Menu

Användarguide för Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning

Senast uppdaterad: 2 september 2020

Veckobalansräkningen (WFS) informerar allmänheten om Eurosystemets penningpolitiska transaktioner, valutatransaktioner och investeringsverksamheter.

Rättslig grund för rapportering

I artikel 15 i ECBS-stadgan anges att en konsoliderad veckobalansräkning för Eurosystemet ska offentliggöras varje vecka. Veckobalansräkningen visar Eurosystemets tillgångar och skulder gentemot tredje part som de visas i kontona för de nationella centralbankerna i euroområdet och för ECB. Fordringar och skulder mellan Eurosystemets centralbanker (så kallade fordringar och skulder inom Eurosystemet, som till exempel Target2-saldon) tar ut varandra och visas därför inte.

Veckobalansräkningens format och innehåll specificeras i ECB:s riktlinje om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34).

Publiceringsdatum

Veckobalansräkningen publiceras i regel på tisdagar klockan 15.00 CET och avser föregående fredag. Vissa publiceringsdatum avviker från denna regel, t.ex. första veckobalansräkningen efter ett kvartalsslut och när Target2-systemet är stängt under förberedelseperioden för veckobalansräkningen. I en kommentar ges vid behov information om rörelser i viktiga balansräkningspositioner och aggregat samt om andra frågor.

Veckobalansräkningen finns tillgänglig på alla officiella EU-språk men tillhörande förklaring finns endast på engelska.

Redovisningsprinciper

Allmänt

I riktlinje ECB/2016/34 fastställs regler för Eurosystemets redovisning och finansiella rapportering. Redovisningsreglerna är obligatoriska för alla poster som är väsentliga för Eurosystemets funktion.

Värderingsregler för balansräkningen

Veckobalansräkningen återspeglar hur Eurosystemets tillgångar och skulder värderas i linje med riktlinje ECB/2016/34.

Värdering av tillgångar och skulder

Guld, instrument i utländsk valuta och värdepappersinnehav omvärderas till rådande marknadskurser och -priser i slutet av varje kvartal. Detta gäller med undantag för värdepapper som klassificerats som innehav till förfallodagen, ej omsättbara värdepapper samt värdepapper som innehas för penningpolitiska syften. Dessa redovisas i stället till upplupet anskaffningsvärde. Värdepapper som värderats till upplupet anskaffningsvärde behandlas som separata innehav och är föremål för ett värdeminskningstest.

Omvärderingsgrunder

Omvärderingen görs post för post för värdepapper, ränteswappar, futurekontrakt, terminsavtal och andra ränteinstrument (med undantag för optioner integrerade i värdepapper). Innehav av utländsk valuta (inbegripet särskilda dragningsrätter, SDR) omvärderas valuta för valuta.

Omvärdering vid kvartalsslut

Nettoeffekten av omvärderingen vid kvartalsslut visas separat för varje balanspost i veckobalansräkningen efter kvartalsslut. Under kvartalet bokförs alla transaktioner som genomförts av Eurosystemet till transaktionskurser och priser. Denna praxis gör att användare under kvartalet kan övervaka utvecklingen av Eurosystemets transaktioner på kassaflödesbasis, medan de balansräkningsposter som regelbundet omvärderas vid kvartalsslutet rapporteras till marknadsvärde för att återspegla den ekonomiska verkligheten.

Regler för resultatavräkning

Orealiserade vinster som uppstår genom omvärdering vid kvartalsslut ska inte intäktsföras utan i stället föras direkt till ett värderegleringskonto. Orealiserade förluster ska vid årets slut föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot. Sådana bokförda förluster återförs inte under påföljande räkenskapsår mot nya orealiserade vinster. Orealiserade förluster som har uppstått när ett visst värdepapper, en utländsk valuta eller ett guldinnehav har omvärderats nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper eller valutor. Dessa principer kombinerar transparens med försiktig vinstvärdering.

Balansräkningsformat

De nationella centralbankerna rapporterar sina balansräkningsuppgifter till ECB i enlighet med formatet i bilaga IV till riktlinje ECB/2016/34, i vilken även uppställningsformen för varje balansräkningspost definieras. Det är viktigt att deras rapportering är enhetlig med tanke på konsolideringen av uppgifter. Mer information om balansräkningens innehåll och struktur ges i följande avsnitt.

Innehåll

Allmänt

Veckobalansräkningen visar Eurosystemets centralbankers alla tillgångar och skulder, inbegripet alla avdelningskontor under de nationella centralbankerna, gentemot tredje part. Den innehåller inte tillgångar och skulder från investeringar i dotterbolag eller bolag där de nationella centralbankerna i euroområdet har ägarandelar. Fordringar och skulder mellan Eurosystemets centralbanker (så kallade fordringar och skulder inom Eurosystemet, som till exempel Target2-saldon) tar ut varandra och visas därför inte.

Balansräkningsstruktur

I veckobalansräkningen görs åtskillnad mellan hemmahörande i och utanför euroområdet, vilket är i linje med europeisk och internationell statistikstandard. Vidare separeras poster som avser belopp i utländsk valuta och belopp i euro. Dessutom är positioner gentemot finansiella sektorn (t.ex. skuldpost 3, övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet), skilda från positioner gentemot den offentliga sektorn m.fl. (t.ex. skuldpost 5, skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet).

I veckobalansräkningen visas balansräkningen från stängningsdags på rapporteringsdagen och ändringar (på grund av transaktioner eller omvärderingseffekter från kvartalsslut, om tillämpligt) jämfört med föregående vecka. Samtliga balansräkningsposter visas i miljoner euro medan de i förklaringen oftast presenteras i miljarder euro.

Merparten av de data som finns i veckobalansräkningen finns även tillgängliga
som långa tidsserier.

Kommentar till veckobalansräkningen

I kommentaren tas främst ändringar upp som uppstått p.g.a. utvecklingen i genomförandet av penningpolitiska transaktioner och valutatransaktioner sedan föregående vecka. Detta avsnitt ger en översikt över hänvisningar till de viktigaste balansposterna som kommenteras i veckobalansräkningen.

Guld och guldfordringar (tillgångspost 1) visar guldinnehavet för Eurosystemets centralbanker (både fysiskt och icke-fysiskt guld) i marknadsvärdet för föregående kvartalsslut samt värdet på genomförda transaktioner (köp och försäljningar) som avvecklats sedan föregående kvartalsslut. Eurosystemets nettoställning i utländsk valuta är del av Eurosystemets officiella valutareserver. I de fall större rörelser förekommit jämfört med föregående vecka kommenteras detta i ett särskilt avsnitt. Detta görs t.ex. vid omvärderingar vid kvartalsslut.

Eurosystemets nettoställning i utländsk valuta (tillgångspost 2 och 3 minus skuldpost 7, 8 och 9)[1] inbegriper innehav som är ett resultat av alla kund- och portföljtransaktioner i utländsk valuta (inbegripet särskilda dragningsrätter – SDR) för både hemmahörande i euroområdet och utanför, samt likvidiserande transaktioner i utländsk valuta som gjorts till fördel för hemmahörande i euroområdet. Denna kategori inbegriper Eurosystemets officiella valutareserver som främst behövs för möjliga interventioner på marknaden för utländsk valuta.

  • Tillgångspost 2.1, fordringar på internationella valutafonden (IMF), visar medlemsstaternas fordringar uppkomna till följd av deras kapitalandel i IMF, deras innehav av särskilda dragningsrätter och deras deltagande i IMF:s program. En balansräkningspost med anknytning till den posten är skuldpost 9, motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF, som visar det SDR-belopp som ursprungligen tilldelats de respektive medlemsstaterna.
  • Tillgångspost 2.2, banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar, representerar den största delen av Eurosystemets tillgångar i utländsk valuta och består huvudsakligen av insättningar och värdepapper med motparter utanför euroområdet. Tillgångar i utländsk valuta inom euroområdet visas under tillgångspost 3, fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

Eurosystemets nettoutlåning till kreditinstitut (tillgångspost 5 minus skuldposterna 2.2, 2.3, 2.4, 2.5 och 4)[2] visar motparters användning av Eurosystemets likvidiserande utlåningstransaktioner efter avdrag av likviditetsdränerande instrument.

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner (tillgångspost 5) är indelad i sex delposter och återspeglar de likvidiserande penningpolitiska kredittransaktioner som Eurosystemet använder.

  • Tillgångspost 5.1, huvudsakliga refinansieringstransaktioner, avser en regelbunden öppen kreditmarknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av en reverserad transaktion. Huvudsakliga refinansieringstransaktioner utförs genom veckovisa standardiserade anbud och har normalt en löptid på en vecka.
  • Tillgångspost 5.2, långfristiga refinansieringstransaktioner, täcker likvidiserande reverserade transaktioner som genomförs månadsvis och normalt har en löptid på tre månader. Vidare täcker denna post extraordinära penningpolitiska åtgärder i form av ytterligare riktade långfristiga refinansieringstransaktioner i euro. Dessa beskrivs mer ingående i avsnittet om öppna marknadsoperationer på ECB:s webbplats.
  • Tillgångspost 5.3, finjusterande reverserade transaktioner, omfattar de marknadstransaktioner som utförs vid behov i syfte att hantera likviditetsläget på marknaden och styra räntorna, i synnerhet för att utjämna ränteeffekterna av oväntade likviditetssvängningar på marknaden.
  • Tillgångspost 5.4, strukturella reverserade transaktioner, omfattar öppna likvidiserande marknadsoperationer som utförs av Eurosystemet i syfte att justera den finansiella sektorns strukturella likviditetsposition gentemot Eurosystemet.
  • Tillgångspost 5.5, utlåningsfacilitet, är en stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för att erhålla likviditet över natten från en nationell centralbank till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet.
  • Tillgångspost 5.6, fordringar avseende tilläggssäkerheter, gäller värdeökningar som kan uppstå för underliggande tillgångar i fråga om annan kredit till motparter. I sådana fall kan centralbanker lämna tillbaka överskjutande kontanter till motparten.

Eurosystemets nettoutlåning till kreditinstitut beräknas genom att följande delposter dras av från tillgångspost 5:

  • Skuldpost 2.2, inlåningsfacilitet, är en stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för inlåning över natten till förutbestämd ränta. (Denna delpost måste ses i samband med delpost 5.5 på tillgångssidan, utlåningsfacilitet. Medan föregående instrument kan användas för kortfristig placering av överskottslikviditet, kan det senare instrumentet användas för att täcka kortfristiga likviditetsbrister.)

  • Skuldpost 2.3 avser inlåning med fast löptid. Inlåning med fast löptid är ett penningpolitiskt instrument som används för finjusterande syften för att dra in likviditet på marknaden eller för att motverka likviditetsobalanser på uppfyllandeperiodens sista dag.

  • Skuldpost 2.4, finjusterande reverserade transaktioner, återspeglar irreguljära öppna marknadsoperationer som utförs av Eurosystemet främst för att absorbera oväntade likviditetsinflöden till marknaden. Motsvarande tillgångspost är finjusterande reverserade transaktioner (tillgångspost 5.3).

  • Skuldpost 2.5, skulder avseende tilläggssäkerheter, kan uppstå på grund av värdeminskningar för underliggande säkerheter avseende krediter till motparter. Eurosystemet kan i detta fall kräva att motparterna tillhandahåller ytterligare kontanter (eller säkerheter). Motsvarande tillgångspost är fordringar avseende tilläggssäkerheter (tillgångspost 5.6).

Baspengar (skuldposterna 1, 2.1 och 2.2)[3] består av:

  • Skuldpost 1, utelöpande sedlar, representerar det nominella värdet av eurosedlar som satts i omlopp av Eurosystemets centralbanker.
  • Skuldpost 2.1, löpande räkningar (inklusive kassakrav), består främst av innehav relaterade till kravet på att kreditinstitut ska ha insättningar på konton hos sina nationella centralbanker. Eurosystemets kassakravssystem inkluderar utjämningsbestämmelser, vilket betyder att kreditinstitut måste uppfylla kassakravet som genomsnitt under uppfyllandeperioden.
  • Skuldpost 2.2, inlåningsfacilitet (se ovan).

Tillgångspost 7.1, värdepapper som innehas i penningpolitiska syften, återspeglar Eurosystemets innehav av värdepapper som köpts inom ramen för nedan beskrivna program för köp av tillgångar, uppdelat i olika portföljer. Mer information hittas på ECB:s webbplats under avsnittet om program för köp av tillgångar.

Alla värdepapper som ingår i tillgångspost 7.1 värderas till upplupet anskaffningsvärde, oavsett grunden för innehav. En prövning av nedskrivningsbehovet genomförs årligen.

Under Övrigt i kommentarerna finns information om betydande förändringar i någon balansräkningspost i veckobalansräkningen som annars normalt inte behandlas.

Ett exempel: detta avsnitt användes för att förklara en omklassificering i balansräkningen avseende akut likviditetsstöd (ELA) som centralbanker i Eurosystemet beviljar inhemska kreditinstitut. När sådana transaktioner görs i form av lån mot säkerhet, redovisas de i veckobalansräkningen under övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet (tillgångspost 6).

 

[1] Tillgångspost 2, fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet, och tillgångspost 3, fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet, minus skuldpost 7, skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet, skuldpost 8, skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet, samt skuldpost 9, motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF.

[2] Tillgångspost 5, utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner, minus skuldposterna 2.2, inlåningsfacilitet, 2.3, inlåning med fast löptid, 2.4, finjusterande reverserade transaktioner, 2.5, skulder avseende tilläggssäkerheter, samt 4, emitterade skuldcertifikat.

[3] Skuldpost 1, utelöpande sedlar, och skuldpost 2.1, löpande räkningar (inklusive kassakrav), samt skuldpost 2.2, inlåningsfacilitet.

Kontakt för media