ECB rapporterar framsteg mot euroinförande

24 juni 2026

• Vartannat år sammanställs en rapport om hur långt Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige har kommit på sin väg mot att införa euron
• Länderna som granskas uppvisar ekonomisk motståndskraft mot externa chocker, men det finns fortfarande hinder på vägen mot euroinförande
• Varierande inflationstrender, med försämrade offentliga finanser i de flesta länder
• Lagstiftningen inte helt förenlig med de rättsliga kraven för införande av euron i något av de fem länderna

De medlemsstater i Europeiska unionen (EU) som inte ingår i euroområdet har gjort begränsade framsteg när det gäller ekonomisk konvergens med euroområdet sedan 2024, enligt Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport 2026 som offentliggjordes i dag. En av de främsta orsakerna till att ekonomisk konvergens inte uppnås är de effekter som händelser i omvärlden har haft på ekonomin, som Rysslands krig mot Ukraina, globala handelsspänningar och krigsutbrottet i Mellanöstern.

Trots dessa utmaningar i omvärlden har den ekonomiska aktiviteten i de granskade länderna uppvisat motståndskraft, men tillväxten går i olika takt i de olika länderna. Inom den närmaste framtiden dämpas de ekonomiska utsikterna av större geopolitiska spänningar. Kriget i Mellanöstern har lett till större volatilitet på de globala energimarknaderna och stigande energikostnader, vilket bidrar till osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna. Dessa händelser har redan haft märkbara effekter på inflationen och stämningsläget i ekonomin och kan försämra produktionstillväxten framöver. Dessa ekonomiers känslighet för energichocker och deras direkta exponering mot sådana chocker har dock minskat med tiden och nu är mindre än 2022. Vilka effekterna på ekonomin blir på medellång sikt beror dock på hur stor och långvarig den nu pågående energichocken blir, liksom på hur stora dess indirekta effekter och följdeffekter blir.

Vad gäller prisstabilitetskriteriet redovisar tre av de fem granskade länderna en inflation som i genomsnitt över tolv månader ligger över referensvärdet på 2,7 procent. Inflationen låg avsevärt över referensvärdet i Rumänien och över, om än i mindre grad, i Ungern och Polen. I Tjeckien och Sverige låg inflationen under referensvärdet (diagram 1). Referensvärdet räknas fram från de tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten under de senaste tolv månaderna, det vill säga Cypern (0,9 procent), Frankrike (1,2 procent) och Danmark (1,6 procent). Referensvärdet är deras genomsnittliga inflationstakt de senaste tolv månaderna med ett tillägg på 1½ procentenheter. Ingen av medlemsstaterna uppvisade extremvärden, så inget land uteslöts från beräkningen av referensvärdet.

Diagram 1

HIKP-inflation

(genomsnittlig årlig förändring i procent)

Diagram 2

Offentliga sektorns överskott (+) och underskott (-)

(i procent av BNP)

Budgetunderskottet har försämrats i de flesta länder sedan konvergensrapporten 2024. I vissa fall har den offentliga sektorns skuld som andel av BNP stigit väsentligt. Under 2025 översteg Ungern, Polen och Rumänien referensvärdet för underskott på 3 procent av BNP (diagram 2). Den offentliga sektorns bruttoskuld i förhållande till BNP 2025 låg under eller väl under referensvärdet på 60 procent i alla granskade länder utom Ungern. Enligt Europeiska kommissionens senaste prognoser lär dock skuldkvoten stiga till över referensvärdet i både Polen och Rumänien 2026.

Antalet länder som är föremål för förfarande vid alltför stora underskott har ökat till tre sedan konvergensrapporten 2024. Förutom Rumänien gäller detta nu även Ungern och Polen, och inga av dessa länder förväntas, enligt Europeiska kommissionens prognoser, minska sitt underskott till under referensvärdet på 3 procent av BNP före slutet av 2027. Underskottsförfarandet för Rumänien, som inleddes 2020, pågår fortfarande, och tidsgränsen för när det alltför stora underskottet ska vara åtgärdat har skjutits upp till 2030. Förfaranden vid alltför stora underskott inleddes även för Ungern och Polen i juli 2024 eftersom de hade ett underskott över referensvärdet på 3 procent av BNP 2023, då de hade underskott på 4,7 respektive 7,3 procent. Dessa underskott ska ha åtgärdats senast 2026 respektive 2028.

Vad gäller växelkurskriteriet ingår ingen av valutorna i de granskade länderna i växelkursmekanismen (ERM2), och vissa av valutorna har uppvisat kraftiga fluktuationer mot euron under de senaste åren (diagram 3).

När det gäller de långa räntorna redovisade tre av de fem granskade länderna en lång ränta som i genomsnitt över tolv månader låg över referensvärdet på 5,1 procent (diagram 4). Det var Polen (5,4 procent), Ungern (6,7 procent) och Rumänien (6,7 procent), vars långa räntor låg över referensvärdet även i konvergensrapporten 2024. Referensvärdet räknas fram utifrån tolvmånadersgenomsnittet av de långa räntorna i de tre medlemsstater som hade den lägsta inflationen, det vill säga Danmark (2,6 procent), Cypern (3,1 procent) och Frankrike (3,5 procent). Genomsnittet uppgår därmed till 3,1 procent, och med tillägget på 2 procentenheter blir referensvärdet 5,1 procent.

Diagram 3

Bilaterala växelkurser mot euron

(index: genomsnitt juni 2024 = 100; dagliga uppgifter 1 juni 2024–17 juni 2026)

Diagram 4

Långa räntor

(procent, årligt genomsnitt)

Institutionell kvalitet är en viktig faktor för att konvergens ska upprätthållas. Starkare institutioner och samhällsstyrning skulle ge bättre ekonomiska resultat, särskilt i Ungern och Rumänien. Indikatorer från internationella organisationer visar att alla de granskade länderna, förutom Sverige, skulle behöva förbättra kvaliteten på sina institutioner och sin samhällsstyrning.

När det gäller den nationella lagstiftningens förenlighet med fördragen och stadgan för ECBS och ECB var inte lagstiftningen i något av de fem granskade länderna helt förenlig med kraven för införande av euron.

Frågor från media kan riktas till Benoit Deeg, tfn: +49 172 1683704.

Anmärkningar

• Europeiska kommissionens konvergensrapport
• I ECB:s konvergensrapport som sammanställs vartannat år, eller om ett visst land så begär, bedöms den ekonomiska och rättsliga konvergensen i de EU-länder med undantag som inte har antagit euron. I rapporten undersöks graden av varaktig ekonomisk konvergens med euroområdet, om den nationella lagstiftningen är förenlig med EU:s rättsliga ram samt om de lagstadgade kraven uppfylls av respektive nationella centralbank. Danmarks så kallade opt-out-klausul gör att landet inte ingår i granskningen om landet inte begär det.
• Stoppdatum för den statistik som ingår i konvergensrapporten var den 17 juni 2026. Referensperioden för både prisstabilitetskriteriet och kriteriet om långa räntor är från juni 2025 till maj 2026. För växelkurserna är referensperioden från den 18 juni 2024 till den 17 juni 2026. Historiska uppgifter om de offentliga finansernas ställning omfattar perioden fram till och med 2025. Prognoserna baseras på Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2026 och på de senaste konvergensprogrammen för de berörda länderna samt annan information som kan vara relevant för en framåtblickande bedömning av konvergensens varaktighet.