Klimatförändring och ECB

På ECB undersöker vi hur vi kan vara effektiva i kampen mot klimatförändringen. Vi arbetar för att identifiera de risker som klimatförändring kan medföra för ekonomin och det finansiella systemet. Klimatförändring kan påverka ekonomin via extrema väderleksförhållanden och osäkerhet i samband med övergången till en koldioxidsnål ekonomi.


”Genom vår strategiöversyn vill vi fastställa var och hur klimatfrågan faktiskt kan påverka vår politik.”

Christine Lagarde, ECB:s ordförande


ECB agerar inom fyra huvudsakliga behörighetsområden

Ekonomisk analys

Klimatförändring beaktas i ECB:s makroekonomiska modeller, prognosmetoder och riskbedömningar.

Banktillsyn

Tillsynsmyndigheter samverkar med banker för att öka medvetenheten om klimatförändringens risker. Målet är att bankerna ska kunna hantera dessa risker på ett adekvat sätt.

Penningpolitik och investeringsportföljer

I ECB:s program för köp av tillgångar har vi investerat i gröna obligationer, samtidigt som vi tar hänsyn till behovet av att undvika snedvridning av marknaderna.

Finansiell stabilitet

Experter på finansiell stabilitet mäter och bedömer klimatförändringens risker för finansiell stabilitet och informerar allmänhet, marknadsaktörer och politiska beslutsfattare.


The Network for Greening the Financial System (NGFS)

ECB är medlem i NGFS, en grupp centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter från fem kontinenter och försöker hitta vägar för en smidig omställning till en koldioxidsnål ekonomi.

Mer


Andra initiativ

Gröna ECB

Vi strävar ständigt efter att minska ECB:s ekologiska fotavtryck. Vill du veta mer om vad vi har uppnått hittills kan du titta på ECB:s miljöskydd.

Europeiska mobilitetsveckan

ECB deltar regelbundet i detta evenemang. Medarbetarna uppmuntras att ta sig till arbetet på ett så miljövänligt vis som möjligt.

Earth Hour (jordtimmen)

ECB har deltagit i denna kampanj sedan 2012. Genom att släcka ljusen i vår huvudbyggnad försöker vi öka medvetenheten om klimatförändring.


Tal och intervjuer

27 Feb 2020
Christine Lagarde: Climate change and the financial sector
Speech by Christine Lagarde, President of the ECB, at the launch of the COP 26 Private Finance Agenda, London
21 november 2019
Luis de Guindos: Implications of the transition to a low-carbon economy for the euro area financial system
Tal av Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande, vid European Savings and Retail Banking Group-konferensen “Creating sustainable financial structures by putting citizens first”
21 november 2019
Andrea Enria: Regulation, proportionality and the sustainability of banking
Tal av Andrea Enria, tillsynsnämndens ordförande, vid Retail Banking-konferensen “Creating sustainable financial structures by putting citizens first” av Europeiska sparbanksföreningen i Bryssel
17 oktober 2019
Luis de Guindos: Klimatrelaterade risker
Talepunkter av Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande, vid rundabordssamtal om klimatrelaterade risker på Bloomberg
9 september 2019
Pentti Hakkarainen: The greening of the financial sector
Tal av Pentti Hakkarainen, ledamot i ECB:s tillsynsnämnd, vid Hannes Snellmans Financial Law-seminarium i Helsingfors den 9 september 2019
15 maj 2019
Frank Elderson: We need to ensure resilience to climate-change risk
Intervju med Frank Elderson, ledamot i ECB:s tillsynsnämnd, Supervision Newsletter, den 15 maj 2019
17 april 2019
Sabine Lautenschläger: Central Bankers, Supervisors and Climate-Related Risks
Panelsynpunkter av Sabine Lautenschläger, ledamot i ECB:s direktion, vid Network for Greening the Financial System-konferensen i Paris, den 17 april 2019
27 november 2018
Yves Mersch: Climate change and central banking
Tal av Yves Mersch, ledamot i ECB:s direktion, seminariediskussion: Sustainability is becoming mainstream, Frankfurt, den 27 november 2018
8 november 2018
Benoît Cœuré: Monetary policy and climate change
Tal av Benoît Cœuré, ledamot i ECB:s direktion, vid en konferens på temat ”Scaling up Green Finance”: The Role of Central Banks”, som organiserades av Network for Greening the Financial System, Deutsche Bundesbank och Council on Economic Policies i Berlin den 8 november 2018

Forskning

Nr 64
den 27 november 2019
Research bulletin
Finance and decarbonisation: why equity markets do it better

Sammanfattning

JEL-klassificering

G10 : Financial Economics→General Financial Markets→General

O4 : Economic Development, Technological Change, and Growth→Economic Growth and Aggregate Productivity

Q5 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics
 

Sammanfattning

Artikeln tillhandahåller bevis för att ekonomier som erhåller mer finansiering från aktiemarknader än kreditmarknader producerar mindre koldioxidutsläpp. En aktiefinansiering på 50 procent globalt skulle minska de totala utsläppen per capita med ca en fjärdedel av vad Parisavtalet kräver. Resultaten visar att det finns fog för att stödja aktierelaterade initiativ snarare än politik som syftar till att minska koldioxidutsläppen i den europeiska ekonomin genom banksektorn.

Nr 2318
den 26 september 2019
ECB Working Paper Series
Finance and carbon emissions

Sammanfattning

JEL-klassificering

G10 : Financial Economics→General Financial Markets→General

O4 : Economic Development, Technological Change, and Growth→Economic Growth and Aggregate Productivity

Q5 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics
 

Sammanfattning

Vi studerar sammanhanget mellan det finansiella systemets struktur och koldioxidutsläppen i en stor panel av länder och branscher under perioden 1990–2013. För vissa nivåer av ekonomisk och finansiell utveckling och miljöreglering visar det sig att koldioxidutsläppen per capita är mindre i ekonomier som relativt sett är mer aktiefinansierade. En analys på branschnivå visar att det finns två distinkta kanaler. För det första omfördelar aktiemarknaderna investeringar till mindre förorenande sektorer. För det andra pressar de sektorer med stora utsläpp att utveckla och använda grönare teknik. Till följd av denna andra effekt kan vi konstatera att koldioxidintensiva sektorer producerar fler gröna patent när aktiemarknaderna fördjupas. Vi dokumenterar även en ökning i koldioxidutsläpp associerade med produktionen av importerade varor motsvarande runt en tiondel av minskningen i inhemska koldioxidutsläpp.

29 maj 2019
Financial Stability Review
Climate change and financial stability

Sammanfattning

JEL-klassificering

G01 : Financial Economics→General→Financial Crises

G18 : Financial Economics→General Financial Markets→Government Policy and Regulation

G20 : Financial Economics→Financial Institutions and Services→General

Q54 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Climate, Natural Disasters, Global Warming
 

Sammanfattning

I denna specialartikel diskuteras de kanaler genom vilka klimatförändringen kan påverka den finansiella stabiliteten och här illustreras även exponeringen av finansiella institut i euroområdet mot risker från klimatförändringen med hjälp av detaljerade data. Utan hinder av begränsad tillgänglighet av uppgifter visar analysen att risker relaterade till klimatförändringen eventuellt kan bli systemrisker för euroområdet, särskilt om marknaderna inte prissätter riskerna på rätt sätt. Därför behövs en djupare förståelse för hur relevanta klimatrelaterade risker är för euroområdets finansiella system i sin helhet. Bättre datatillgänglighet och jämförbarhet samt utveckling av framåtblickande ramverk för riskbedömning kommer att vara viktiga delområden för detta arbete.

Nr 2247
25 februari 2019
ECB Working Paper Series
The Green Golden Rule: habit and anticipation of future consumption

Sammanfattning

JEL-klassificering

D90 : Microeconomics→Intertemporal Choice→General

Q56 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Environment and Development, Environment and Trade, Sustainability, Environmental Accounts and Accounting, Environmental Equity, Population Growth

G20 : Financial Economics→Financial Institutions and Services→General

Q54 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Climate, Natural Disasters, Global Warming
 

Sammanfattning

Den gröna gyllene regeln (GGR) härleds från ramverken för Habit Formation (HF) och Anticipation of Future Consumption (AFC). Eftersom konsumtion är nyckelvariabeln i GGR, kan tidens icke-avskiljbarhet i preferenser över konsumtionsströmmar som ges av AFC och HF ha en viktig påverkan på miljö och hållbarhet. Vi visar att agenter som utjämnar sina konsumtionsmönster enligt HF-hypotesen är mer benägna att skydda miljön än de som har förväntningar om framtida konsumtion eller som inte utjämnar sin konsumtion.

Utgåva 7/2018
8 november 2018
Economic Bulletin
Purchases of green bonds under the Eurosystem’s asset purchase programme

Sammanfattning

JEL-klassificering

D90 : Microeconomics→Intertemporal Choice→General

Q56 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Environment and Development, Environment and Trade, Sustainability, Environmental Accounts and Accounting, Environmental Equity, Population Growth

G20 : Financial Economics→Financial Institutions and Services→General

Q54 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Climate, Natural Disasters, Global Warming
 

Sammanfattning

Den gröna gyllene regeln (GGR) härleds från ramverken för Habit Formation (HF) och Anticipation of Future Consumption (AFC). Eftersom konsumtion är nyckelvariabeln i GGR, kan tidens icke-avskiljbarhet i preferenser över konsumtionsströmmar som ges av AFC och HF ha en viktig påverkan på miljö och hållbarhet. Vi visar att agenter som utjämnar sina konsumtionsmönster enligt HF-hypotesen är mer benägna att skydda miljön än de som har förväntningar om framtida konsumtion eller som inte utjämnar sin konsumtion.

Nr 1982
den 21 november 2016
ECB Working Paper Series
The impact of disasters on inflation

Sammanfattning

JEL-klassificering

E31 : Macroeconomics and Monetary Economics→Prices, Business Fluctuations, and Cycles→Price Level, Inflation, Deflation

Q54 : Agricultural and Natural Resource Economics, Environmental and Ecological Economics→Environmental Economics→Climate, Natural Disasters, Global Warming

G20
 

Sammanfattning

Denna rapport studerar hur katastrofer påverkar konsumentprisinflation, en av de kvarstående kunskapsluckorna i vår förståelse av konsekvenser av katastrofer. Det finns en markant heterogenitet i effekten mellan avancerade ekonomier, där effekten är försumbar, och utvecklingsekonomier, med effekt under många år. Det finns även skillnader i effekten beroende på typ av katastrof, särskilt med tanke på inflationens delindex. Stormar höjer livsmedelsprisinflationen på kort sikt, men effekten försvinner inom ett år. Översvämningar har vanligtvis också en kortfristig effekt på inflationen. Jordbävningar sänker KPI-inflationen exkl. livsmedel, boende och energi.