PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Boris Vujčić, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 11 juni 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet är fast beslutet att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. I linje med detta åtagande beslutade vi idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Kriget i Mellanöstern skapar inflationstryck, och beslutet att höja räntorna fungerar i en rad scenarier som kartlägger hur chocken kan utvecklas och påverka utsikterna för euroområdet på medellång sikt.

I grundscenariot i Eurosystemets nya prognoser förväntas den totala inflationen i genomsnitt ligga på 3,0 procent 2026, 2,3 procent 2027 och 2,0 procent 2028. För inflationen exklusive energi och livsmedel förutses i grundscenariot ett genomsnitt på 2,5 procent 2026 och 2027 samt 2,2 procent 2028. Eurosystemets experter har reviderat upp sina prognoser för inflationen 2026 och 2027 i grundscenariot jämfört med marsprognoserna på grund av en högre utvecklingsbana för energipriserna som till viss del förväntas påverka inflationen på livsmedel, varor och tjänster. I grundscenariot förutspås ekonomisk tillväxt på i genomsnitt 0,8 procent 2026, 1,2 procent 2027 och 1,5 procent 2028. Det är en nedrevidering för 2026 och 2027 eftersom kriget påverkar råvarumarknaderna, realinkomsterna och framtidstron mer märkbart än vad man hade förutspått.

Utsikterna är fortsatt osäkra, och de innebär uppåtrisker för inflation och nedåtrisker för ekonomisk tillväxt. Krigets fullständiga effekter på inflationen och tillväxten på medellång sikt kommer att bero på hur intensiv energiprischocken blir och hur länge den varar samt även på hur omfattande de indirekta effekterna och följdeffekterna av kriget blir. Denna osäkerhet återspeglas också i en rad olika utfall för inflationen och tillväxten i de illustrativa scenarier som Eurosystemets experter har uppdaterat. Scenarierna kommer att publiceras tillsammans med prognoserna på vår webbplats.

Med dagens beslut förblir vi väl positionerade att navigera den osäkerhet som kriget i Mellanöstern har orsakat. Vi kommer noga att övervaka situationen och följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Euroområdets ekonomi, rensad för den tillfälliga faktorn i Irland, växte under det första kvartalet tack vare den inhemska efterfrågan och exporten. Dock tynger kriget i Mellanöstern ekonomin, och enkäter pekar mot en inbromsning i ekonomin, särskilt inom tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin har hittills hållit i sig delvis eftersom företag har byggt upp sina lager för att kunna hantera tryck i leveranskedjor. Dessutom återspeglar utvecklingen högre försvarsutgifter.

Arbetsmarknaden är fortsatt motståndskraftig. Arbetslösheten, på 6,3 procent i april, ligger nära sin historiska lägsta nivå. Nya arbetstillfällen tillkom under första kvartalet, dock i långsammare takt än under sista kvartalet 2025 Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att svalna, och företag och hushåll förväntar sig en svagare arbetsmarknad.

Eurosystemets experter räknar nu med en svagare inhemsk efterfrågan än i marsprognoserna eftersom kriget dämpar förtroendet och högre energikostnader urholkar realinkomsterna. Samtidigt är hushållens balansräkningar överlag solida, och konsumtionen lär förbli den främsta drivkraften för tillväxt. Högre energikostnader och lägre förtroende hämmar de privata investeringarna på kort sikt, men de bör stödjas av att företag gör satsningar på ny digital teknik. Offentliga investeringar i sin tur bör fortsatt få stöd av offentliga satsningar på infrastruktur och försvar. Dessa faktorer förväntas ge ett visst skydd mot konsekvenserna av kriget.

ECB-rådet framhäver att euroområdets ekonomi måste stärkas snabbt, samtidigt som sunda offentliga finanser upprätthålls. Finanspolitisk hållbarhet utgör ett avgörande ankare för den bredare ekonomiska stabiliteten. Alla finanspolitiska åtgärder mot energiprischocken bör vara tillfälliga, riktade och skräddarsydda, som betonades i Europeiska kommissionens vårpaket för den europeiska planeringsterminen 2026. Det är viktigare än någonsin med reformer för att stärka euroområdets tillväxtpotential och påskynda energiomställningen och minska beroendet av fossila bränslen. Att spar- och investeringsunionen fullbordas är nyckeln för att vi ska kunna finansiera innovation, klara de gröna och digitala omställningarna samt förbättra produktiviteten. Den digitala euron och tokeniserade centralbankspengar för interbanktransaktioner kommer att stärka Europas strategiska oberoende, konkurrenskraft och finansiella integration, samt ge innovationen på betalningsområdet en skjuts framåt. Det är därför viktigt att förordningen om inrättandet av den digitala euron snabbt antas. Med förenklade och harmoniserade regler på EU:s inre marknad kan de europeiska företagen växa snabbare.

Inflation

Inflationen steg till 3,2 procent i maj från 3,0 procent i april. Energiprisinflationen gick upp till 10,9 procent, efter att ha legat på 10,8 procent i april, medan livsmedelsinflationen sjönk från 2,4 procent till 2,0 procent. Inflationen exklusive energi och livsmedel steg till 2,5 procent, från 2,2 procent i april, varuinflationen gick upp till 0,9 procent och tjänsteinflationen steg från 3,0 procent till 3,5 procent.

Det inhemska pristrycket lättade under första kvartalet, eftersom löner och lönsamhet inte ökade i lika hög takt som tidigare. ECB:s lönespårare och enkäter om löneförväntningar fortsätter att visa att löneökningarna förväntas fortsätta att sakta in resten av året. Det blir dock dyrare för företagen att köpa in andra insatsvaror, och de förväntas därför höja sina försäljningspriser. Dessutom har vissa indikatorer på den underliggande inflationen redan drivits upp av energichocken. Inflationsförväntningarna på kortare sikt ligger fortsatt kvar väl över den nivå de låg på innan kriget i Mellanöstern bröt ut. Samtidigt ligger de flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt på runt två procent, vilket antyder att inflationen på medellång sikt kommer att stabilisera sig runt målet.

De högre energipriserna kommer att driva upp inflationen ännu mer över sommaren och innebära att den ligger kvar långt över målet första halvåret 2027. De kommer även att påverka livsmedels-, varu- och tjänsteinflationen. Inflationen lär därefter gå tillbaka till målet andra halvåret 2027, när energipriserna faller och prisökningarna på annat mattas av. Kriget i Mellanöstern förblir dock en stor källa till osäkerhet. Ju längre energipriserna förblir höga, ju mer sannolikt är det att de driver upp den allmänna inflationen genom indirekta effekter och följdeffekter. Vi kommer därför att noggrant bevaka hur stora och hur långvariga energiprisökningarna blir och hur de påverkar pris- och lönesättningen, inflationsförväntningarna och den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Riskbedömning

Riskerna för tillväxtutvecklingen ligger på nedåtsidan, främst på grund av kriget i Mellanöstern, som har förvärrat det instabila globala politiska läget. En utdragen störning i energiförsörjningen skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer och under längre tid än vad som nu väntas. Dessa faktorer skulle urholka realinkomsterna ännu mer och göra att företag och hushåll blir mer motvilliga att investera och konsumera. Tillväxtbromsningen skulle förvärras om stängningen av viktiga sjövägar skulle leda till akuta brister på viktiga insatsvaror som tvingade företag i euroområdet att minska produktionen. Ett försämrat stämningsläge på de globala finansmarknaderna eller åtstramad kreditförsörjning skulle kunna dämpa efterfrågan. Ytterligare friktioner i den internationella handeln skulle även kunna störa leveranskedjorna, minska exporten och försvaga konsumtion och investeringar ännu mer. Andra geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, förblir en stor källa till osäkerhet. Däremot skulle tillväxten kunna bli högre om ekonomin och energimarknaderna skulle anpassa sig fortare efter de störningar som orsakats av kriget i Mellanöstern eller om man skulle få en snabb och hållbar lösning på konflikten. Planerade försvars- och infrastruktursatsningar, produktivitetshöjande reformer och det faktum att företag i euroområdet inför ny teknik kan dessutom öka tillväxten mer än väntat. En djupare integration på den inre marknaden skulle också kunna främja tillväxten utöver de nuvarande förväntningarna.

Riskerna för inflationsutvecklingen är uppåtriktade. Om energipriserna skulle stiga mer och under längre tid än vad som nu tros skulle inflationen i euroområdet stiga ännu mer. Detta skulle kunna förstärkas och bli mer ihållande om energiprisökningen spillde över till andra priser och löner i större utsträckning än vad som väntas, om långsiktiga inflationsförväntningar skulle öka som följd eller om globala leveranskedjor skulle störas mer generellt. Fortsatta handelsspänningar skulle också kunna ge upphov till mer fragmenterade globala leveranskedjor, begränsa tillgången på kritiska råvaror och förvärra kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Till sist skulle även extrema väderhändelser och klimat- och naturkrisen, som slår allt bredare, kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat. Däremot skulle inflationen kunna bli något lägre om de ekonomiska återverkningarna av kriget i Mellanöstern visade sig bli mer kortvariga eller om de indirekta effekterna eller följdeffekterna skulle bli mindre uttalade än väntat. Mer volatila och riskovilliga finansmarknader skulle kunna tynga efterfrågan och därmed även sänka inflationen.

Finansiella och monetära förhållanden

Finansieringsvillkoren är i stort sett desamma som vid vårt senaste sammanträde men är stramare än före kriget. Kostnaden för att emittera företagsobligationer steg till 4,0 procent i april från 3,9 procent i mars. Räntorna på banklån låg kvar på 3,6 procent i april och bolåneräntorna på 3,4 procent.

Den årliga tillväxttakten för bankernas utlåning till företag ökade till 3,4 procent i april, från 3,2 procent i mars, medan tillväxttakten på utgivning av företagsobligationer steg till 4,6 procent. Hypotekslånen ökade återigen med 3,0 procent i april.

I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Bankerna i euroområdet är motståndskraftiga tack vare starka kapital- och likviditetskvoter, god tillgångskvalitet och robust lönsamhet. Om tillgångspriserna plötsligt skulle sjunka hastigt, eventuellt förvärrat av icke-bankföretagssektorn och sämre tillgångskvalitet, särskilt inom energi- och handelskänsliga sektorer, skulle det däremot ge upphov till risker för den finansiella stabiliteten. Dessa risker blir större och större ju längre dagens geopolitiska konflikter pågår. Makrotillsynen förblir den första försvarslinjen mot uppbyggnad av finansiella sårbarheter, och genom den ökar motståndskraften, och utrymmet för makrotillsynsåtgärder bevaras.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade i dag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.