European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Organisationsstyrning

Förutom de beslutande organen har ECB också en revisionskommitté samt ett antal externa och interna kontrollnivåer.

Revisionskommittén

För att ytterligare stärka ECB:s och Eurosystemets organisationsstyrning bistår en revisionskommitté ECB-rådet med stöd när det gäller rådets ansvar för

  1. den finansiella informationens tillförlitlighet
  2. övervakningen av interna kontroller
  3. efterlevnad av lagar, förordningar och uppförandekoder
  4. revisionsuppgifter

i enlighet med revisionskommitténs mandat.

Revisionskommittén består av ordföranden Yannis Stournaras och fem andra medlemmar: Josef Bonnici, Luis de Guindos, Patrick Honohan, Klaas Knot och Jens Weidmann.

Kommittén för internrevision

Kommittén för internrevision bidrar, i enlighet med revisionsstadgan för Eurosystemet/ECBS och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) (finns endast på engelska), till att uppnå Eurosystemets/ECBS och SSM:s mål genom att utföra oberoende och objektiv kontroll och rådgivning som syftar till att förbättra Eurosystemets/ECBS och SSM:s verksamhet.

Kommittén för internrevision rapporterar till ECB:s beslutande organ och har ansvar för att förbereda och genomföra Eurosystemets/ECBS och SSM:s revisionsplan. Dessutom definierar kommittén gemensamma standarder för revisionsarbetet i Eurosystemet/ECBS och SSM.

Externa kontrollinstanser

I ECBS-stadgan anges två sådana instanser:

  • externa revisorer
  • Europeiska revisionsrätten

De externa revisorerna granskar ECB:s årsredovisning (artikel 27.1 i ECBS-stadgan). Revisionsrätten granskar den operativa effektiviteten i ECB:s förvaltning (artikel 27.2).

Good Practices for the selection and mandate of External Auditors according to Article 27.1 of the ESCB/ECB Statute, as approved by the Governing Council of the ECB, 10 March 2017 (finns endast på engelska)

De externa revisorernas rapporter publiceras i ECB:s årsrapport.

För Europeiska revisionsrättens rapporter och ECB:s svar se:

Interna kontrollinstanser

Internrevision

Direktionen har direkt ansvar för direktoratet för intern revision. Mandatet för direktoratet för internrevision definieras i ECB:s revisionsstadga och har godkänts av direktionen.

Stadgan har fastställts på basis av yrkesmässiga standarder som gäller internationellt, speciellt de som antagits av Internationella revisorsförbundet.

Intern kontrollstruktur

Direktionen har det övergripande ansvaret för övervakningen av riskhanteringen vid ECB.

ECB:s interna kontrollstruktur baseras dessutom på en arbetsmetod med tre instanser där varje organisatorisk enhet (sektion, avdelning, direktorat eller generaldirektorat) har det primära ansvaret för hanteringen av sina egna risker, samt för att säkerställa effektiviteten i sin verksamhet.

Den andra kontrollinstansen utgörs av områden inom ECB som hantering av operativa risker, hantering av finansiella risker och byrån för efterlevnad och organisationsstyrning och stimulerar och stöder upprättandet av kontroller och motvikter i organisationen.

Den tredje kontrollinstansen utgörs av ECB:s internrevision med oberoende och objektiv rådgivningsverksamhet som är utformad för att tillföra ett mervärde och förbättra ECB:s verksamhet. Dessutom förstärker ECB:s revisionskommitté kontrollinstanserna och ECB:s organisationsstyrning, enligt förklaringen ovan.

Etiska regler

Europeiska centralbanken (ECB) är en av Europeiska unionens institutioner och ska därför tjäna det allmänna intresset. I ECB:s etiska ramverk fastställs etiska regler och vägledande principer för att säkerställa att uppgifterna utförs med högsta möjliga integritet, kompetens, effektivitet och öppenhet. Dess principer har avgörande betydelse för ECB:s trovärdighet och är ytterst viktiga för att bibehålla medborgarnas förtroende för ECB:s verksamheter och ledning.

ECB:s etiska ramverk för personalen ingår i personalföreskrifterna. Det ändrades den 3 december 2014 efter upprättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Det reviderade ramverket trädde i kraft den 1 januari 2015 samtidigt som uppförandekoden för ECB:s tillsynsnämnd.

En gemensam uppförandekod för samtliga ECB-beslutsfattare och -personal i ledande ställning trädde i kraft den 1 januari 2019.

Genomförande av de etiska reglerna

Efter att SSM inrättades har styrningsfrågor fått allt större betydelse för ECB. För att säkerställa att etikreglerna genomförs på ett lämpligt och konsekvent sätt och för att stärka ECB:s organisationsstyrning, beslutade ECB-rådet den 17 december 2014 att inrätta en etikkommitté. Denna kommitté har antagit de uppgifter som tilldelades rådgivaren i etiska frågor i enlighet med uppförandekoden för ECB-rådets medlemmar och etikombudet i enlighet med tilläggskodexen avseende etiska riktlinjer för direktionsledamöterna.

Etikkommitténs huvuduppgift är att på begäran ge råd i etiska frågor till ledamöterna i de organ som ingår i ECB:s beslutsprocesser.

ECB:s beslut (ECB/2014/59) om inrättandet av en etikkommitté och kommitténs arbetsordning

I linje med åtagandet att säkerställa att ECB:s verksamheter genomförs i överensstämmelse med integritetsprinciperna och att följa de högsta etiska standarderna har direktionen även inrättat en byrå för efterlevnad och organisationsstyrning. Denna togs i drift samtidigt som den reviderade versionen av ECB:s tjänsteföreskrifter trädde i kraft. Byrån för efterlevnad och organisationsstyrning ska bland annat ha samma funktion som etikombudet tidigare hade gentemot personalen.

Byrån för efterlevnad och organisationsstyrning är en viktig oberoende kontrollinstans som ska stärka ECB:s förvaltningsramar genom att stödja direktionen i skyddet av ECB:s integritet och goda rykte, genom att främja etiska standarder för personalens uppförande och genom att förstärka ECB:s ansvarighet och transparens.

Budgetansvar

ECB-rådet har ansvaret över ECB:s budget. Det godkänner ECB:s budget efter förslag från direktionen. Budgetkommittén bistår ECB-rådet i frågor som rör ECB:s budget.

Ombud för skydd av personuppgifter

Dataskyddsombudet säkerställer att bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1725 tillämpas på ECB samt ger råd till personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden då de fullgör sina åligganden. Dataskyddsombudet rapporterar till direktionen och utför sina uppgifter på ett oberoende sätt. Dataskyddsombudets uppgifter och befogenheter fastställs vidare i beslut (EU) 2020/655.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG, EUT L 295, 21.11.2018, s. 39–98

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/655 av den 5 maj 2020 om antagande av genomförandebestämmelser om uppgiftsskydd vid Europeiska centralbanken och om upphävande av beslut ECB/2007/1 (ECB/2020/28), EUT L 152, 15.5.2020, s. 13–20

Förhindrande av bedrägeri på ECB och regler som gäller vid OLAF:s undersökningar

Åtgärder mot bedrägeri på EU-nivå

Europaparlamenter och EU-rådet antog 1999 förordning (EG) nr. 1073/1999 om utredningar utförda av europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF-förordningen) för att effektivisera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapernas ekonomiska intressen. OLAF ska huvudsakligen utföra interna undersökningar av misstänkt bedrägeri inom EU:s institutioner, organ och byråer.

ECB:s åtgärder mot bedrägeri

ECB-beslut om regler för OLAF:s utredningar - ECB-rådet antog den 3 juni 2004 ett beslut (ECB/2004/11) om villkor och närmare bestämmelser för utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning av Europeiska centralbanken för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och om ändring av anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal. Detta beslut trädde i kraft den 1 juli 2004. Beslutet kompletterades med Administrative arrangements between the European Central Bank and the European Anti-Fraud Office (”Administrativt avtal mellan Europeiska centralbanken och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning”, finns endast på engelska), som undertecknades den 16 juni 2016, för att stärka samarbetet mellan ECB och OLAF.

Tidigare anti-bedrägerimetod

Eftersom ECB-rådet hade accepterat behovet av kraftiga åtgärder för att förhindra bedrägeri ansåg rådet att ECB:s oberoende ställning och stadgeenliga uppgifter uteslöt att OLAF-förordningen skulle tillämpas på ECB. Det antog i stället ett separat ECB-beslut av den 7 oktober 1999 om bedrägeribekämpning (ECB/1999/5). Detta tillåter upprättande av ett omfattande bedrägeribekämpningsprogram under ansvar av en oberoende antibedrägerikommitté.

Europeiska kommissionen bestred, med stöd av Nederländerna, Europaparlamentet och EU-rådet, denna hållning (Mål C-11/00). Den 10 juli 2003 fattade EG-domstolen ett beslut om parternas inlagor som innebar att beslut ECB/1999/5 ogiltigförklarades.

Domstolen slog i sitt beslut entydigt fast att ECB ”omfattas av gemenskapsbestämmelserna”. Den konstaterade samtidigt att fördragets upphovsmän hade velat garantera att ECB är i stånd att fullgöra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Domstolen slog emellertid fast att detta oberoende inte medför att ECB helt frigörs från gemenskapen eller undantas från alla gemenskapsbestämmelser. Detta resonemang överensstämmer med ECB:s uppfattning. Olaf-förordningens tillämpning får inte inkräkta på ECB:s oberoende när den utför sina sina uppgifter.

Under sin existens upprättade ECB:s bedrägeribekämpningskommitté årliga verksamhetsrapporter:

SE ÄVEN

Läs annat relaterat innehåll

Publikationer

Årsrapport

Alla sidor i detta avsnitt