Europeiskt samarbete

Allmänna kommentarer

ECB är en EU-institution, men intar p.g.a. sin oberoende status och sina specifika ansvarsområden en central plats inom EU:s institutionella ramverk.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får ECB ett tydligt uppdrag. Detta uppdrag består i att upprätthålla prisstabilitet (penningpolitik) och därutöver ett antal andra uppgifter (ECB:s uppgifter). För att utföra sitt uppdrag och sina uppgifter ges ECB i fördraget fullständigt oberoende från politisk inblandning (oberoende). ECB:s oberoende och exklusiva behörighet att definiera och bedriva penningpolitik påverkar dess relationer med andra beslutsfattande organ som inte kan gå utöver en icke bindande dialog.

ECB har i praktiken nära relationer med andra EU- och euroområdesorgan genom diverse olika forum, både på politik- och expertnivå. Den regelbundna dialogen mellan ECB och andra beslutsfattare samt med arbetsmarknadsparter ger ECB en möjlighet att få information och insikter, förklara sina penningpolitiska beslut och ge motparterna bättre förståelse för ECB:s agerande och hur deras eget agerande påverkar prisbildningsprocessen. Sådant samspel förbättrar informationsflödet, främjar förståelsen för andra politiska åsikter och möjliggör en dialog i frågor av gemensamt intresse, med full respekt för respektive ansvarsområde.

Förutom det fastställer fördraget ett samarbete mellan ECB och de berörda institutionerna och organen (till exempel på området för statistik) i de fall då ECB delar befogenheter med andra EU-institutioner eller EU-organ. ECB deltar också i lagstiftningsprocessen (art. 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)) genom att avge yttranden om förslag till lagstiftning, som är relevant för ECBS, på både EU-nivå och nationell nivå (ECB:s samlade yttranden). Dessutom kan ECB, i speciella fall, föreslå EU-lagstiftning eller agera som EU-lagstiftare (rättsliga instrument).

Mer information finns att hämta i The ECB’s relations with European Union institutions and bodies: trends and prospects i 2010 års januarinummer av månadsrapporten (endast på engelska).

Relationer med Europeiska rådet, EU-rådet, Eurogruppen och förberedande kommittéer

I enlighet med artikel 284 i FEUF närvarar ECB:s ordförande vid EU-rådets möten (framför allt vid Ekofin-rådets möten) när frågor som rör ECBS mål och uppgifter diskuteras. Ekofin är nyckelforum för samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Förutom de formella mötena varje månad träffas Ekofinrådet även informellt var sjätte månad i en större sammansättning, med cheferna för ECBS nationella centralbanker. ECB:s ordförande och vice ordförande närvarar även vid dessa möten, som erbjuder tillfällen för uppriktig och öppen diskussion. Tillsynsnämndens ordförande inbjuds även regelbundet att delta i dessa möten för att rapportera kring banktillsynens status.

ECB:s ordförande inbjuds regelbundet till Eurogruppens möten, de månatliga informella mötena mellan euroområdets finansministrar. Vid dessa möten närvarar även kommissionären för ekonomiska och monetära frågor, för att diskutera gemensamma frågor som rör den gemensamma valutan (art. 1 i protokollet om Eurogruppen som bifogats Lissabonfördraget). Även ECB:s direktionsledamot med ansvar för internationella och europeiska frågor deltar i Eurogruppens möten.

ECB:s relationer med andra EU-institutioner har blivit allt tätare med tiden, speciellt sedan den ekonomiska och finansiella krisen. ECB:s ordförande närvarar t.ex. vid EU-rådets möten och möten med stats- eller regeringscheferna i euroområdet när relevanta frågor, som t.ex. EU:s svar på den ekonomiska och finansiella krisen, diskuteras.

ECB deltar också i förberedelserna inför ovanstående politiska möten. Enligt stadgan är ECB medlem av Ekonomiska och finansiella kommittén (art. 134.2 i FEUF), som samlar representanter för finansministerierna och centralbankerna i EU samt kommissionen, och spelar en nyckelroll vid förberedelserna för Ekofinrådets möten. ECB deltar även i Ekonomiska och finansiella kommitténs möten när den möts i sin sammansättning för euroområdet. Den förbereder Eurogruppens möten. ECB deltar också i möten med kommittén för ekonomisk politik (EPC), ett annat rådgivande EU-organ som bidrar till förberedelserna för Ekofinrådet i nära samarbete med Ekonomiska och finansiella kommittén och med fokus på strukturfrågor.

I fördraget föreskrivs att EU-politiker får närvara vid ECB-rådets möten, men utan rösträtt. Enligt art. 284 i FEUF får EU-rådets ordförande (såväl som en medlem av EU-kommissionen, se nedan) närvara vid ECB-rådets möten och har även rätt att lägga fram förslag för behandling. I praktiken närvarar Eurogruppens ordförande i stället för EU-rådets ordförande.

Relationen med Europeiska kommissionen

EU-kommissionen, i sin roll som initiativtagare till EU-lagstiftning och som väktare av EU-fördragen, är en annan nyckelpartner för ECB. Dialogen mellan kommissionen och ECB är särskilt viktig med hänsyn till kommissionens roll för samordningen av ekonomisk politik och dess ansvar för ett antal specifika uppgifter som rör Ekonomiska och monetära unionen eller EMU (t.ex. övervakning av budgetutvecklingen och makroekonomiska obalanser och tillhörande rapportering till EU-rådet, samt bedömning av konvergensen i medlemsstater med undantag). Slutligen har kommissionen ansvaret för att säkerställa att EU:s gemensamma regler tillämpas korrekt och, om så behövs, begära att de genomdrivs via EU-domstolen.

Kommissionens vice ordförande med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen kan närvara vid ECB-rådets möten men kan ej rösta. Andra kontakter sker inom ramen för de ovan nämnda mötena mellan EU:s och euroområdets organ, i vilka både kommissionen och ECB deltar. De två institutionerna har även utvecklat ett nära samarbete med både reguljära möten och kontakter ad hoc, t.ex. om statistik och betalningssystem.

Kontakter med Europaparlamentet

I demokratier är politiskt oberoende förenat med rapporteringsskyldighet. ECB följer denna princip och måste visa att ECB agerar inom de gränser och befogenheter som anges i fördragen. EU-parlamentet, som är direktvalt av Europas folk, spelar en nyckelroll när det gäller att hålla ECB ansvarig. Mer information om hur ECB uppfyller sina redovisningsskyldigheter finns att läsa i avsnittet om ansvarighet.

Dessutom deltar EU-parlamentet i utnämningen av ledamöterna i ECB:s direktion genom att lämna sina åsikter om de kandidater som EU-rådet rekommenderat (art.283.2 i FEUF).

Kontakter med arbetsmarknadens parter i EU

ECB har också kontakter med arbetsmarknadens parter i EU, särskilt inom ramen av den s.k. makroekonomiska dialogen som EU-rådet införde i juni 1999. I denna dialog förklarar ECB sin politik och bidrar på så sätt till att förankra inflationsförväntningarna och få förstahandsinformation från arbetsmarknadens parter i frågor av gemensamt intresse.

ECB:s roll i den reformerade finansiella övervakningsstrukturen

ECB har bidragit till ansträngningarna att upprätta ett mer sammanhängande ramverk för reglering och övervakning i medlemsstaterna, i synnerhet genom att skapa tre europeiska tillsynsmyndigheter (ESA) och Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Enligt lagstiftning som antagits av EU-parlamentet och EU-rådet ska ECB tillhandahålla sekretariatfunktionen för systemrisknämnden och ge stöd i form av analyser, statistik, administration och logistik.

Mer information finns på ESRB:s webbplats.

ECB:s roll i ramverket för krishantering

ECB stödjer kommissionen och europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) i övervakningen av medlemsstater som efterfrågat finansiellt stöd från ESM (programländer) alternativt erhållit sådant stöd (f.d. programländer) – se politiskt ramverk för EMU för mer information.

Övriga kontakter

ECB:s hantering av finanser och integritet granskas. I stadgan för ECBS och ECB föreskrivs två externa kontrollnivåer. Å ena sidan utses en oberoende extern revisor för att granska ECB:s årsbokslut. (Art. 27.1 i ECBS-stadgan). Å den andra granskar Europeiska revisionsrätten den operativa effektiviteten i ECB:s förvaltning (artikel 27.2 i ECBS-stadgan). Dessutom omfattas ECB av EU:s bedrägeribekämpningsprogram. Se organisationsstyrning.

Som alla andra EU-institutioner följer ECB EU-domstolens domar och praxis.