European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Europeiskt samarbete

ECB är en EU-institution, men intar p.g.a. sin oberoende status och sina specifika ansvarsområden en särställning inom EU:s institutionella ramverk.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) får ECB ett tydligt uppdrag, vilket består i att upprätthålla prisstabilitet, men har därutöver ett antal andra uppgifter. För att utföra sitt uppdrag och sina uppgifter ges ECB i fördraget fullständigt oberoende från politisk inblandning.

Med tanke på ECB:s oberoende och dess ensamrätt att utforma och bedriva penningpolitik är det nödvändigt att begränsa förbindelserna med andra beslutsfattande organ till en icke-bindande dialog. Samtidigt säkerställer de krav på ansvarighet som anges i fördraget att ECB tar fullt ansvar för sina handlingar inför EU:s medborgare och deras valda representanter.

Förbindelser med EU-institutioner

Dialogen mellan ECB och andra beslutsfattare och arbetsmarknadsparter ger ECB en möjlighet att få information och insikter och förklara sina penningpolitiska beslut. Det ger även motparterna bättre förståelse för ECB:s agerande och hur deras eget agerande påverkar prisbildningsprocessen. Sådant samspel förbättrar informationsflödet, främjar förståelsen för andra politiska åsikter och möjliggör en dialog i frågor av gemensamt intresse, med full respekt för respektive ansvarsområde.

ECB upprätthåller därför förbindelser med följande EU-institutioner.

Europaparlamentet

ECB:s oberoende åtföljs av motsvarande ansvars- och rapporteringskrav för att möjliggöra demokratisk granskning av de åtgärder ECB vidtar för att uppfylla sitt uppdrag i enlighet med fördragen. ECB förklarar sina beslut och bakgrunden till dessa för EU-medborgarna och deras valda representanter. EU-parlamentet, som är direktvalt av Europas folk, spelar en nyckelroll när det gäller att hålla ECB ansvarigt. Mer information om hur ECB uppfyller sina ansvarsskyldigheter finns att läsa i ett särskilt avsnitt. Tillsynsnämndens ordförande deltar i offentliga utfrågningar och åsiktsutbyten vid Europaparlamentet i tillsynsfrågor som en del av ECB:s ansvarsskyldighet för banktillsynen. Europaparlamentet deltar också i utnämningen av ledamöterna i ECB:s direktion och av tillsynsnämndens ordförande och vice ordförande genom att lämna sina åsikter om de kandidater som EU-rådet rekommenderar.

Europeiska rådet, EU-rådet och eurogruppen

ECB:s ordförande inbjuds att delta i EU-rådets möten när frågor som rör ECBS mål och uppgifter diskuteras, i enlighet med artikel 284 i fördraget. Detta äger normalt rum i Ekofinrådet, vilket består av alla EU-medlemsstaternas ekonomi- och finansministrar. Dessutom bjuds ECB:s ordförande regelbundet in för att delta i eurogruppens möten, dvs. de månatliga informella sammankomsterna med euroländernas finansministrar. Tillsynsnämndens ordförande deltar i vissa eurogruppsmöten som behandlar tillsynsfrågor. Detta ingår i ECB:s ansvarsskyldighet för banktillsynen.

ECB deltar också i förberedelserna inför ovanstående möten. I fördraget föreskrivs att EU:s beslutsfattare i sin tur får närvara vid ECB-rådets möten, men utan rösträtt.

Europeiska kommissionen

En annan av ECB:s viktigaste motparter är Europeiska kommissionen, väktare av EU-fördragen och initiativtagare till EU-lagstiftning. Dialogen mellan kommissionen och ECB är särskilt viktig med tanke på Europeiska kommissionens roll i samordningen av ekonomisk politik och uppgifter som gäller Ekonomiska och monetära unionen. Vad gäller lagstiftning, och särskilt finanslagstiftning, samråder kommissionen regelbundet med ECB om lagförslag eller andra initiativ. En kommissionsledamot får delta i ECB-rådets möten, men utan rösträtt. Andra kontakter sker inom ramen för de ovan nämnda mötena mellan EU:s och euroområdets organ, i vilka både kommissionen och ECB deltar.

Europeiska unionens domstol och Europeiska revisionsrätten.

Som alla andra EU-institutioner omfattas ECB av EU-domstolens avgöranden och beslut.

I stadgan för ECBS och ECB föreskrivs två externa nivåer för revisionskontroll. För det första utses en oberoende extern revisor för att granska ECB:s årsbokslut. För det andra granskar Europeiska revisionsrätten den operativa effektiviteten i ECB:s förvaltning. Dessutom omfattas ECB av EU:s bedrägeribekämpningsprogram.

Andra EU-myndigheter och finansinstitut

ECB har nära förbindelser med olika EU-myndigheter inom sitt behörighetsområde. Mycket viktigt är ECB:s nära samarbete med de myndigheter som ingår i Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS), vilket omfattar de tre europeiska mikrotillsynsmyndigheterna och Europeiska systemrisknämnden (ESRB). ECB tillhandahåller sekretariatet för ESRB och bidrar med analytiskt, administrativt och logistiskt stöd. Vad gäller bankresolution har ECB nära arbetsförbindelser med den gemensamma resolutionsnämnden (SRB). ECB samarbetar också med Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Detta ingår i övervakningen av genomförandet av makroekonomiska anpassningsprogram för medlemsstater som behöver finansiellt stöd.

Arbetsmarknadens parter i EU

ECB sammanträder med arbetsmarknadens parter i EU, inom ramen för den s.k. makroekonomiska dialog som Europeiska rådet införde i juni 1999. I denna dialog förklarar ECB sin politik och kan på så sätt bidra till att förankra inflationsförväntningarna och få förstahandsinformation från arbetsmarknadens parter i frågor av gemensamt intresse.

Dessutom fastställer fördraget ett samarbete mellan ECB och de berörda institutionerna och organen (till exempel vad rör statistik) i de fall då ECB delar behörigheter med andra EU-institutioner eller EU-organ. ECB avger också yttranden om förslag till EU-lagar och nationell lagstiftning av betydelse för ECBS (ECB:s yttranden) och kan föreslå EU-lagstiftning eller fungera som EU-lagstiftare i vissa fall.

Alla sidor i detta avsnitt