Europeiska förbindelser

Inledning

Här finns information om ECB:s förhållande till andra europeiska institutioner och organ. Vidare beskrivs och förklaras Ekonomiska och monetära unionens (EMU) struktur.

Läs mer om ytterligare redovisningskrav gällande ECB:s tillsynsuppgifter och ansvarsområden Webbplats om banktillsyn

  • ECB utför självständigt sitt uppdrag och sina uppgifter. Som resultat är ECB:s rapporteringskrav till Europas folk och dess valda representanter (Europaparlamentet) mycket stränga.
  • I praktiken håller ECB en regelbunden dialog med Europaparlamentet, huvudsakligen genom de kvartalsvisa utfrågningarna av ECB:s ordförande i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor (ECON) och överlämnandet av ECB:s årsrapport. Andra direktionsledamöter framträder också inför ECON.
  • Dessutom svarar ECB på skriftliga frågor från parlamentsledamöter. De publiceras tillsammans med ECB:s svar i EU:s officiella tidning och i Publications.

mer

  • Skapandet av Ekonomiska och monetära unionen EMU och införandet av euron kan anses vara en av de främsta framgångarna av europeisk integration. Integrationsprocessen började tidigt på 1950-talet med "Schumandeklarationen" och när sex europeiska länder grundade Europeiska kol- och stålunionen (se Milstolpar på vägen mot europeisk integration).
  • När Romfördraget, som upprättade Europeiska ekonomiska gemenskapen, hade undertecknats (1957) utökades integrationsprocessen, dvs. fler länder anslöt sig, och fördjupades, fler politiska områden inkluderades. Medlemsstaterna undertecknade Maastrichtfördraget 1992. Det öppnade för EMU i tre steg (Ekonomiska och monetära unionen). Inom EMU genomförs penningpolitiken och växelkurspolitiken på euroområdesnivå medan den ekonomiska politiken i stort sett fortfarande ligger inom medlemsstaternas ansvarsområden inom ramen för ett europeiskt ramverk (se EMU policy framework).
  • ECB grundades den 1 juni 1998 och tog över ansvaret för den gemensamma penningpolitiken den 1 juni 1999. ECB är en del av EU:s institutionella ramverk, men fördraget ger banken en speciell status. ECB utför sitt mandat och sina uppgifter helt oberoende (se oberoende)
  • När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 blev ECB en EU-institution. Detta gjordes för att förbättra transparensen i EU:s institutionella ramverk. Det har ingen betydelse för ECB:s verksamhet eller ECBS/Eurosystemet.
  • ECB samverkar med andra EU-institutioner och organ av flera ekonomiska, funktionella och rättsliga skäl. ECB har kopplingar till EU-rådet, Ekofinrådet och Eurogruppen så väl som deras olika förberedande kommittéer, t.ex. Ekonomiska och finansiella kommittén eller kommittén för ekonomisk politik, Eurpoaparlamentet, Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska unionens domstol (se Europeiskt samarbete).