Förord

2016 var på många sätt ett besvärligt år men utmärktes även av tecken på framsteg. Även om året började fullt av ekonomisk osäkerhet slutade det med ekonomin stabilare än någonsin sedan krisen.

Medan den ekonomiska osäkerheten minskade ökade dock i stället den politiska. Vi stod inför en serie av geopolitiska händelser som kommer att forma det politiska landskapet många år framöver. Årets årsrapport beskriver hur ECB navigerade genom dessa stormiga hav.

2016 inleddes med farhågor om en förnyad global avmattning. Detta återspeglades genom ökad marknadsvolatilitet. Det fanns en risk för att återgången till en inflation som överensstämmer med vårt mål skulle försenas ytterligare och med den redan låga inflationen var risken för deflation överhängande. Liksom under 2015 fortsatte ECB-rådet att beslutsamt utnyttja alla verktyg inom sitt mandat för att uppnå sitt mål.

I mars införde vi således en serie av nya åtgärder för att utöka vår penningpolitiska stimulans med ytterligare sänkningar av våra styrräntor, utökning av programmet för köp av tillgångar (APP) från 60 miljarder till 80 miljarder euro per månad, inköp av företagsobligationer för första gången, samt nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner.

Precis som vi skriver i rapporten har dessa åtgärder visat sig väldigt effektiva för att förbättra finansieringsvillkoren, understödja återhämtningen och i förlängningen stödja en gradvis justering av inflationsnivåerna mot nivåer som ligger närmare vårt mål.

I och med vårt policyarbete förlängdes APP i december med nio månader för att säkerställa en längre tid av stöd för finansieringsvillkoren och en varaktig återgång till inflation under, men nära 2 procent. Volymen av köp återställdes emellertid till den ursprungliga nivån på 60 miljarder euro i månaden. Detta återspeglade framgången av våra åtgärder tidigare under året genom ökat förtroende för ekonomin i euroområdet och en minskad risk för deflation.

Samtidigt har penningpolitiken, parallellt med dessa fördelar, alltid bieffekter och under 2016 stod dessa ofta i fokus. I årets rapport tar vi upp några av frågorna och farhågorna kring de oavsiktliga följderna av våra åtgärder.

En sådan handlar om fördelningseffekterna, i synnerhet vad gäller ojämlikhet. Vi visar att penningpolitiken på medellång sikt har positiva fördelningseffekter eftersom den får arbetslösheten att sjunka, vilket gynnar mindre förmögna hushåll mest. Att få folk i arbete är trots allt en av de starkaste drivkrafterna för att minska ojämlikhet.

En annan svårighet rör lönsamheten hos banker, försäkringsbolag och pensionsfonder. Vi diskuterar hur finansinstitut har påverkats av och reagerat på det låga ränteläget. Vi visar att bankers anpassningsförmåga beror på deras specifika affärsmodeller.

Rapporten omfattar andra utmaningar för finanssektorn 2016. Framför allt ser vi på problemen med nödlidande lån, vad som behöver göras för att åtgärda detta och vilka hinder som återstår. Vi har även en artikel om ny teknologi och innovation inom sektorn, hur den kan komma att påverka sektorns struktur och funktion och vad detta innebär för tillsyns- och lagstiftningsmyndigheter.

Ingen genomgång av 2016 är komplett utan att ta i beaktande årets enorma politiska förändringar, inte minst Storbritanniens beslut att gå ur EU. Rapporten utvärderar Brexit ur ECB:s perspektiv. Framför allt betonar vi vikten av att bibehålla integriteten i den inre marknaden och enhetligheten i dess regler och tillämpningen av dessa.

Den politiska osäkerheten kommer sannolikt att hålla i sig in i 2017. Vi är emellertid övertygade om att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta, med stöd av vår penningpolitik. ECB har ett tydligt uppdrag, nämligen att upprätthålla prisstabilitet. Detta ledde oss framgångsrikt genom 2016 och kommer att fortsätta att göra så under det kommande året.

Frankfurt am Main, april 2017

Mario Draghi

ordförande


Euroområdets ekonomi, ECB:s penningpolitik och den europeiska finansiella sektorn under 2016

Ekonomin i euroområdet

Det globala makroekonomiska läget

Euroområdets ekonomi ställdes inför flera utmaningar i omvärlden 2016. Sett ur ett historiskt perspektiv var tillväxten blygsam i både de utvecklade ekonomierna och tillväxtekonomierna. Det förekom perioder med stor osäkerhet och kortvariga toppar i volatiliteten på finansmarknaderna, särskilt efter den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet i juni och det amerikanska presidentvalet i november. Den globala inflationen var dämpad på grund av den gradvis minskande effekten av tidigare oljeprisminskningar och fortsatt stor ledig kapacitet globalt.

Den globala ekonomiska tillväxten var fortfarande låg

Världsekonomin fortsatte gradvis att återhämta sig 2016, om än i något långsammare takt än året innan, till följd av inbromsningen i de utvecklade ekonomierna. Den ekonomiska aktiviteten tog fart först under andra halvåret, framför allt på tillväxtmarknaderna. Generellt var den globala BNP-tillväxten fortfarande lägre än före krisen (se diagram 1).

År 2016 präglades av några viktiga politiska händelser som dämpade de globala ekonomiska utsikterna. Resultatet av den brittiska folkomröstningen i juni 2016 skapade osäkerhet om utsikterna för Storbritanniens ekonomi, men de omedelbara finansiella och ekonomiska effekterna visade sig bli kortvariga och måttliga. Senare under året ledde resultatet av det amerikanska presidentvalet till ändrade förväntningar om den tillträdande regeringens politik, vilket ledde till en ny våg av ökad politisk osäkerhet.

Diagram 1

Utvecklingen i vissa ekonomier

(årlig procentuell förändring, kvartalsuppgifter, månadsuppgifter)

-10% -5% 0% 5% 10% 15% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 USA Storbritannien Kina Japan Euroområdet Världen exkl. euroområdet Tillväxtekonomier a) Produktionstillväxt -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 b) Inflation USA Storbritannien Kina Japan Euroområdet OECD

Källor: Eurostat och nationella uppgifter.
Anm. BNP-siffrorna är säsongsrensade. HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA, Kina och Japan.

Tillväxten fortsatte i de utvecklade ekonomierna, om än i långsammare takt än året innan. Den ekonomiska aktiviteten främjades av fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor och förstärkt arbetsmarknad. Tillväxtekonomiernas tillväxt var också måttlig för året som helhet, även om utsikterna förbättrades avsevärt under andra halvåret. Två faktorer hade särskilt stor inverkan: Kinas ekonomi fortsatte att bromsa in gradvis och de djupa recessionerna i stora råvaruexporterande ekonomier lättade allt eftersom. Tillväxten hämmades dock av geopolitiska spänningar, överbelåning samt sårbarhet för omsvängningar i kapitalflöden. Råvaruexportörer hade dessutom problem med sin långsamma anpassning till lägre intäkter.

Tillväxten i den globala handeln var svag under 2016: världsimporten i volym ökade med bara 1,7 procent på årsbasis, jämfört med 2,1 procent föregående år. Det finns belägg för att vissa typer av strukturell utveckling som har stärkt handeln tidigare – som sjunkande transportkostnader, liberalisering av handel, framväxande globala värdekedjor och finansiell fördjupning – inte kommer att stödja handeln i samma omfattning på medellång sikt. Därför är det inte särskilt sannolikt att världshandeln kommer att växa snabbare än den globala ekonomiska aktiviteten inom överskådlig framtid.

De globala finansieringsvillkoren fortsatte att vara goda under hela året. De stora utvecklade ekonomiernas centralbanker behöll en ackommoderande penningpolitisk inriktning och Bank of England, Bank of Japan och ECB fortsatte sin expansiva penningpolitik. US Federal Reserve System återupptog sin normalisering av penningpolitiken genom att höja målintervallet för den federala styrräntan med 25 punkter i december 2016. Överlag var de finansiella marknaderna motståndskraftiga, trots perioder av ökad osäkerhet till följd av politiska händelser. De amerikanska långa statsobligationsräntorna ökade markant i slutet av året. Det är fortfarande oklart om denna ökning avspeglar förväntningar på ökad tillväxt och högre inflation, eller om det var en tillfällig uppgång i terminspremien på amerikanska långa statsobligationer. De flesta tillväxtekonomier gynnades av förbättrade externa finansieringsvillkor fram till det amerikanska valet i november. Därefter började emellertid den tidigare ökningen i kapitalflöden till tillväxtekonomier att avta, med ökande räntespreadar på statsobligationer och kraftigare press på valutorna i ett antal länder.


Stor ledig kapacitet fortsatte att dämpa den globala inflationen

Under 2016 påverkades den globala inflationen fortfarande av låga oljepriser och en stor ledig kapacitet globalt (se diagram 2). I OECD-området ökade den årliga inflationen gradvis mot slutet av året och uppgick till 1,1 procent för året som helhet, jämfört med 0,6 procent 2015. Den underliggande årliga OECD-inflationen (exklusive livsmedel och energi) ökade något, till 1,8 procent (se diagram 1).

Diagram 2

Råvarupriser

(dagliga uppgifter)