Vanliga frågor om eurosedlarnas nya utformning

Uppdaterat den 23 juli 2026

1. Varför behöver vi nya sedlar?

Alla centralbanker uppgraderar regelbundet sina sedlar eller utvecklar nya sedlar för att försvåra förfalskningar. Den första serien eurosedlar infördes för över 20 år sedan, och den andra serien började sättas i omlopp 2013. Vi håller nu på att utveckla nästa generation eurosedlar. Det är en möjlighet att göra våra sedlar mer tilltalande, lättare att relatera till och mer inkluderande för alla européer, även synskadade.

Vi vill också att eurosedlarna ska vara så hållbara och miljövänliga som möjligt, så vi undersöker hur vi kan minska deras miljöpåverkan.

2. Varför behöver sedlarna få ny utformning?

Eurosedlarna är en synlig och påtaglig symbol för europeisk integration, och det är vårt ansvar att hålla dem uppdaterade. Det är nu över 20 år sedan de första eurosedlarna infördes, och nu ser vi över deras utformning som en del i den löpande utvecklingsprocessen. I linje med Eurosystemets kontantstrategi strävar vi efter att utveckla tilltalande eurosedlar som européer kan identifiera sig med.

3. Varför just nu? Är det rätt tillfälle att utveckla en ny sedelserie?

Det tar flera år att utveckla, tillverka och sätta nya sedlar i omlopp i hela euroområdet. Nya sedlar sätts normalt i omlopp vart tionde till femtonde år för att förbättra säkerheten och motståndskraften och ligga steget före förfalskarna. Det är viktigt att processen inleds så tidigt att man sedan är redo när beslut fattas om att införa en ny serie.

4. Hur går det till när utformningen av de nya sedlarna tas fram?

Arbetet med den nya utformningen av eurosedlar omfattar två på varandra följande faser:

1. Val av framtida teman och motiv för eurosedlarna
   1. Vi beställde en studie för att få in synpunkter på tänkbara framtida teman från européer i olika fokusgrupper. Resultaten därifrån utgjorde underlag för därpå följande steg.
   2. ECB-rådet tog fram en slutlista med sju teman. Sex av dessa förslag kom från den rådgivande gruppen för teman (en grupp med experter som nominerats av euroområdets nationella centralbanker och tillsatts av ECB).
   3. I en undersökning som genomfördes av ett externt undersökningsföretag i alla länder i euroområdet samt i en webbenkät som genomfördes av ECB gavs européer möjlighet att tala om vilka av slutlistans sju teman de tyckte bäst om.
   4. Utifrån resultaten från undersökningarna valde ECB-rådet sedan två möjliga teman för de framtida sedlarna från slutlistan.
   5. Därefter valde ECB-rådet ut motiv som skulle illustrera de möjliga temana från förslag som hade tagits fram av beredningsgruppen för motiv (en expertgrupp som ECB hade satt samman).
2. Framtagning av ny utformning för eurosedlarna
   1. En formgivningstävling öppen för alla grafiska formgivare som bodde i Europeiska unionen utlystes. Tjugofem formgivare bjöds in att lämna in utformningsförslag för en eller båda temana, och en oberoende tävlingsjury valde ut de bästa utformningsförslagen för respektive tema.
   2. Allmänheten i Europa har under sommaren möjlighet att säga vad de tycker om utformningsförslagen i en webbenkät som kan besvaras från och med den klockan 16.30 den 23 juli till och med klockan 23.59 den 21 september.
   3. ECB-rådet väntas fatta beslut om de nya utformningarna runt årsskiftet 2026–2027.

Mer information finns på webbsidan om de framtida eurosedlarna.

5. Varför valde ni Europeisk kultur och Floder och fåglar som möjliga teman för framtida sedlar?

Vi lyssnar på de europeiska invånarnas åsikter i arbetet med den nya utformningen. Temana valdes ut utifrån resultaten från undersökningar bland allmänheten (se fråga 11) och med hjälp av en oberoende rådgivande grupp.

Resultaten från våra senaste undersökningar visade starkt stöd för temana Europeisk kultur, Floder: livets vatten i Europa och Fåglar: fria, anpassningsbara, inspirerande. För att så brett som möjligt återspegla allmänhetens preferenser beslutade ECB-rådet att kombinera de natur- och miljörelaterade temana till ett enda: Floder och fåglar. Vi går därför vidare med två teman: Europeisk kultur och Floder och fåglar.

6. Hur beslutade ni om motiven för de framtida sedlarna?

År 2024 gav ECB en oberoende expertgrupp, beredningsgruppen för motiv, i uppdrag att föreslå motiv som bäst illustrerar de teman som hade valts ut. Gruppens medlemmar var experter inom olika ämnesområden med anknytning till de två temana. Utifrån gruppens råd och egna överväganden beslöt ECB-rådet i början av 2025 att båda de valda temana, och ett antal motiv för var och en av dem, skulle ingå i formgivningstävlingen.

7. När anordnades formgivningstävlingen?

Formgivningstävlingen bestod av två faser:

1. Mellan den 15 juli och den 18 augusti 2025 kunde formgivare lämna in sina tävlingsbidrag. Från de bidrag som kom in valdes 25 formgivare ut som gick vidare till formgivningsfasen.

1. De hade fram till slutet av april 2026 på sig att lämna in sina utformningsförslag, som sedan bedömdes av tävlingsjuryn. Tävlingen avslutades i juni 2026 med att juryn valde ut de bästa förslagen för varje tema.

ECB-rådet förväntas fatta sitt slutgiltiga beslut om utformningen i slutet av 2026.

8. Vem kan delta i formgivningstävlingen och hur?

Tävlingen är öppen för grafiska formgivare som är bosatta i Europeiska unionen och uppfyller urvalskriterierna.

9. Vad är allmänhetens roll i utformningsprocessen?

Alla kan vara med i ECB:s webbenkät. Det är mycket viktigt att hänsyn tas till européernas åsikter när beslut fattas under hela processen.

I början av processen genomfördes en kvalitativ undersökning, där man ville ta reda på allmänhetens åsikter om möjliga teman för de framtida eurosedlarna. Sommaren 2023 genomfördes sedan en webbundersökning bland allmänheten om de teman som hade valts ut. Samtidigt genomförde ett externt undersökningsföretag en liknande undersökning för att få bästa möjliga representativa urval av euroområdets invånare.

När motiven nu har valts ut och formgivningstävlingen avslutats frågar vi allmänheten om deras åsikter om slutlistan med utformningsförslag.

10. När kan invånarna fylla i webbenkäten?

Webbenkäten för allmänheten kan fyllas i från och med klockan 16.30 den 23 juli 2026 till och med klockan 23.59 den 21 september 2026.

Samtidigt genomför ett oberoende undersökningsföretag en representativ undersökning. Den undersökningen överlappar något med den allmänna webbenkäten i tid men är inte helt likadan, eftersom man vill att den kvantitativa undersökningen ska förbli representativ och med tanke på att det kan vara svårt att hitta deltagare under sommarsemestrarna.

11. Vilka kan delta i undersökningen?

Alla kan delta i den allmänna webbundersökningen, oavsett ålder, nationalitet, var man bor eller annat, så länge man har internetuppkoppling.

För att alla invånare i Europeiska unionen ska kunna vara med och säga sin mening finns enkäten på EU:s alla 24 officiella språk.

12. Kan samma person fylla i enkäten flera gånger?

För att minimera den risken har enkäten utformats på ett sätt som säkerställer att alla deltagares åsikter endast registreras en gång.

13. Varför kan jag inte fylla i webbenkäten?

Om du stöter på tekniska problem med att fylla i enkäten kan du skicka e-post till neweurobanknotes@ecb.europa.eu och beskriva problemen så att ECB:s experter kan undersöka det och hjälpa dig att lösa dem.

14. Är webbenkäten anonym?

Enkäten fylls i anonymt så att alla deltagares integritet respekteras. ECB samlar inte in några uppgifter som kan identifiera deltagarna direkt, som namn och kontaktuppgifter.

I slutet av enkäten är det några demografiska frågor, men deltagarna kan välja att inte uppge några uppgifter genom att välja alternativet ”Vill inte uppge” på de frågorna.

Alla uppgifter som samlas in används endast i sammanställt format och endast för att analysera allmänhetens åsikter om de olika utformningsförslagen.

15. Varför namnges inte formgivarna för de olika utformningsförslagen i webbenkäten.

ECB har pseudonymiserat utformningsförslagen i webbenkäterna riktade till allmänheten för att det bara ska handla om själva utformningarna. De olika förslagen hålls endast isär genom en bokstav från A till J som de har tilldelats slumpmässigt. På så sätt blir inte deltagarna påverkade av sådant som var formgivarna kommer ifrån eller deras renommé.

16. När offentliggörs resultaten från webbundersökningen bland allmänheten?

Efter att ECB-rådet har fattat det slutgiltiga besluten runt årsskiftet 2026–2027 kommer en sammanfattande rapport om resultaten från webbenkäterna, där det kommer att framgå vad allmänheten tyckte om var och en av utformningsförslagen.

17. Hur valde man vilka som fick sitta med i de olika expertgrupperna?

För att hjälpa till i de olika faserna i utformningsarbetet upprättades tre oberoende expertgrupper: en rådgivande grupp för teman, en beredningsgrupp för motiv samt en jury för formgivningstävlingen. De här grupperna bestod av specialister från olika länder i Europa som hade olika specialområden, som formgivning, historia, litteratur, vetenskap, konst och den akademiska världen, och täckte därmed in många olika expertområden och perspektiv. Experterna hade nominerats av de nationella centralbankerna i euroområdet och utsetts av ECB.

18. När kommer vi att ha sedlar med ny utformning i våra fickor?

När utformningen på de framtida sedlarna har valts kommer ECB-rådet att fatta beslut om när de nya sedlarna ska börja produceras och ges ut. Sedan tar det flera år innan de nya sedlarna kommer i omlopp och hamnar i våra fickor.

De olika valörerna på de nuvarande eurosedlarna infördes gradvis under ett antal års tid. Det har ännu inte fattats något beslut om när och hur de framtida eurosedlarna ska sättas i omlopp.

19. Innebär den nya utformningen att de framtida sedlarna görs i annat material eller får ändrad storlek? Blir det nya valörer?

De nuvarande eurosedlarna är tryckta på papper av bomullsfiber, vilket ger dem deras speciella strävhet och slitstyrka. Vi undersöker ständigt hur vi kan få våra sedlar att hålla längre och minska deras miljöavtryck.

Vi planerar att behålla samma valörer som i nuvarande serie (5 €, 10 €, 20 €, 50 €, 100 € och 200 €). För att underlätta övergången och begränsa kostnaderna för att anpassa sedelhanteringsmaskinerna lär även storlekarna och färgerna i stor utsträckning förbli desamma.

20. Vem fattar det slutliga beslutet om temat och utformningen?

Det slutliga beslutet fattas av ECB-rådet utifrån synpunkterna som har kommit in från den europeiska allmänheten och råden från expertgrupperna. ECB-rådets beslut tillkännages på ECB:s webbplats.

21. Kommer det under utformningsprocessen att ske något samråd med utsatta grupper (t.ex. synskadade)?

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet har regelbundna kontakter med olika intressentgrupper. När vi utformade de sedlar som används i dag hade vi exempelvis regelbundna samråd med European Blind Union. Sedan dess har vi fortsatt att ha sådana samråd, och det kommer vi att fortsätta med under utformningen av de nya sedlarna.