Vanliga frågor om Eurosystemets klimatrelaterade finansiella redovisning

Sedan 2023 offentliggör alla centralbanker i Eurosystemet varje år klimatrelaterad finansiell redovisning.

Svaren på vanliga frågor nedan innehåller information om denna redovisning, inklusive omfattning, vilka uppgifter som används som underlag och vilken metod som används.

Mer information om den klimatrelaterade finansiella redovisningen från Eurosystemets medlemmar finns i pressmeddelandet (på engelska) och på en särskild sida på vår webbplats.

Fråga 1 Varför offentliggör Eurosystemet klimatrelaterad finansiell redovisning?

Genom sin klimatrelaterade finansiella redovisning vill Eurosystemet öka transparensen om sina finansiella portföljers klimateffekter och deras exponering mot klimatrisker. Mer allmänt ökar denna redovisning medvetenheten om och förståelsen för klimatriskerna i hela finanssektorn och i finansiella portföljer. Den främjar även harmoniseringen av praxis för offentliggörande av information genom att framväxande marknadsstandarder följs, och samtidigt bidrar den till Europeiska unionens mål om klimatneutralitet och omställning till en koldioxidsnål ekonomi.

Fråga 2 Vilka portföljer ingår i redovisningen?

Alla centralbanker i Eurosystemet redovisar klimatrelaterade uppgifter om de icke-penningpolitiska portföljer som de förvaltar under eget ansvar. Därutöver offentliggör Eurosystemet klimatrelaterade finansiella uppgifter för den offentliga obligationer, företagsobligationer och säkerställda obligationer som innehas i penningpolitiska syften inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP). Rapporten om APP- och PEPP-innehav, som ECB offentliggör, innehåller också ett avsnitt om ECB:s valutareserver. Hur omfattande den klimatrelaterade finansiella redovisningen ska vara omprövas varje år utifrån hur uppgifter, metoder och praxis förändras.

Fråga 3 Varför redovisas inte klimatrelaterade uppgifter för hela balansräkningen?

Eurosystemet offentliggör klimatrelaterade uppgifter om tillgångar i sin balansräkning för vilka det finns tillräckligt med klimatdata att tillgå, och det finns det för de flesta tillgångarna i balansräkningen. Klimatrelaterade uppgifter redovisas inte för vissa tillgångar och portföljer, som värdepapper som innehas inom ramen för programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, liksom innehav av fysiskt guld, särskilda dragningsrätter och likvida medel i ECB:s valutareserv, eftersom det inte finns tillräckligt med data eller metodologiska riktlinjer för dessa tillgångar. Eurosystemet samarbetar med standardiseringsorgan och leverantörer av klimatdata för att förbättra tillgången till och kvaliteten på klimatdata.

Fråga 4 Vilken metod används för den klimatrelaterade finansiella redovisningen?

Eurosystemets gemensamma principer för offentliggörande har utvecklats av Eurosystemets medlemmar tillsammans och rör främst icke-penningpolitiska portföljer. Principerna, som regelbundet ses över och uppdateras, bygger på rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella informationskrav, TCFD. TCFD-arbetsgruppen upplöstes i oktober 2023, eftersom dess rekommendationer 2024 införlivades i standarderna från International Sustainability Standards Board, som är ett oberoende standardiseringsorgan inom International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS). Eurosystemet beaktar även vägledning från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) och Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), som tillhandahåller allmänt använda och accepterade standarder för hållbarhetsredovisning. Sedan har principerna anpassats för att passa särdragen i Eurosystemets icke-penningpolitiska portföljer. Rapporterna innehåller närmare uppgifter om de metoder som tillämpas.

Fråga 5: Ingår även riskerna förknippade med naturförlust och naturförstöring i den klimatrelaterade finansiella redovisningen?

Sedan 2025 lägger några av bankerna i Eurosystemet, däribland ECB in ett naturrelaterat nyckeltal i sin redovisning. Det är ett nyckeltal som mäter hur mycket företags innehav är exponerade mot sektorer med väsentliga effekter på, eller beroenden av, naturen, och det är ett nyckeltal som rekommenderas av arbetsgruppen för naturrelaterad finansiell redovisning. Detta mått redovisas även för Eurosystemets penningpolitiska portföljer. I takt med att naturrelaterade uppgifter blir bättre och bättre vill vi utöka redovisningen de kommande åren.

Fråga 6 Hur skiljer sig redovisningsmetoden för penningpolitiska tillgångsinnehav under APP och PEPP från metoden för icke-penningpolitiska portföljer?

Innehav av offentliga obligationer, företagsobligationer och säkerställda obligationer inom ramen för APP och PEPP redovisas i stort sett med samma metod som den som används för icke-penningpolitiska portföljer enligt Eurosystemets gemensamma principer för offentliggörande. Eventuella metodskillnader beror på den penningpolitiska karaktären hos APP- och PEPP-portföljerna och på att hänsyn till klimatförändringar håller på att integreras i Eurosystemets penningpolitiska styrsystem. Så bygger exempelvis uppgifter om innehav av företagsobligationer i APP och PEPP enbart på utsläppsdata som rapporteras av emittenter, medan den klimatrelaterade finansiella redovisningen för icke-penningpolitiska portföljer också kan bygga på uppskattade utsläppsdata från leverantörer av klimatdata, i de fall då det inte finns några självrapporterade uppgifter om utsläpp.

Fråga 7 Vilka uppgifter använder ni i era beräkningar?

För redovisningen 2026 använder Eurosystemet klimat- och finansuppgifter från en specialiserad leverantör: Institutional Shareholder Services (ISS). Efter att avtalet med Carbon4 Finance (C4F) har gått ut använder ECB och de flesta medlemmar i Eurosystem nu endast uppgifter från ISS, vilket har haft en smärre påverkan på några historiska trender för länders konsumtionsbaserade utsläpp. En ny upphandling har genomförts i Eurosystemet under ledning av Deutsche Bundesbank, där man tagit hänsyn till uppgiftskvalitet, uppgifternas omfattning och kostnads-nyttoaspekter. Det har lett till att man har valt ut två uppgiftsleverantörer som man kommer att använda vid nästa redovisning. Utöver uppgifter från dessa leverantörer kompletterar Eurosystemets medlemmar också sin klimatrelaterade finansiella redovisning med klimatdata från andra leverantörer som de har tillgång till.

Fråga 8 Varför integreras emittenternas uppgifter om minskade koldioxidutsläpp med betydande tidsfördröjning?

Emittenternas utsläppsdata blir tillgängliga med ett års fördröjning för icke-statliga emittenter och upp till två års fördröjning för statliga emittenter. För att redovisningen ska vara konsekvent används de finansiella uppgifterna för samma år som de som utsläppsmåtten gäller i de relativa utsläppsmåtten. Det innebär att referensåret för det senaste uppgifterna om innehav och de historiska klimatuppgifterna (och finansiella uppgifterna) inte är detsamma. För att fortfarande kunna redovisa de senaste portföljinnehaven använder Eurosystemet senast tillgängliga utsläppsdata från de enskilda emittenterna i beräkningen av mätvärden. I varje års rapport uppdateras tidigare mätvärden retroaktivt för det år som klimatuppgifter har kommit för.

Fråga 9 Varför använder ni viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, totala koldioxidutsläpp och koldioxidavtryck som mätvärden för redovisning?

Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet (WACI), totala koldioxidutsläpp och koldioxidavtryck är de tre nyckeltal som används i Eurosystemets redovisningsprinciper. TCFD rekommenderar alla dessa för tillgångsinnehavare. Normaliserade mätvärden (som WACI och koldioxidavtryck) och absoluta mätvärden (som totala koldioxidutsläpp) kompletterar varandra och ger tillsammans en hög grad av transparens kring portföljers klimatpåverkan och exponering mot klimatrisker. Det finns en standardiserad metod för dem, och de används i stor utsträckning för klimatrelaterad redovisning inom den finansiella sektorn. Medlemmar i Eurosystemet kan även välja att redovisa andra mätvärden för att öka transparensen ytterligare.

Fråga 10 Relativa mått för scope 3 för icke-statliga emittenter har lagts till i år. Vilka är för- och nackdelarna med denna utökning?

I år redovisar Eurosystemet relativa utsläppsmått för scope 3 i redovisningens huvuddel som ett komplement till de absoluta utsläpp för scope 3 som har redovisats tidigare. Enligt PCAF är scope 3-utsläpp alla indirekta utsläpp (som inte ingår i scope 2) som uppkommer i den redovisande organisationens värdekedja, både i tidigare och senare led. Att informera om scope 3-utsläpp ger därmed en fullständigare bild av utsläppen kopplade till varje enskilt investeringsobjekt. Det är särskilt viktigt för innehav i den finansiella sektorn, som har ganska små utsläpp från sin egen verksamhet (scope 1 och 2) men större scope 3-utsläpp kopplade till lån och finansiella portföljer.

De två främsta begränsningarna med redovisning av scope 3-utsläpp gäller uppgiftskvaliteten och dubbelräkning av utsläpp. För det första redovisar företagen uppgifter om scope 3-utsläpp i mindre utsträckning än om scope 1 och 2-utsläpp, och scope 3-utsläpp beräknas därmed oftare av uppgiftsleverantörer. När flera företag ingår i samma värdekedja kopplas för det andra samma utsläpp till flera olika företag (till exempel kan scope 3-utsläpp för ett företag redovisas som scope 1- eller 2-utsläpp för ett annat företag), vilket innebär att utsläppen överskattas. Sådan dubbelräkning kan inte undvikas, men för att ge bästa möjliga öppenhet redovisar vi scope 3-mått åtskilt från scope 1 och 2, precis som PCAF rekommenderar.

Fråga 11 De relativa måtten normaliseras med ekonomiska värden i euro. Hur påverkas de därmed av inflationen?

Traditionella relativa utsläppsmått kan innebära att minskningen av koldioxidutsläppen överskattas eftersom de beräknas med ett penningvärde i nämnaren (t.ex. intäkter). Till exempel är WACI det viktade genomsnittet av ton koldioxidutsläpp per miljon euro i intäkter. Det innebär att om emittenternas intäkter ökar på grund av inflation blir WACI-talet lägre, vilket innebär att minskningen av koldioxidutsläppen i portföljen överskattas. I ECB:s och Eurosystemet redovisning som publiceras 2026 finns rutor med ett antal inflationsjusterade mått som kompletterar de ojusterade siffrorna och som har tagits fram enligt gängse standarder. Inflationsjusteringar görs på produktionsutsläppsmått för länders investeringar och på WACI för företagsinvesteringar. ECB vill med dessa rutor öka insynen i sin klimatredovisning, som kommer att uppdateras när ytterligare konsensus om inflationsjusteringar uppnås.

Fråga 12: Varför fastställer ni utsläppsminskningsmål och vad exakt betyder de?

Mål är en integrerad del i TCFD:s rekommendationer i kategorin ”Mätvärden och mål” och är en viktig del i den klimatrelaterade finansiella redovisningen. Med mål blir det enklare att styra och mäta minskningen av en portföljs exponering mot klimatrelaterade risker samt hantera klimatrelaterade möjligheter och tillgångsinnehavens miljöpåverkan. Alla Eurosystemets medlemmar strävar efter att säkerställa att de icke-penningpolitiska portföljer som de förvaltar och deras innehav av företagsobligationer inom ramen för APP och PEPP utvecklas på ett sätt som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål i enlighet med den europeiska klimatlagen. För vissa portföljer kompletteras de långsiktiga målen med delmål för att man ska få en tydlig plan mot minskade utsläpp från portföljen. I detta sammanhang bör det noteras att varje medlem i Eurosystemet förblir ensamt ansvarig för alla aspekter av förvaltningen av sina icke-penningpolitiska portföljer. De ska bland annat ta fram klimatrelaterad finansiell redovisning och fastställa mål.

Fråga 13 Varför redovisar ni inte mål för alla portföljer?

För att fastställa trovärdiga mål för att minska portföljutsläppen över tid behövs flexibilitet att kunna agera om en portföljs faktiska utsläppsminskning avviker från den önskade banan. Det kan dock finnas begränsningar i portfölj- och tillgångsklasserna som inte ger utrymme för flexibilitet. Portföljrestriktioner kan t.ex. bero på penningpolitiska överväganden eller passiva investeringar (inklusive portföljer som hålls till förfall). För vissa tillgångsklasser fins det i dagsläget dessutom inget trovärdigt ramverk för utsläppsminskningar.

Fråga 14: Hur har Eurosystemet följt upp åtagandet om att införa delmål för portföljerna med värdepapper från företagssektorn? Vad var det för mål?

ECB-rådet beslöt 2024 att delmål för utsläppsminskningar skulle fastställas för de samlade företagsportföljerna i APP- och PEPP-programmen, och man publicerade delmålen 2025. Dessa delmål gäller de samlade företagsportföljerna i APP- och PEPP-programmen och har fastställts med kraven i EU:s förordning om referensvärden och kommissionens åtföljande delegerade förordning som vägledning. Utan att åsidosätta sitt prisstabilitetsuppdrag har Eurosystemet noggrant utformat en ram som omfattar alla relevanta delar för fastställande av trovärdiga delmål för utsläppsminskning som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Genom denna ram anser Eurosystemet att koldioxidutsläppen bör kunna minska i en sådan takt att klimatneutralitet i företagsportföljerna uppnås 2050^[1] i linje med målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C (samtidigt som man försöker att begränsa den till 1,5 °C).

För att upprätthålla denna takt planerar Eurosystemet att ha som delmål att den viktade genomsnittliga utsläppsintensiteten^[2] i de samlade företagsportföljerna i genomsnitt ska minska med minst sju procent per år från och med årsslutet 2021^[3]. Eurosystemet kommer att kontrollera att detta delmål uppnås och kommer även att titta på vilken effekt inflationen har på portföljernas utsläppsintensitet. Om man ser att koldioxidutsläppen i de samlade företagsportföljerna inte minskar i den takt man föresatt sig kommer Eurosystemet utifrån förutsättningarna för varje enskilt fall att överväga korrigerande åtgärder inom gränserna för sitt uppdrag.

Särskilt efter att återinvesteringsfasen, som inleddes vid årsslutet 2024, är över beror minskningen av koldioxidutsläpp från innehaven av företagsobligationer på flera händelser utanför Eurosystemets kontroll, som hur väl emittenterna klarar av att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet enligt de planer de har utarbetat, hur innehaven i portföljen är sammansatta under avvecklingsfasen och på vad företagen gör (vilket exempelvis kan leda till förtida inlösen). Det är dock värt att notera att det inte är aktuellt att vidta några åtgärder på grund av avvikelser hos enskilda emittenter utan endast om minskningen av koldioxidutsläpp i portföljerna sammantaget inte följer den önskade utvecklingen.

Fråga 15 Gäller delmålen för portföljer för företagssektorn på portföljnivå eller på enskild företagsnivå?

Delmålen vad gäller utsläppsminskningar för företagsportföljerna gäller för alla APP- och PEPP-innehav sammantaget. ECB fastställer inte utsläppsminskningsmål för enskilda företag. Delmål på portföljnivå är etablerad praxis bland tillgångsinnehavare.

Fråga 16 Kommer ni att vidareutveckla delmålen och de kvantitativa målen?

Eurosystemets medlemmar kan välja att använda sig av ett kvalitativt långsiktigt mål, utifrån de specifika målen och begränsningarna för Eurosystemets portföljer, den pågående utvecklingen av ramverk för nettonollinvesteringar för centralbanker, sin nyligen förvärvade men ökande erfarenhet av nyligen upphandlade datakällor liksom klimatvetenskapens snabba utveckling. Medlemmarna i Eurosystemet kommer regelbundet att se över praxis för offentliggörande av information och kan välja att lägga till delmål och kvantitativa mål när så är lämpligt. För vissa av Eurosystemets portföljer som inte är penningpolitiska har delmål redan lagts till som komplement till de långsiktiga målen. Om det finns sådana delmål beskrivs de i avsnittet om mätvärden och mål i den klimatrelaterade finansiella redovisningen.

Fråga 17 Vilka är målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål?

I Parisavtalet fastställs en global ram för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C, och helst till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. I enlighet med sitt åtagande att uppnå målen i Parisavtalet har EU som mål att vara klimatneutralt senast 2050. I detta syfte antog EU den europeiska klimatlagen, som fastställer ett rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för EU som helhet. I lagen fastställs också delmålet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Vi strävar efter att säkerställa att våra icke-penningpolitiska portföljer och vårt innehav av företagsobligationer utvecklar sig på ett sätt som stöder målen i Parisavtalet och EU:s klimatneutralitetsmål, och vi kommer regelbundet att kontrollera att vi är på rätt väg mot att uppnå våra klimatmål i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Fråga 18 Hur mäter ni framstegen mot att uppnå klimatmålen?

Vi mäter hur långt vi har kommit mot att uppnå våra klimatmål genom att se hur specifika mätvärden utvecklas över tid. Vilket mätvärde vi tittar på i bedömningen beror på vilken portfölj, tillgångsklass och vilket klimatmål det gäller. Om vi exempelvis vill bedöma hur lång man har kommit med att minska de utsläpp som är kopplade till en portfölj görs det normalt utifrån sådana mätvärden som portföljens WACI eller koldioxidavtryck, medan de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera omställningen till nettonollutsläpp bedöms utifrån portföljens andel av gröna obligationer.

Fråga 19 Kommer ni att fortsätta att offentliggöra information regelbundet?

Eurosystemet har åtagit sig att offentliggöra denna information varje år och kommer regelbundet att se över alla delar av sina gemensamma principer för offentliggörande för att ytterligare förbättra kvaliteten på redovisningen och säkerställa att den är ändamålsenlig. Bland annat kommer man regelbundet att se över vilka portföljer som ska ingå i redovisningen, vilka mätvärden och mål som ska redovisas samt vilka uppgifter man har tillgång till och vilken kvaliteten dessa uppgifter har.

Eurosystemet har redan offentliggjort klimatrelaterad finansiell redovisning 2023, 2024, 2025 och 2026.