Året i översikt

 Under 2017 innebar den ekonomiska återhämtningen i euroområdet att vi fick en solid och omfattande tillväxt. Ekonomin växte med 2,5 procent och uppvisade vid slutet av året 18 kvartal med oavbruten tillväxt. Detta är den starkaste expansionen på ett decennium och den bredaste på två decennier. Spridningen i tillväxttakt mellan länderna i euroområdet sjönk till den lägsta nivån sedan den monetära unionen skapades.

En robust tillväxt säkerställde en fortsatt snabb återhämtning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökade med 1,6 procent till den högsta nivån någonsin, pådriven av rekordhögt deltagande bland kvinnor och äldre. Arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån sedan januari 2009. Mer än 7,5 miljoner arbetstillfällen har skapats sedan mitten av 2013 vilket uppväger de jobb som gick förlorade under krisen.

Liksom under tidigare år har ECB:s penningpolitik spelat en central roll för denna återhämtning och konvergens. Under 2017 försvann på det stora hela tidigare asymmetrier i transmissionen av vår penningpolitik och de finansiella förhållandena stabiliserades på rekordlåga nivåer i euroområdet. Detta bidrog till den starkaste tillväxten i utlåning till den privata sektorn sedan krisen bröt ut 2008.

Den reala ekonomins starka utveckling avspeglades emellertid inte i inflationen. Det underliggande pristrycket var fortsatt dämpat och underliggande inflation uppvisade inga tecken på någon hållbar uppåttrend men i den totala inflationen sågs under året en återhämtning från tidigare låga nivåer på i genomsnitt 1,5 procent.

De olika utsikterna för tillväxt och inflation formade ECB:s penningpolitiska beslut under året och fick oss att omkalibrera vårt program för köp av tillgångar.

I oktober beslutade ECB-rådet att ytterligare reducera takten på köp av tillgångar från 60 miljarder euro per månad till 30 miljarder per månad men att förlänga programmet med minst nio månader fram till september 2018. Sedan mars 2018 gör ECB-rådet i sin officiella kommunikation inte längre någon hänvisning till sin beredskap att utöka tillgångsköpen om utsikterna skulle försämras.

ECB-rådets beslut speglade ökad tillförsikt om utsikterna för ekonomin och i den kontexten skulle en oförändrad penningpolitik ha blivit alltmer expansiv. Man erinrade dock också om att det behövdes tålamod att låta inflationstrycket byggas upp och om hur nödvändigt det är att vara ihärdig i penningpolitiken så att uthålliga och självupprätthållande inflationskrafter kan skapas.

Även om penningpolitiken har önskad effekt kan dock sidoeffekter uppstå. Således fortsatte ECB under 2017 att noga granska risker för den finansiella stabiliteten, vilka föreföll vara begränsade.

Starkare nominell tillväxt bidrog till att reducera riskerna genom att förbättra hushållens och företagens förmåga att klara sina skulder. Skuldkvoterna i båda sektorerna sjönk till nivåerna från i början av 2008, vilket indikerar att återhämtningen inte kommit på bekostnad av ny belåning i den privata sektorn. I själva verket har, för första gången sedan den monetära unionen skapades, den privata konsumtionen ökat medan den privata skuldsättningen har minskat.

Även för bankerna erbjuder den förbättrade ekonomin ett gyllene tillfälle att stärka sina balansräkningar. Den starkare ekonomin hjälpte till att stabilisera lönsamheten genom högre affärsvolymer och lägre kostnader för värdeminskning. Bankernas kapacitet att absorbera chocker fortsatte att öka, kärnprimärkapitalet nådde 14,5 procent under tredje kvartalet 2017 och kvaliteten på tillgångarna ökade.

Bankerna i euroområdet påskyndade reduceringen av nödlidande lån (NPL), som minskade från 8 procent av de totala lånen 2014 till 5,2 procent 2017. NPL minskade med 119 miljarder euro bara under de tre första kvartalen 2017 där försäljning av lån stod för en ökande del av avyttringarna. ECB:s initiativ för att förbättra transparensen på NPL-marknaderna bidrog till utvecklingen. Ytterligare ansträngningar att minska de höga NPL-stockarna förblir dock nödvändiga.

ECB fortsatte också att övervaka förhållandena på finansmarknaderna. Marknaderna var relativt lugna 2017 men förblev känsliga för abrupta prisjusteringar av risk och ökad volatilitet på finansmarknaderna. I början av 2018 slog dessa risker igenom på de globala aktiemarknaderna. Effekterna har dock till dags dato inte i någon påtaglig utsträckning påverkat kreditmarknaderna i euroområdet eller de bredare finansiella förutsättningarna.

Under 2017 gjordes viktiga framsteg i betalningsarkitekturen i euroområdet. Den sista migreringsvågen till TARGET 2-värdepapper avslutades och därefter hanterades på denna plattform 556 684 transaktioner dagligen. Den nya 50-eurosedeln lanserades och med den förbättrades betalningssäkerheten för euroområdets invånare, som fortfarande mestadels använder kontanter som betalningsmedel.

Slutligen vidtog ECB ett antal steg för att förbättra sin transparens och ansvarighet gentemot invånarna i EU. Under 2017 besvarade vi 138 frågor från Europaparlamentets ledamöter. Vi öppnade vårt nya besökscentrum som väntas ta emot 40 000 människor årligen. Vår webbplats besöktes av över 17 miljoner besökare från hela världen.

Vad gäller framtiden tror vi att den ekonomiska expansionstakten förblir stark under 2018. Samtidigt som detta ger oss större tillförsikt om att inflationen på medellång sikt ska närma sig vårt mål kvarstår osäkerhet om hur mycket överkapacitet som finns i ekonomin.

En tålmodig, ihärdig och försiktig penningpolitik behövs fortfarande för att säkerställa att inflationen återgår till vårt mål.

Frankfurt am Main, april 2018

Mario Draghi

ordförande


Året i siffror

 

Solid och omfattande tillväxt 2,5 % Årlig BNP-tillväxt i euroområdet drog nytta av starkare nettoexport och kraftig inhemsk konsumtion av varor och tjänster. Inflationen på väg att återhämta sig 1,5 % Den totala inflationen i euroområdet ökade, på det stora hela som återspegling av stigande energi och, i mindre utsträckning, livsmedelspriser. Sysselsättningen högre än före krisen 1,6 % Förbättringen på arbetsmarknaden fortsatte med robust sysselsättningstillväxt som både återspeglar det goda ekonomiska klimatet och att de policyåtgärder som vidtagits haft framgång. 1998: 1,47σ 2017: 0,75σ: Skillnaden i ekonomisk tillväxt i euroområdet 2017, mätt som standardavvikelser brutto, var den lägsta som någonsin uppmätts i den monetära unionens historia. Spridningen i tillväxttakt på historiskt låg nivå

  

 

Förbättrad banksoliditet 14,5 % Bankerna i euroområdet fortsatte att förbättra sin soliditet, med kärnprimärkapitalkvoter som nådde 14,5 % det tredje kvartalet 2017. Snabb minskning av nödlidande lån – 119 miljarder euro Totala värdet på nödlidande lån hos banker i euroområdet minskade främst under årets tre första kvartal. Ökande antal T2S-transaktioner 556 684 per dag Färdigställande av migreringen till Target2-värdepapper har utgjort ett stort steg mot integrationen av de europeiska infrastrukturerna för värdepappersavveckling, vilket åskådliggörs av det genomsnittliga antalet transaktioner per dag efter den sista migreringsvågen. 138 ECB:s ordförande Mario Draghi besvarade mer än 130 frågor från ledamöterna i EU-parlamentet, vilket återspeglar ECB:s höga standarder för ansvarighet och transparens. Många svar till Europaparlamentet


ECB:s policy och verksamhet på det ekonomiska och finansiella området 2017

Euroområdets ekonomiska återhämtning fick draghjälp av medvinden och de penningpolitiska åtgärderna

Den ekonomiska tillväxt som inleddes 2013 i euroområdet fortsatte under 2017 och visade också motståndskraft inför osäkra faktorer. Produktionstillväxten befästes och fick en bredare bas. Skillnaderna i tillväxttakt mellan såväl länder som sektorer nådde sin lägsta nivå på tjugo år. Euroområdets arbetsmarknader fortsatte att gynnas av den pågående återhämtningen. Sysselsättningen ökade till sin högsta nivå sedan euroområdet bildades, samtidigt som arbetslösheten minskade till de lägsta nivåerna sedan första kvartalet 2009.

Euroområdets återhämtning fick draghjälp av flera konjunktur- och strukturrelaterade gynnsamma faktorer. Den globala produktionstillväxten tog fart och förstärkte export­efterfrågan, medan flera års arbete med att återställa balansräkningar, bygga upp institutioner och genomföra strukturreformer i euroområdet också gav resultat. Dess­utom var den sammanlagda finanspolitiska inriktningen i stort sett neutral. ECB:s penningpolitiska åtgärder fortsatte att understödja penning- och kreditutvecklingen och spelade en avgörande roll för återhämtningen i såväl hushållens konsumtion som företagens investeringar genom att säkerställa låga räntor och fortsatt fördel­aktiga finansieringsvillkor.

Trots den stabila ekonomiska återhämtningen syntes ännu inga övertygande tecken på att inflationen varaktigt skulle justeras uppåt till en nivå på under, men nära, 2 procent på medellång sikt i enlighet med ECB:s definition av prisstabilitet. Det under‑liggande inflationstrycket var fortfarande dämpat eftersom det fortfarande fanns en stor mängd lediga resurser på arbetsmarknaden (s.k. slack). Förbättringarna på arbetsmarknaden hade ännu inte hunnit överföras till en mer dynamisk lönetillväxt. Dessutom var det viktigt att se bortom volatiliteten i data för den kortsiktiga inflation­en, som hade begränsade (om ens några) effekter på utsikterna till prisstabilitet på medellång sikt.

Den stabila och brett baserade tillväxten väckte tillförsikt om att inflations­utveck­lingen skulle stärkas över tid. ECB-rådet betonade i detta sammanhang att det krävdes tålamod, uthållighet och försiktighet, eftersom denna process väntades ta tid och fortfarande var beroende av en mycket hög grad av penningpolitisk ackommo­dering.

Den globala ekonomiska tillväxten tog fart

Den globala konjunkturuppgången fortsatte under 2017 (se diagram 1). Återhämtningen utvidgades också till fler länder och komponenter. Konsumtionen var fort­farande en viktig drivkraft för den globala tillväxten, men efterfrågan på investeringar vände också uppåt, särskilt i utvecklade ekonomier. Återhämtningen i världshandeln sammanföll med ett höjt stämningsläge bland företagen och en vridning av efter­frågan mot mer importintensiva regioner, framför allt Europa.

 

Diagram 1

Global BNP i fasta priser

(årlig procentuell förändring, kvartalsdata)

-2 0 2 4 6 8 10 12 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 utvecklade ekonomier exklusive euroområdet råvaruexporterande tillväxtmarknader råvaruimporterande tillväxtmarknader

Källor: Haver Analytics, nationella källor och ECB:s beräkningar.
Anm. BNP justerad med vikter för köpkraftsparitet. De utvecklade ekonomierna omfattar Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Norge, Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA. Råvaruexportörerna omfattar Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika och Venezuela. Råvaruimportörerna omfattar Hongkong, Indien, Korea, Singapore, Taiwan, Thailand och Turkiet.

Den globala konjunkturåterhämtningen understöddes av medvind i de utvecklade ekonomierna, medan den starka motvinden dämpades i tillväxtekonomierna. I de utvecklade ekonomierna minskade de lediga resurserna inom såväl produktions­kapacitet som arbetsmarknad, i och med att tillväxten i allt högre grad kom från inhemska källor. En ackommoderande politik och växande tillförsikt hos företag och hushåll bidrog till den ekonomiska aktiviteten i de utvecklade ekonomierna. I tillväxtekonomierna fortsatte den ackommoderande politiken att bidra till en kraftig tillväxt i råvaruimporterande länder, medan den i råvaruexporterande länder vände uppåt till följd av högre råvarupriser och återupptagna inflöden av kapital.

 

Diagram 2

Utveckling på arbetsmarknaden i OECD

(kvartalsuppgifter)

5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 arbetslöshetsnivå (i procent, inverterad högerskala) kompensation per anställd

Källor: Haver Analytics, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och ECB:s beräkningar.
Anm. Kompensation per anställd beräknas som summan av (säsongrensade) årsförändringar i enhetsarbetskostnader och arbetsproduktivitet.

Ökningen i den nationella efterfrågan och den minskade arbetslösheten hade ännu inte lett till högre löner (se diagram 2) och större kärninflation i de flesta stora ekonomierna. Jämfört med förra året var den globala inflationen exklusive livsmedel och energi i stort sett stabil. Den totala inflationen på global nivå ökade dock, till följd av att råvarupriserna återhämtade sig (se diagram 3).

 

Diagram 3

Inflation i OECD

(årlig procentuell förändring, månadsdata)

0 1 2 3 4 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 alla poster exklusive energi och livsmedel

Källor: Haver Analytics, OECD och ECB:s beräkningar.

Högre råvarupriser pressade upp den globala inflationen

Första halvåret präglades av en nedåtgående trend: från 56 US-dollar per fat i januari till 44 US-dollar per fat i juni. Detta avspeglade framför allt tvivel på genomslagskraften för 2016 års avtal mellan OPEC-länderna (de oljeexporterande ländernas organisation) och de stora icke-OPEC-producenterna om en produktionssänkning, samtidigt som det fanns ett stort utbud av amerikansk olja. Under andra halvåret 2017 återhämtade sig sedan priserna på Brentolja (se diagram 4). Priserna understödde den globala inflationen och ökade till 67 US-dollar per fat i slutet av december, vilket förebådade en ombalansering på marknaden. Efterfrågan blev större än väntat under 2017, OPEC-/icke-OPEC-länderna förlängde sin produktionssänkning i maj 2017 och det förekom elavbrott i vissa producentländer, vilket innebar att oljelagren fortsatte att minska. I slutet av året pressades priserna upp ytterligare på grund av geopolitiska spänningar, förväntningar på ännu en förlängning av avtalet mellan OPEC- och icke-OPEC-länder om en produktionssänkning (vilket bekräftades den 30 november 2017, då avtalet förlängdes till slutet av 2018) och en stark global efterfrågan på olja.

 

Diagram 4

Viktigaste utvecklingen i råvarupriser

(dagliga uppgifter)