkt tillämplig EU-rätt eller ECB:s beslut och förordningar. I fall som gäller överträdelser av nationell lagstiftning om genomförande av EU-direktiv, överträdelser som begåtts av fysiska personer eller när en icke-ekonomisk påföljd måste åläggas kan ECB begära att den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska inleda lämpliga förfaranden. De nationella behöriga myndigheterna genomför dessa förfaranden och beslutar om resulterande påföljder i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

Sanktioner som ECB har ålagt inom ramen för sitt tillsynsuppdrag offentliggörs på ECB:s webbplats:

Tillsynssanktioner Läs mer om sanktioner
Har du fler frågor om banktillsyn?

Euron och betalningssystem

Vilken nytta har vi som européer av euron?

Inrättandet av euron var en imponerande bedrift. I och med euron blev det så mycket enklare och säkrare att resa, studera och arbeta utomlands och Europas folk kom närmare varandra. Maastrichtfördraget var en av de viktigaste milstolparna i den europeiska integrationsprocessen och banade bl.a. väg för inrättandet av en gemensam valuta.

Vilken nytta har européerna av euron?
Vad är en digital euro?

ECB undersöker möjligheten att införa en digital euro. Detta blir i så fall en elektronisk version av de pengar som ges ut av Eurosystemet. Den digitala euron skulle vara centralbankspengar och därmed utan risk. I nuläget är kontanter de enda centralbankspengar som används för massbetalningar. En digital euro skulle vara ännu ett sätt att göra betalningar i euro. Den skulle inte ersätta kontanter, utan vara ett komplement. Om den digitala euron blir verklighet ska den kunna omvandlas (ett till ett) till alla andra former av euro, t.ex. sedlar.

Mer om den digitala euron
Vilka fördelar skulle en digital euro ha?

En digital euro skulle kombinera ett digitalt betalningsinstruments effektivitet med centralbankspengars säkerhet. Den skulle hjälpa EU att vara fortsatt oberoende av digitala betalningsmetoder som ges ut och kontrolleras utanför euroområdet. Vidare skulle en digital euro säkerställa finansiell stabilitet och monetär suveränitet samt bidra till att upprätthålla förtroendet för betalningar i den digitala tidsåldern.

En digital euro skulle inte vara en kryptotillgång eller en stablecoin – varför?

Kryptotillgångar skiljer sig fundamentalt från centralbankspengar: priserna på dessa tillgångar är extremt volatila, vilket gör det svårt att använda dem som betalningsmedel eller beräkningsenhet. Kryptotillgångar har inget verkligt värde och backas inte upp av någon offentlig institution. Det finns liknande betänkligheter kring stablecoins: hur stabila de är beror i förlängningen på den utgivande enheten och de underliggande tillgångarna. En annan avgörande faktor är att emittenten klarar att leva upp till sitt löfte om att upprätthålla värdet över tiden. En digital euro skulle däremot vara centralbankspengar. Det innebär att den skulle ges ut av en centralbank och vara utformad för att uppfylla invånarnas behov, vara riskfri och värna om integritets- och uppgiftsskydd.

Hur skulle den digitala euron kunna se ut?

Experter från Eurosystemet har fastställt ett antal grundläggande krav som ska hjälpa oss att fastställa hur en digital euro kan se ut. Den ska t.ex. vara lättillgänglig, stabil, säker, effektiv, uppfylla krav på integritet och vara rättsenlig. Den skulle utformas för att vara kompatibel med befintliga betalningstjänster och därigenom underlätta heltäckande europeiska betalningar och andra tjänster för konsumenter.

Hur kommer ECB att säkerställa den digitala eurons integritetsskydd för användardata?

Eurosystemet har inget intresse av att samla in betalningsdata för enskilda användare, följa betalningsvanor eller sprida sådana data till myndigheter eller andra offentliga institutioner.

Användare kommer sannolikt att få identifiera sig när de får tillgång till tjänster där den digitala euron används, men en hög integritetsnivå kan fortfarande garanteras för deras betalningar.

Varför planerar ECB att ge eurosedlar en ny utformning?

Eurosedlar är en påtaglig och synlig symbol för europeisk enighet och det är vårt ansvar att hålla dem uppdaterade. Det är nu lite drygt 20 år sedan de första eurosedlarna infördes och som del av den löpande utvecklingsprocessen är det dags att se över deras utformning.

I december 2021 började ECB undersöka idéer till ett nytt sedeltema som ett första steg mot en ny utformning av eurosedlarna. Tanken var att göra dem mer relaterbara för européerna och samtidigt säkerställa att de nya sedlarna och deras säkerhetsdetaljer bygger på bästa, mest hållbara teknik.

Arbetet med den nya utformningen omfattar två på varandra följande faser: välja ett nytt tema och utveckla en ny utformning. Allmänheten är involverad under hela processen: offentliga enkäter genomförs av både ECB och ett separat undersökningsföretag.

ECB-rådet förväntas i nuläget fatta beslut om den nya utformningen av eurosedlar under 2026.

Mer om arbetet med den nya utformningen
Är 500-eurosedlar fortfarande giltiga?

Utgivningen av 500-eurosedeln har upphört, men de är fortfarande ett lagligt betalningsmedel. Det betyder att de fortfarande kan användas som betalningsmedel och värdebevarare.

Mer om 500-eurosedeln
Får jag använda bilder av eurosedlar?

Bilder på eurosedlar får användas för icke-yrkesmässiga ändamål utan vårt förhandsgodkännande, förutsatt att du följer alla gällande regler (särskilt artikel 2 i beslut ECB/2013/10). Dessa regler ska säkerställa att en reproduktion inte kan förväxlas med en äkta sedel. Detta är viktigt eftersom detta skulle skada förtroendet för euron.

Om du vill använda högupplösta bilder av eurosedlar för yrkesmässiga ändamål måste du kontakta ECB på Euro-Banknotes-Images@ecb.europa.eu, så att vi kan göra en bedömning. Om din förfrågan godkänns får du de elektroniska bilderna skickade till dig.

Vad är Target-tjänster?

Target-tjänsterna är ett antal tjänster som utvecklas och drivs av Eurosystemet och som säkerställer ett fritt flöde av kontanter, värdepapper och säkerheter i Europa.

Dessa finansinfrastrukturtjänster omfattar T2 (för avveckling av stora betalningar), T2S (för avveckling av värdepapper), TIPS (en tjänst för omedelbara massbetalningar) och ECMS (en tjänst för hantering av säkerheter). Alla dessa tjänster avvecklas i centralbankspengar. T2 är den mest använda plattformen för stora betalningsvolymer från såväl centralbanker som vanliga banker.

Observera att ECB och de nationella centralbankerna inte kan lämna information om status för enskilda banköverföringar, vare sig inom euroområdet eller internationellt. 

Läs mer om Target-tjänster
Vad är TIPS?

TIPS är en Target-tjänst som lanserades av ECB och de nationella centralbankerna 2018. Genom denna tjänst kan betaltjänstleverantörer erbjuda sina kunder att överföra pengar i realtid, dygnet runt. Tack vare TIPS kan direktbetalningar nu genomföras snabbt och säkert.

Mer om TIPS
Har du fler frågor om euron och ECB:s betalningssystem?

Vad har ECB för kontantstrategi? Varför är det viktigt med kontanter? Hur vill människor i euroområdet betala?

Här hittar du svaren på dessa frågor

Varför är betalningssystemen så viktiga?

Läs mer om betalningar och marknader på vår webbplats

Klimatförändring

Varför är klimatförändringar viktiga för ECB?

Vi på ECB har ett starkt intresse av att ta itu med klimatrisker inom vårt mandat. Klimatförändringar är viktiga för oss eftersom de påverkar ekonomin, som i sin tur påverkar vårt mål att hålla priserna stabila. Den påverkar även hur vi övervakar banker och hur vi hanterar vår egen exponering mot klimatrisker.

Varför är klimatförändringar viktiga för ECB?
Vad gör ECB för att bekämpa klimatförändringar?

På våra webbplatser publicerar vi regelbundet information om hur ECB behandlar frågan om klimatförändringar:

Klimatförändringar och ECB Klimatförändringar och banktillsyn ECB:s miljöskydd

Respons på coronakrisen

Vilka åtgärder vidtog ECB med anledning av coronapandemin (covid-19)?

Under 2020 och 2021 vidtog ECB ett antal penningpolitiska åtgärder och banktillsynsåtgärder för att mildra coronapandemins effekter på ekonomin i euroområdet samt för att stödja alla invånare i Europa.

Vår respons på pandemin

Dessa vanliga frågor innehåller närmare upplysningar om pandemirelaterade åtgärder som ECB:s banktillsyn genomförde 2020 och 2021.

En av dessa penningpolitiska åtgärder var PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin), ett program för köp av tillgångar som lanserades i mars 2020. Syftet med PEPP var att hjälpa invånare, företag och regeringar att till förmånliga villkor få tillgång till de medel de kan behöva för att klara utmaningarna med pandemin.

Förklaring: Vad är PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin)? Pressmeddelande om PEPP

Den 10 februari 2022 meddelade ECB att de sista tillfälliga lättnadsåtgärderna för banker skulle upphöra.

Vad ECB inte gör

Beviljar ECB lån direkt till privatpersoner eller företag?

Nej, ECB är ingen vanlig bank som tillhandahåller banktjänster till privatpersoner och företag. Vi tar inte kontakt med personer för att erbjuda lån eller sparkonton och har ingen internetbank.

Ansvarar ECB:s banktillsyn för frågor som rör konsumentskydd och penningtvätt?

Nej, konsumentskydd och bekämpning av penningtvätt ligger utanför ECB:s ansvarsområde. Det är fortfarande de nationella behöriga myndigheterna som är ansvariga för dessa frågor. Om du har klagomål på din bank ska du kontakta banken direkt eller vända dig till den myndighet som ansvarar för sådana ärenden i ditt land.

Information om bekämpning av penningtvätt

Bluffar och bedrägerier

Bedrägeri – missbruk av ECB:s namn och logotyp

ECB tillhandahåller inte vanliga banktjänster. Vår identitet missbrukas ibland i samband med blufftransaktioner och andra bedrägerier. Personer kan utge sig för att vara anställda på ECB. Det förekommer även att man hänvisar till ECB-medarbetare i samband med bedrägerier eller missbrukar vårt namn och vår logotyp.

Läs mer om missbruk av ECB:s namn och vad du själv kan göra

Hur kontaktar du oss?

Du kan skicka in frågor, synpunkter eller förslag om våra uppgifter och aktiviteter på något av de 24 officiella EU-språken. (Formuläret finns just nu endast på engelska. Översättning till andra språk kommer snart. Du når oss även per telefon, måndag till fredag kl. 10.00–12.00 och kl. 14.00–16.00 CET.

Alla sidor i detta avsnitt