PRESSKONFERENS

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 7 mars 2019

INLEDNINGSANFÖRANDE

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi genomfört en ingående bedömning av utsikterna för ekonomi och inflation, även med beaktande av de senaste makroekonomiska framtidsbedömningarna för euroområdet. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan efter prisstabilitet.

För det första beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss nu att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone 2019 ut och i vart fall så länge det är nödvändigt för att säkerställa den fortsatta inflationskonvergensen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

För det andra ämnar vi fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

För det tredje har vi beslutat att lansera en ny serie av kvartalsvisa riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO-III), med start i september 2019 och som kommer att löpa fram till mars 2021, var och en med en löptid på två år. Dessa nya transaktioner kommer att bidra till att bevara gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och en smidig transmission av penningpolitiken. Under TLTRO-III kommer motparter att ha rätt till att låna upp till 30 procent av utestående godtagbara lån per den 28 februari 2019 till en ränta indexerad till räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under loppet av varje transaktion. Precis som med det utestående TLTRO-programmet kommer TLTRO‑III att inbegripa inbyggda incitament så att kreditvillkor förblir gynnsamma. Mer detaljuppgifter om TLTRO-III kommer att meddelas vid ett senare tillfälle.

För det fjärde kommer vi att fortsätta att genomföra våra utlåningstransaktioner som fastränteanbud med full tilldelning så länge som det är nödvändigt och åtminstone till fram till slutet av den uppfyllandeperiod som startar i mars 2021.

Dagens penningpolitiska beslut togs för att säkerställa att inflationsutvecklingen varaktigt rör sig mot nivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Även om det finns tecken på att vissa tillväxthämmande inhemska idiosynkratiska faktorer börjar avta pekar svagare ekonomiska data mot att den ekonomiska tillväxten försvagas kraftigt och att denna utveckling fortsätter under året. Fortsatt osäkerhet om geopolitiska faktorer, hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier tycks lämna avtryck på det ekonomiska stämningsläget. Därutöver är den underliggande inflationen fortsatt dämpad. Den svagare takten i ekonomin gör att inflationsanpassningen mot vårt mål blir långsammare. Samtidigt fortsätter goda finansieringsvillkor, gynnsamma krafter på arbetsmarknaden och stigande löneutveckling att understödja expansionen i euroområdet och ett gradvis stigande inflationstryck. Dagens beslut kommer att bidra till en fortsatt ökning av det inhemska pristrycket och inflationsutvecklingen på medellång sikt. En betydande penningpolitisk stimulans kommer även framöver att ges i form av våra framtidsindikationer om ECB:s styrräntor och ytterligare förstärkt genom återinvesteringar av den betydande stocken av förvärvade tillgångar samt av den nya serien TLTRO. ECB-rådet är under alla omständigheter redo att vid behov justera alla sina instrument så att inflationen även framöver på ett varaktigt vis närmar sig inflationsmålet.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet 2018 efter en ökningstakt på 0,1 procent under det tredje kvartalet. Inkommande data är fortsatt svag, i synnerhet inom industrin, som resultat av en nedgång i utländsk efterfrågan, förstärkt av vissa lands- och sektorsspecifika faktorer. Effekterna av dessa faktorer har visat sig vara mer långvariga, vilket tyder på att tillväxtutsikterna på kort sikt blir svagare än vad som tidigare antagits. Dessa negativa effekter förväntas minska med tiden. Expansionen i euroområdet kommer att få fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, ytterligare sysselsättningstillväxt och stigande löner samt av den pågående expansionen i den globala aktiviteten, om än i en något långsammare takt.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av ECB:s experter för euroområdet i mars 2019. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 1,1 procent 2019, 1,6 procent 2020 och 1,5 procent 2021. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2018 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned kraftigt för 2019 och något för 2020.

Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter ligger fortfarande på nedåtsidan till följd av fortsatt osäkerhet om geopolitiska faktorer, hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier.

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,5 procent i februari 2019, jämfört med 1,4 procent i januari, vilket återspeglar något högre energi- och livsmedelspriser. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde den totala inflationen ligga kvar på nuvarande nivåer för att sedan sjunka mot slutet av året. Måtten på underliggande inflation är alltjämt dämpade, men trycket på arbetskostnaderna har ökat och breddats mot bakgrund av högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknader. Framöver väntas den underliggande inflationen stiga på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den stigande löneökningstakten.

Denna bedömning speglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2019, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,2 procent 2019, 1,5 procent 2020 och 1,6 procent 2021. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2018 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned för bedömningsperioden. Detta återspeglar främst de mer dämpade tillväxtutsikterna.

Avseende den monetära analysen visar den på att M3-tillväxten minskade till 3,8 procent i januari 2019, från 4,1 procent i december 2018. M3-tillväxten fortsätter att drivas av nya bankkrediter trots den senaste tidens dämpade kreditutveckling. Det smala penningmängdsmåttet M1 förblev den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag minskade till 3,3 procent i januari 2019 från 3,9 procent i december 2018, beroende på en baseffekt men även, i vissa länder, typiska eftersläpande effekter på nedgången i den ekonomiska aktiviteten. Den årliga ökningstakten på lån till hushållen låg kvar på 3,2 procent. Lånevillkoren för företag och hushåll är fortsatt gynnsamma eftersom de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att stödja tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag. De penningpolitiska åtgärder om vilka beslut fattades idag, och framför allt den nya serien TLTRO, kommer att bidra till att säkerställa fortsatt gynnsamma förutsättningar för bankutlåning.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik för att säkerställa en fortsatt konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt och att de minskar sårbarheten. Strukturreformer i medlemsländer i euroområdet måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktivitet och tillväxtpotential. Detta är speciellt viktigt mot bakgrund av den överlag begränsade implementeringen av 2018 års landsspecifika rekommendationer, som nyligen kommunicerats av Europeiska kommissionen. När det gäller finanspolitiken visar sig den milt expansiva finanspolitiken i euroområdet och verkan av automatiska stabilisatorer ge stöd till den ekonomiska aktiviteten. Samtidigt måste länder med hög statsskuld fortsätta att återställa finanspolitiska buffertar. Alla länder bör fortsätta att stärka sina insatser för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna. Likaledes är det fortsatt nödvändigt att över tid på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut i samtliga länder för att på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och avgörande åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media