Varför är stabila priser viktigt?

8 maj 2017

ECB:s huvudmål är att bibehålla stabila priser. Det betyder att priserna inte får stiga (inflation) och att en längre period av sjunkande priser (deflation) också ska undvikas. Långa perioder av hög inflation eller deflation har nämligen negativa effekter på ekonomin.


Vad är problemet med hög inflation?

Om priserna ökar på många av de saker du köper, förlorar du köpkraft. Med andra ord kan du inte köpa lika mycket för dina pengar (din inkomst och dina besparingar) som du kunde innan. Detta kan då leda till en spiral av prisökningar. Anledningen till det är att om allting blir dyrare, kan du behöva fråga din arbetsgivare om en löneförhöjning. Din arbetsgivare kan då reagera genom att höja företagets priser för att kunna möta personalens begärda löneförhöjningar. Om detta händer i många företag kommer många varupriser att stiga ännu mer, och på så vis fortsätter spiralen. Detta gör det svårare för dig och för företag att planera besparingar och investeringar. Folk kan förlora förtroendet för valutan om den tappar snabbt i värde. Dessa är bara ett par exempel på de negativa effekterna av hög inflationstakt.

Vad är problemet med långa perioder av deflation?

Sjunkande priser kan låta bra för dig som konsument. Och visst kan det vara bra om det bara är ett par varor som sjunker i pris. De senaste årtiondena har till exempel priset sjunkit på elektronisk utrustning som bärbara datorer och telefoner, mycket tack vare innovation som har gjort det möjligt att sänka produktionskostnaderna.

En pågående och utbredd prisnedgång i hela ekonomin som inte beror på förbättringar inom produktionen är däremot inte speciellt bra. Det kan nämligen leda till en spiral av sjunkande priser. Om du till exempel varit sugen på att köpa en ny soffa, men vet att priset kommer att sjunka om du väntar lite med att köpa den, så kommer du nog att göra just det. Om alla tänker likadant kommer företagen att bli lidande då de inte kan sälja sina produkter. De kanske kommer att behöva sänka eller frysa sina löner eller till och med säga upp personal om efterfrågan minskar, vilket leder till ökad arbetslöshet. Ekonomin kommer att sakta in då konsumenter och företag skär ned på sina utgifter och investeringar. Det kan dessutom bli svårare att betala av eventuella skulder du har, som till exempel bolån, eftersom de inte kommer att minska fastän din inkomst kanske gör det.

Samma gäller för offentliga finanser. Skatteintäkterna bromsar in när inkomsterna och utgifterna minskar, men den offentliga sektorns skuld måste fortfarande betalas. Som resultat kommer därmed offentliga utgifter på till exempel infrastruktur och sjukvård att minska. Därför kan alla känna av deflationens negativa konsekvenser.

Att sätta siffror på prisstabilitet

Att bibehålla stabila priser är det bästa centralbanker kan göra för att förbättra folkets individuella välfärd. Det är också anledningen till varför fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har satt det som ECB:s främsta mål. ECB har därför gjort en kvantitativ definition av prisstabilitet för att kunna nå detta mål. Dess mål är en årlig inflation på ”under men nära 2 % på medellång sikt”, mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP).

På så sätt har du en måttstock för att kunna mäta ECB:s arbete, vilket gör återgärderna transparenta. Det betyder att du kan planera bättre inför framtiden om du vet hur priserna förväntas ändras i euroområdet, både i genomsnitt och över tid.

ECB:s mål för prisstabilitet gäller inflationen i hela euroområdet. Inflationstakten bör analyseras på medellång sikt eftersom den på kort sikt kan ha toppar och dalar som jämnas ut med tiden och inte kan kontrolleras med penningpolitik.

Varför under, men nära 2 %?

Om ECB vill att priserna ska förbli stabila, varför siktar den då på en inflation på under, men nära 2 % på medellång sikt istället för 0 % eller 1 %? Det finns flera anledningar till detta.

Måttbuffert
För att ta i beräkning att inflationssiffror kan vara något överskattade.

Säkerhetsmarginal
För att ha en säkerhetsmarginal mot de potentiella riskerna av deflation.

Skillnader mellan länderna
För att ge utrymme för skillnader i inflation mellan länderna i euroområdet.

  • Måttbuffert

    ECB tar hänsyn till möjligheten att inflationssiffrorna (som registrerats i HIKP) kan vara något överskattade på grund av hur de har mätts. Ett exempel på hur detta kan inträffa är om priset för en vara som ingår i den varukorg som används för att beräkna indexet ökar på grund av att kvaliteten på produkten har förbättrats, t.ex. en bil med förbättrad säkerhet jämfört med en äldre modell. Om beräkningen av inflationen inte helt tar hänsyn till det faktum att priset ändrats på grund av produktens förbättring, kommer detta att resultera i en högre inflation än som faktiskt är fallet.
  • Säkerhetsmarginal

    En inflation på under, men nära, 2 % ger en säkerhetsmarginal mot potentiella risker av deflation. Vid deflation kommer de penningpolitiska standardverktygen (dvs. ändringar i styrräntorna) att vara begränsade. Det kommer en tidpunkt när det inte är logiskt för en centralbank att sänka räntorna mer. Dessutom tenderar även kontrollerad inflation att fluktuera över tid runt ett medelvärde. Så genom att införliva en buffert i målet över noll, kommer centralbanken mer sällan ta till extraordinära åtgärder, som kvantitativ lättnad eller långfristiga refinansieringstransaktioner.
  • Skillnader mellan euroländerna

    ECB bibehåller prisstabiliteten för euroområdet som helhet. Genom att sikta på en inflation på under, men nära, 2 % finns det utrymme för skillnader i inflationstakten i de olika euroländerna, vilket vanligtvis jämnar ut sig över tid. Ett mål på över noll hjälper till att förhindra att vissa länder eller regioner måste leva med alltför låg eller till och med negativ inflation om andra länder har högre inflation.