Vanliga frågor om en digital euro

1. Varför skulle Europa behöva en digital euro?

Digitaliseringen förändrar våra betalningsmönster. Användningen av kontanter för att göra betalningar minskar och covid-19-pandemin har påskyndat övergången till internet-handel och digitala betalningar. En digital euro skulle vara en elektronisk form av kontanter för den digitaliserade världen. Den skulle ge konsumenter möjlighet att använda centralbankspengar i digitalt format som ett komplement till sedlar och mynt.

En digital euro skulle underlätta människors liv genom att tillhandahålla något som i dagsläget inte finns: ett digitalt betalningsmedel, allmänt accepterat i hela euroområdet för betalningar i butik, online eller från person till person Precis som kontanter skulle en digital euro vara riskfri, allmänt tillgänglig, lätt att använda och kostnadsfri för basändamål.

En digital euro skulle dessutom stärka Europas strategiska oberoende och monetära suveränitet genom att öka effektiviteten i det europeiska betalningsekosystemet som helhet, främja innovation och öka motståndskraften mot potentiella cyberattacker eller tekniska störningar, t.ex. elavbrott.

2. Hur skulle en digital euro kunna bidra till Europas strategiska oberoende?

En digital euro skulle erbjuda en paneuropeisk betalningslösning, tillgänglig i hela euroområdet, under europeisk styrning. En digital euro skulle därför kunna bidra till att minska Europas beroende av privata, icke-europeiska betalningsleverantörer samtidigt som den skulle motverka deras dominans på marknaden. En digital euro skulle i sin tur göra det europeiska betalningslandskapet mer konkurrenskraftigt och innovativt.

Allt som allt skulle en framgångsrik digital euro kunna förvandla Europa till en global föregångare i digital finans och digitala centralbanksvalutor.

3. Skulle en digital euro ersätta kontanter?

Nej. En digital euro skulle komplettera kontanter, inte ersätta dem. En digital euro skulle existera parallellt med kontanter som svar på människors växande preferens för snabba, säkra digitala betalningar. Kontanter skulle även fortsättningsvis finnas tillgängliga i euroområdet, liksom andra privata elektroniska betalningsmedel som för närvarande används.

4. Skulle en digital euro bli en alternativ valuta inom Eurosystemet?

Nej. En digital euro skulle vara ett annat sätt att betala med euron, vår gemensamma valuta, i Europa. Den skulle vara konvertibel och direkt kunna växlas ett-till-ett mot sedlar. En digital euro skulle vara ett svar på människors och företags växande preferens att betala digitalt.

5. Var står projektet för närvarande och på vilket vis är EU:s lagstiftare involverade?

I juni 2023 lade EU-kommissionen fram ett utkast till lagstiftningsförslag om en eventuell digital euro. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att en framtida digital euro skulle ge människor och företag ytterligare ett val att betala digitalt med hjälp av en allmänt accepterad, billig, säker och motståndskraftig form av offentliga pengar var som helst i euroområdet.

Undersökningsfasen i projektet för en digital euro kommer att avslutas hösten 2023. Om ECB-rådet godkänner nästa fas i projektet för en digital euro kommer ECB att fortsätta att utveckla och testa eventuella tekniska lösningar och affärsarrangemang för att tillhandahålla en digital euro. Eurosystemet kommer att göra nödvändiga justeringar i utformningen av en digital euro som framkommer av överläggningarna om lagstiftningen.

De två processerna – lagstiftning och utformning – kommer att utvecklas parallellt så att Eurosystemet snabbt kan ge ut en digital euro om och när en sådan är motiverad. ECB-rådet kommer att besluta om en digital euro ska ges ut först efter det att rättsakten har antagits.

ECB står redo att vid behov ge stöd och teknisk input under lagstiftningsprocessen.

6. Vem deltar i projektet för en digital euro?

ECB måste tillsammans med de nationella centralbankerna i euroområdet säkerställa att en digital euro tillgodoser användarnas behov. Därför samarbetar Eurosystemet regelbundet med beslutsfattare, lagstiftare, marknadsaktörer och civila samhällsorganisationer. Fokusgrupper, som forum för att lyssna direkt på människors åsikter och preferenser, har också varit ovärderliga.

Vissa av dessa åtaganden görs inom ramen för i) den marknadsrådgivande gruppen, som består av experter som bidrar med synpunkter på produktutformning och distribution av en digital euro, och ii) Euro Retail Payments Board, som är ett forum för institutionell dialog om massbetalningar och som utvärderar de val som gjorts för att utforma den digitala euron ur ett branschperspektiv. Dessutom deltar ECB regelbundet i Eurogruppens möten med euroländernas finansministrar och framträder inför Europaparlamentet för att presentera de senaste projektuppdateringarna för europeiska beslutsfattare och anordnar även seminarier med europeiska organisationer i det civila samhället för att lyssna på synpunkter.

7. Vem skulle kunna använda en digital euro?

Som anges i det lagstiftningsförslag som lagts fram av Europeiska kommissionen och i enlighet med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skulle en digital euro göras tillgänglig för personer som är bosatta eller etablerade i euroområdet. Personer som tidigare varit bosatta eller etablerade i ett euroland skulle i princip också ha tillgång till ett digitalt eurokonto.

Handlare utanför euroområdet skulle också kunna acceptera digitala eurobetalningar om de har ett konto hos en betaltjänstleverantör från euroområdet.

Framöver skulle, beroende på lagstiftningens utveckling, konsumenter och handlare i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet^[1] och/eller utvalda tredjeländer också få tillgång till en digital euro.

8. Varför skulle människor vilja använda en digital euro?

En digital euro skulle vara en betalningslösning för alla situationer, för användning när som helst och var som helst i euroområdet. Det vore ett allmänt accepterat digitalt betalningsmedel som konsumenterna skulle kunna använda kostnadsfritt i butiker, online eller från person till person. Det skulle ge människor möjlighet att betala digitalt samtidigt som de fortfarande använder ett offentligt betalningsmedel.

En digital euro skulle bevara kontantliknande egenskaper, t.ex. hög integritet och användarvänlighet i den digitala tidsåldern och högsta möjliga integritetsskydd vid digitala betalningar. Eurosystemet skulle inte få tillgång till eller lagra några användares personuppgifter. Högre integritetsskydd skulle dessutom gälla för betalningar i digital euro offline, vilka endast skulle vara kända av betalaren och betalningsmottagaren.

En digital euro skulle vara säker och enkel att använda och även sträva efter att främja digital finansiell inkludering genom att säkerställa att ingen lämnas på efterkälken. En digital euro skulle tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning och personer som inte har tillgång till bankkonto eller saknar digitala eller finansiella färdigheter.

För att säkerställa att en digital euro kan användas och vara tillgänglig i hela euroområdet föreskrivs i Europeiska kommissionens utkast till lagstiftningsförslag obligatorisk acceptans för handlare och obligatorisk distribution av mellanhänder under tillsyn.

9. Vilka fördelar skulle en digital euro ge handlare?

En digital euro skulle vara en verkligt paneuropeisk lösning som accepteras i hela euroområdet. Den skulle kunna utgöra ett enklare och billigare alternativ till det fragmenterade betalningslandskap där handlarna aktuellt arbetar. En digital euro skulle ge handlarna starkare förutsättningar att förhandla om villkoren med leverantörer av betalningslösningar och på så sätt minska sina egna kostnader. Dessa lägre kostnader skulle sedan kunna föras över på kunderna.

Tack vare en digital euro skulle handlarna också kunna dra nytta av högre omräkningskurser. Detta är särskilt relevant för internet-handel, eftersom kunderna är mindre benägna att avstå från om de känner till betalningsinstrumentet. En digital euro skulle dessutom göra det möjligt för handlare att omedelbart få betalt utan extra kostnader.

10. Vilka fördelar skulle en digital euro ge mellanhänder?

Mellanhänder som står under tillsyn, t.ex. banker, skulle spela en viktig roll för distributionen av en digital euro. De skulle fungera som huvudsaklig kontaktpunkt för privatpersoner, handlare och företag i alla frågor som rör den digitala euron och skulle utföra alla slutanvändarestjänster.

En digital euro skulle göra det möjligt för mellanhänder att ha omedelbar räckvidd i hela euroområdet, till skillnad från de flesta privata innovationer som tenderar att fokusera på specifika inhemska marknader. Således skulle en digital euro kunna fungera som en plattform för mellanhänder för att främja ytterligare innovation och konkurrens i den växande e-handeln och den digitala betalningsmarknaden i euroområdet.

Dessutom skulle fler affärsmöjligheter för mellanhänderna kunna skapas med en digital euro. Som Eurosystemet föreslagit skulle handlare utanför euroområdet t.ex. behöva ha ett konto hos en betaltjänstleverantör från euroområdet om de vill handla med en digital euro.

Ersättningsmodellen för en digital euro, som för närvarande förutses i Europeiska kommissionens utkast till lagstiftningsförslag, ger mellanhänder ekonomiska incitament som är jämförbara med andra digitala betalningsmedel. I detta avseende öppnar en digital euro också dörren för mellanhänderna att investera i ytterligare mervärdestjänster för sina kunder.

11. Skulle man behöva betala för att använda en digital euro?

En digital euro skulle vara en kollektiv nyttighet. Den skulle därför vara fritt användbar för de människor som ville använda basutformningen.

Mellanhänder under tillsyn, inbegripet banker, skulle dock kunna använda de grundläggande funktionerna för en digital euro som bas för att vidareutveckla sina egna plattformar och lösningar. Dessa mellanhänder skulle då potentiellt kunna fortsätta att erbjuda sina kunder andra mervärdestjänster mot en kostnad.

12. Hur skulle en digital euro fungera?

En digital euro skulle göra det möjligt för människor att göra säkra omedelbara betalningar i fysiska butiker och online-affärer och mellan enskilda individer, oberoende av vilket land de var i eller vilken betaltjänstleverantör de hade ett konto hos. ECB undersöker för närvarande hur detta skulle kunna fungera i praktiken.

Eurosystemet skulle t.ex. kunna utveckla en särskild digital euro-app som alla kan ha lika tillgång till. Alternativt skulle mellanhänder, inklusive banker, kunna integrera digitala eurotjänster i sina befintliga appar som kunderna redan känner till. I vilket fall som helst skulle personer som saknar tillgång till ett bankkonto eller digital utrustning också kunna betala med en digital euro med hjälp av ett fysiskt kort hos offentliga mellanhänder, t.ex. postkontor.

I vilket fall som helst skulle en digital euro erbjuda både online-funktioner och offline-funktioner för att förutse situationer med begränsad konnektivitet. När betalningar i digitala euro görs offline skulle betalningsinformationen endast vara känd för betalaren och betalningsmottagaren, vilket ger högsta möjliga integritet.

13. Hur privat skulle en digital euro vara?

Integritetsskydd är ett av de viktigaste designegenskaperna för en digital euro. Eurosystemet har inget kommersiellt intresse av människors personliga betalningsuppgifter eller av att dela sådana uppgifter med tredje parter. Eurosystemet skulle alltså inte vilja se eller lagra användarnas privata information.

Med en digital euro skulle människor kunna göra betalningar utan att uppgifterna sprids till tredje part, utöver vad som krävs för att hindra olaglig verksamhet i linje med europeisk lagstiftning.

Dessutom skulle offline-funktionaliteten för en digital euro ge en ännu högre nivå av integritet med tanke på att betalningsinformation endast vore känd för betalaren och betalningsmottagaren.

14. Hur skulle ECB säkerställa att en digital euro är inkluderande?

En digital euro skulle vara en kollektiv nyttighet, likt sedlar och mynt är idag – men i digital form.

En digital euro skulle vara fri för basanvändning, via en mobilapp eller ett fysiskt kort, av människor som ville använda den. En digital euro skulle även omfatta offline-funktionalitet för att förutse situationer med begränsad konnektivitet.

Enligt det lagförslag som lagts fram av Europeiska kommissionen skulle kreditinstitut som distribuerar en digital euro vara skyldiga att tillhandahålla grundläggande betalningstjänster för en digital euro på begäran av sina kunder.

För att säkerställa att alla – även personer med funktionsnedsättning, personer med funktionsbegränsningar eller begränsade digitala färdigheter samt äldre – kan betala med en digital euro, kommer offentliga enheter, som postkontor, att identifieras i varje euroland. Dessa enheter skulle ge kostnadsfritt stöd åt människor som är sårbara för digitalt finansiellt utanförskap och tillgång till digitala eurotjänster, t.ex. personlig support och särskilt stöd när de öppnar ett konto för digital euro och använder alla grundläggande digitala eurotjänster. Personer utan bankkonto skulle också erbjudas fri tillgång till de grundläggande tjänsterna i en digital euro.

Dessutom kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att inkludera utsatta grupper, såsom asylsökande eller personer som beviljats internationellt skydd, personer utan fast adress eller tredjelandsmedborgare som inte har beviljats uppehållstillstånd men vars utvisning är omöjlig av sakliga och rättsliga skäl.

En digital euro skulle utformas för att tillgodose allas behov utan att någon lämnas på efterkälken.

15. Skulle en digital euro kunna bli en programmerbara pengar?

En digital euro skulle aldrig vara programmerbara pengar.

Programmerbara pengar kallas en digital form av pengar som används för ett fördefinierat ändamål, t.ex. en kupong, med begränsningar för var, när eller med vem människor kan använda dem.

I enlighet med Europeiska kommissionens lagförslag om en digital euro skulle en digital euro inte vara programmerbara pengar men väl underlätta automatiserade betalningar. En användare skulle t.ex. kunna sätta en automatisk månadsbetalning för att betala sin hyra i digitala euro.

16. Skulle mellanhänderna få ersättning för distributionen av en digital euro?

Eurosystemet föreslår en kompensationsmodell som skapar rättvisa ekonomiska incitament för betaltjänstleverantörer, som banker, att hantera driftskostnaderna för distribution av en digital euro.

Precis som för andra betalningssystem skulle betaltjänstleverantörer som distribuerar en digital euro kunna debitera handlarna för dessa tjänster. Prissättningen för handlare och betaltjänstleverantörer skulle omfattas av ett tak, i enlighet med Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning om en digital euro.

Precis som vid tillverkning och utgivning av sedlar skulle Eurosystemet stå för kostnaderna för att upprätta ett system för en digital euro och en infrastruktur. Eurosystemet skulle dessutom sträva efter att minimera ytterligare investeringskostnader för mellanhänder genom att återanvända befintlig infrastruktur så mycket som möjligt.

17. Skulle en digital euro kunna utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten genom att banker ställs utanför?

Vårt finansiella system – med banksystemet i centrum – fungerar väl, och Eurosystemet vill bevara bankernas viktiga roll för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av krediter till den reala ekonomin.

ECB kommer att minimera det potentiella hot som en digital euro kan innebära för det finansiella systemet. Den mängd digitala euro som användarna kan inneha på sina konton kommer därför att begränsas för att förhindra utflöden av bankinlåning, även i kristider.

Q18. Hur skulle ECB säkerställa att människor kan betala med en digital euro på samma sätt i hela euroområdet?

Mellanhänder under tillsyn skulle ansvara för distributionen av en digital euro i euroområdet. För att säkerställa ett balanserat genomförande utformar Eurosystemet ett system för digital euro som består av en enda uppsättning regler, standarder och förfaranden för standardisering av digitala eurobetalningar i hela euroområdet, så att det blir tillgängligt för hela Europa.

Denna gemensamma uppsättning regler, standarder och förfaranden håller för närvarande på att utarbetas av arbetsgruppen för regelutveckling i nära samarbete med marknadsföreträdare, däribland användare, återförsäljare och mellanhänder.

Q19. Hur utvecklas den gemensamma uppsättningen regler, standarder och förfaranden för en digital euro?

För att stödja arbetet med att ta fram en gemensam uppsättning regler, standarder och förfaranden för en digital euro har Eurosystemet inrättat en arbetsgrupp för utveckling av digitala euro som ska inhämta synpunkter från finanssektorn, konsumenterna och handlarna.

Gruppen, som består av personal från Eurosystemet och marknadsföreträdare med relevant erfarenhet, arbetar utifrån de val av utformning av en digital euro som redan har godkänts av ECB-rådet.

Utöver gruppen har ett antal särskilda regelsystem skapats för att arbeta med särskilda delar av regelboken som kräver särskild expertis. Exempel på detta är i) arbetsflödet för identifiering och autentisering av den digitala euron, som håller på att utforma krav på identifiering och autentisering av digitala euro, och ii) de infrastrukturrelaterade kraven som sätter samman krav för förhållandet mellan mellanhänder och slutanvändare.

Q20. Vad kommer tillämpningsområdet för regelboken för digital euro att omfatta?

Regelverket för en digital euro kommer att innehålla den gemensamma uppsättning regler, standarder och förfaranden som mellanhänder under tillsyn måste följa när de distribuerar en digital euro. Dessa regler, normer och förfaranden kommer att omfatta följande:

• den funktionella och operativa modellen för en digital euro (t.ex. end-to-end-flöden, grundläggande krav på övervakande mellanhänder, minimikrav på användarerfarenhet osv.),
• anslutningsmodellen för den digitala euron (t.ex. kvalifikationskriterier för deltagande, deltagarnas skyldigheter osv.),
• de tekniska kraven för projektet (t.ex. IT-infrastruktur, genomförande av gränssnitt för applikationsprogrammering, tekniska standarder osv.),
• riskhanteringskrav,
• förvaltningsregler för förfarandet för den digitala euron (t.ex. systemstyrning, processer för förändringshantering osv.).

Q21. Hur skulle kopplingen mellan omedelbara betalningar och en digital euro vara?

Idag har konsumenterna sällan möjlighet att använda omedelbara betalningar när de betalar i butik, vilket också innebär att handlarna inte får sina pengar omedelbart. En digital euro skulle förändra detta eftersom alla digitala eurobetalningar skulle vara omedelbara.

Den gemensamma uppsättning regler, standarder och förfaranden som utvecklats och, om de godkänns, implementerades för en digital euro skulle innebära att lösningar för omedelbara betalningar skulle kunna vidareutvecklas för att nå ut till alla euroländer. Detta skulle minska beroendet av privata icke-europeiska företag som för närvarande dominerar betalningssektorn.

Q22. Skulle en digital euro baseras på distribuerad databasteknik (DLT) som blockkedjeteknik?

Eurosystemet experimenterar med olika metoder och tekniker – både centraliserade och decentraliserade – för att utveckla en digital euro, inbegripet distribuerad databasteknik. Något beslut har dock ännu inte fattats.

Q23. Skulle införandet av en digital euro göra betalningar i Europa mer sårbara för cyberattacker?

Precis som för andra digitala infrastrukturer skulle en digital euro kunna vara ett mål för cyberattacker. För att minska denna risk skulle utformningen av en digital euro bygga på den senaste tekniken som skulle skapa en cyberresilient och framtidssäker miljö.

Q24. Hur skulle en digital euro vara annorlunda än stablecoins och kryptotillgångar?

En digital euro skulle vara centralbankspengar. Det innebär att den skulle ha stöd av en centralbank och utformas för att tillgodose behoven hos de människor som använder den. Den skulle vara riskfritt och respektera integritets- och uppgiftsskydd. Centralbanker har till uppgift att upprätthålla pengars värde, oberoende av om de är i fysisk eller digital form.

Hur stabila och tillförlitliga stablecoins är beror i förlängningen på hur utgivaren klarar att leva upp till sitt löfte om att upprätthålla pengarnas värde över tiden. Dessutom har privata utgivare rätt att använda personuppgifter för kommersiella syften.

Vad gäller kryptotillgångar finns ingen identifierbar instans som tar ansvar. Det betyder att fordringar inte kan drivas in.