Europeiskt samarbete

Allmänna kommentarer

ECB är en EU-institution, men intar p.g.a. sin oberoende ställning och specifika ansvarsområden en central plats inom EU:s institutionella ramverk.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) får ECB ett tydligt uppdrag. Detta uppdrag består i att upprätthålla prisstabilitet (Penningpolitik) och därutöver ett antal andra uppgifter (ECB:s Uppgifter). För att utföra sitt uppdrag och sina uppgifter ges ECB i fördraget fullständigt oberoende från politisk inblandning (Oberoende). ECB:s oberoende och exklusiva behörighet att definiera och bedriva penningpolitik påverkar dess relationer med andra beslutsfattande organ som inte kan gå utöver en icke bindande dialog.

ECB står i nära kontakt med andra EU- och euroområdesorgan, både på politiknivå och expertnivå. Dialogen mellan ECB och andra beslutsfattare och arbetsmarknadsparter ger ECB en möjlighet att få information och insikter, förklara sina penningpolitiska beslut och ge motparter bättre förståelse för ECB:s agerande och hur detta påverkar prisbildningsprocessen. Sådant samspel förbättrar informationsflödet, främjar förståelsen för andra politiska åsikter och möjliggör en dialog i frågor av gemensamt intresse, med full respekt för respektive ansvarsområde.

Förutom det fastställer fördraget ett samarbete mellan ECB och de berörda institutionerna och organen (till exempel på området för statistik) i de fall då ECB delar befogenheter med andra EU-institutioner eller EU-organ. ECB deltar också i lagstiftningsprocessen (art. 282.5 i EUF-fördraget) genom att avge yttranden om förslag till lagstiftning, som är relevant för ECBS, på både EU-nivå och nationell nivå (ECB:s samlade yttranden). Dessutom kan ECB, i speciella fall, föreslå EU-lagstiftning eller agera som EU-lagstiftare (Rättsliga instrument).

Mer information finns i The ECB’s relations with European Union institutions and bodies: trends and prospects i ECB:s månadsrapport för januari 2010 (endast på engelska).

Förhållande till Europeiska rådet, EU-rådet, Eurogruppen och förberedande kommittéer

I enlighet med artikel 284 i EUF-fördraget närvarar ECB:s ordförande vid EU-rådets möten (framför allt vid mötena mellan ekonomi- och finansministrarna i EU-länderna, dvs. Ekofinrådet) när frågor som är relaterade till ECBS mål och uppgifter diskuteras. Ekofin är nyckelforum för samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik. Förutom de formella mötena varje månad träffas Ekofinrådet även informellt i en större sammansättning, med cheferna för ECBS nationella centralbanker, var sjätte månad. ECB:s ordförande och vice ordförande närvarar även vid dessa möten, som erbjuder tillfällen för uppriktig och öppen diskussion.

ECB:s ordförande inbjuds regelbundet till Eurogruppens möten, informella möten mellan euroområdets finansministrar. Vid dessa möten närvarar även kommissionären för ekonomiska och monetära frågor, för att diskutera gemensamma frågor som rör den gemensamma valutan. (Art. 1 i protokollet om Eurogruppen som bifogats Lissabonfördraget).

ECB:s förhållande till andra EU-institutioner har blivit allt tätare med tiden, speciellt sedan den ekonomiska och finansiella krisen började. ECB:s ordförande närvarar t.ex. vid EU-rådets möten och möten med stats- eller regeringscheferna på euroområdesnivå när relevanta frågor, som t.ex. EU:s svar på den ekonomiska och finansiella krisen, diskuteras.

Som en del av ansträngningarna att stärka samordningen av euroområdets ekonomiska politik har euroområdets ledare kommit överens om att träffas minst två gånger om året i form av ett Eurotoppmöte för att ange den strategiska inriktningen vad gäller ekonomisk politik och finanspolitik i euroområdet. Med tanke på den viktiga roll som Eurogruppen, kommissionen och ECB har i den dagliga verksamheten i euroområdet kom man också överens om att ordförandena för eurotoppmötet, kommissionen och Eurogruppen, där ECB:s ordförande kan delta, ska mötas minst en gång i månaden. (Samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet).

ECB deltar också i förberedelserna inför dessa möten. Enligt stadgan är ECB medlem av Ekonomiska och finansiella kommittén (art. 134.2 i EUF-fördraget), som samlar representanter för finansministerierna och centralbankerna i EU samt kommissionen, och spelar en nyckelroll vid förberedelserna för Ekofinrådets möten. ECB deltar även i Ekonomiska och finansiella kommitténs möten när den möts i euroområdessammansättning. Den förbereder Eurogruppens möten. ECB deltar också i möten med kommittén för ekonomisk politik (EPC), ett annat rådgivande EU-organ som bidrar till förberedelserna för Ekofinrådet i nära samarbete med Ekonomiska och finansiella kommittén och med fokus på strukturfrågor.

I fördraget föreskrivs också att EU-politiker får närvara vid ECB-rådets möten, men utan rösträtt. Enligt art. 284 i EUF-fördraget får EU-rådets ordförande och en medlem av EU-kommissionen (se nedan) närvara vid ECB-rådets möten och har även rätt att lägga fram förslag för behandling. I praktiken närvarar eurogruppens ordförande i stället för EU-rådets ordförande.

Förbindelserna med Europeiska kommissionen

EU-kommissionen, i sin roll som initiativtagare till gemenskapspolitik och som väktare av EU-fördragen, är en annan nyckelpartner för ECB. Dialogen mellan kommissionen och ECB är särskilt viktig med hänsyn till kommissionens roll för samordningen av ekonomisk politik och dess ansvar för ett antal specifika uppgifter som rör EMU (t.ex. övervakning av budgetutvecklingen och makroekonomiska obalanser och tillhörande rapportering till EU-rådet, samt bedömning av konvergensen i medlemsstater med undantag). Slutligen har kommissionen ansvaret för att säkerställa att EU:s gemensamma regler tillämpas korrekt och, om så behövs, begära att de genomdrivs via Europeiska gemenskapernas domstol.

Kommissionären för ekonomiska och monetära frågor och euron, som även är kommissionens vice ordförande, får närvara vid ECB-rådets möten, men har inte rösträtt. Andra kontakter sker inom ramen för de ovan nämnda mötena mellan EU:s och euroområdets organ. De två intitutionerna har också ett nära samarbete och diverse regelbundna och särskilda kontakter, t.ex. angående statistik eller betalningssystem.

Kontakter med Europaparlamentet

I demokratier är politiskt oberoende förenat med rapporteringsskyldighet. ECB följer denna princip och måste visa att banken agerar inom de gränser och de befogenheter som anges i fördragen. EU-parlamentet, som är direktvalt av Europas folk, spelar en nyckelroll när det gäller att hålla ECB ansvarig. Mer information om hur ECB uppfyller sina redovisningsskyldigheter finns i avsnittet om ansvarighet.

Desutom deltar EU-parlamentet i utnämningen av ledamöterna i ECB:s direktion genom att lämna sina åsikter om de kandidater som EU-rådet rekommenderar (art.283.2 i EUF-fördraget).

Kontakter med arbetsmarknadens parter i EU

ECB har också kontakter med arbetsmarknadens parter i EU, särskilt inom ramen av den s.k. makroekonomiska dialogen som EU-rådet införde i juni 1999. Dialogen låter ECB förklara sin politik och på så sätt bidra till att förankra inflationsförväntningarna och få förstahandsinformation från arbetsmarknadens parter i frågor av gemensamt intresse.

ECB:s roll i den reformerade finansiella övervakningsstrukturen

ECB har bidragit till ansträngningarna att upprätta ett mer sammanhängande ramverk för reglering och övervakning i medlemsstaterna, särskilt genom att skapa tre europeiska tillsynsmyndigheter (ESA) samt Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Enligt lagstiftning som antagits av EU-parlamentet och EU-rådet ska ECB tillhandahålla sekretariatfunktionen för systemrisknämnden och ge stöd i form av analyser, statistik, administration och logistik.

Mer information finns på ESRB:s webbplats

ECB:s roll i ramverket för krishantering

ECB deltar i delar av EFSM, EFSF och det kommande ESM på områden som skuldhållbarhetsanalys, förberedelser för makroekonomiska anpassningsprogram för medlemsstater som begär ekonomiskt stöd, övervakning av hur programmen genomförs och som ombud för EFSF:s verksamhet på andrahandsmarknaden (se Politiskt ramverk för EMU för mer information).

Andra kontakter

ECB:s finanser och integritet granskas. I stadgan för ECBS och ECB föreskrivs två externa kontrollnivåer. Å ena sidan utses en oberoende extern revisor för att granska ECB:s årsbokslut. (Art. 27.1 i EUF-fördraget). Å den andra granskar Europeiska revisionsrätten den operativa effektiviteten i ECB:s förvaltning (artikel 27.2 EUF-fördraget). Dessutom omfattas ECB av EU:s bedrägeribekämpningsprogram. Se Organisationsstyrning

Som alla andra EU-institutioner lyder ECB under Europeiska domstolens domar.