PRESSMEDDELANDE

ECB publicerar konvergensrapporten 2016

7 juni 2016
  • Under den period som omfattar EU:s senaste utvidgningar har många länder gjort avsevärda framsteg mot deltagande i Ekonomiska och monetära unionen (EMU).
  • De sju länder som granskats uppfyller de flesta av de kvantitativa ekonomiska kriterierna men inget av dem uppfyller alla de skyldigheter som fastställs i fördraget, inbegripet den rättsliga konvergensen.
  • Det behövs en varaktig konvergens för ett framgångsrikt införande av euron.

Europeiska centralbanken (ECB) publicerar idag sin konvergensrapport 2016. Den omfattar Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige. I rapporten undersöks om en hög grad av varaktig konvergens har uppnåtts i dessa länder (ekonomisk konvergens) och vidare utvärderas efterlevnaden av de stadgeenliga krav som ska uppfyllas av nationella centralbanker för att bli en integrerad del av Eurosystemet (rättslig konvergens). Vid bedömningen av konvergensens varaktighet tas i rapporten även hänsyn till EU:s förstärkta ramar för ekonomisk styrning (t.ex. stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandena vid makroekonomiska obalanser).

Ekonomisk konvergens

Skillnaderna i inflation mellan olika länder har minskat betydligt, vilket visar vilka framsteg mot konvergens som gjorts under den senaste tiden. Under 12-månadersreferensperioden från maj 2015 till april 2016 var inflationen i EU mycket låg, främst beroende på det kraftiga oljeprisfallet. Detta återspeglas i referensvärdet på 0,7 procent för prisstabilitetskriteriet, som uppfylldes av sex av de sju länderna under referensperioden. Framöver väntas inflationen stiga måttligt under de kommande åren men på längre sikt finns det oro för inflationskonvergensens varaktighet i flera av de granskade länderna.

Vissa framsteg kan även skönjas avseende budgetkriterierna. Alla de granskade länderna, med undantag för Kroatien, redovisade 2015 finansiella underskott som del av BNP under referensvärdet på 3 procent. Kroatien är fortfarande föremål för förfarandet vid alltför stora underskott. 2013 var även Tjeckien och Polen föremål för detta förfarande. Vad gäller den offentliga sektorns skuldsättning var det bara Kroatien och Ungern som uppvisade en skuldkvot över referensvärdet på 60 procent. I Kroatien har skuldkvoten ökat sedan 2013 medan den har minskat något i Ungern.

Inget av de granskade länderna deltog i växelkursmekanismen (ERM2). I Sverige, Ungern, Polen och Rumänien hade växelkursen en relativt hög grad av volatilitet under den tvååriga referensperioden.

När det gäller konvergensen av långa räntor, uppvisade samtliga sju länder som granskas i den här rapporten långa räntor under referensvärdet på 4 procent. Detta var också fallet 2014. De långa räntorna var lägst i Tjeckien och Sverige.

Ett tillfälligt uppfyllande av konvergenskriterierna utgör inte i sig självt en garanti för ett smidigt inträde i EMU. Länder som antar euron ska alltså visa att deras konvergensprocess är hållbar. För detta behövs långsiktiga policyanpassningar i flera av de granskade länderna. Framför allt är det viktigt att de förbättringar som görs avseende budgetkriterierna säkras på lång sikt. Dessutom behövs adekvat finans- och makrotillsynspolitik för att hindra en uppbyggnad av obalanser och även lämpliga ramar för tillsynen av finansinstitut. Strukturreformer bör inriktas på att upprätta sunda institutioner och sund ekonomisk styrning för att på så vis skapa gynnsamma förutsättningar för bl.a. en effektiv användning av kapital och arbetskraft samt även för flexibla arbets- och varumarknader.

Rättslig konvergens

Inte i något av de sju granskade länderna uppfyller de rättsliga ramarna helt samtliga krav för antagande av euron. Oförenligheter kvarstår vad gäller centralbankernas oberoende, särskilt centralbankernas institutionella och finansiella oberoende samt personligt oberoende. I alla de granskade länderna, utom Kroatien, finns det dessutom oförenligheter vad gäller förbudet mot monetär finansiering och den rättsliga integreringen av respektive centralbank i Eurosystemet.

Frågor från media kan riktas till Eszter Miltényi-Torstensson, tfn: +49 69 1344 8034.

Till redaktören:

Med denna rapport uppfyller ECB kravet i artikel 140 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rapportera till EU-rådet minst en gång vartannat år eller på begäran av en EU-medlemsstat med undantag om hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga EMU.

Kontakt för media