Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Piero Cipollone
Member of the ECB's Executive Board
  • TAL

Europas pengar utvecklas så att vår frihet att välja betalningssätt består

Inledningsanförande av Piero Cipollone, ledamot i ECB:s direktion, i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor

Bryssel den 3 juni 2026

Trevligt att vara här igen för att diskutera den digitala euron.

Jag är glad över hur långt ECON-utskottet har kommit i sina förhandlingar om europaketet, och jag ser fram emot att Europaparlamentet inom snar framtid ska anta sin ståndpunkt om detta viktiga initiativ.

I dag tänkte jag börja med att prata om den viktiga frågan om att säkra tillgången till kontanter, som ni betonade för några månader sedan i er resolution om ECB:s årsrapport[1]. Sedan tänkte jag berätta om händelseutvecklingen i europrojektet sedan vi träffades senast i mars: dels avtalen som har slutits med europeiska standardiseringsorgan, dels ytterligare förberedelser inför nästa års pilottester.

Stärkt frihet att använda kontanter

Att se till att alla får ha kvar möjligheten att använda kontanter är centralt i vårt arbete som centralbank.

Vi välkomnar därför att lagförslagen för kontanters och den digitala eurons ställning som lagliga betalningsmedel behandlas i ett och samma paket. Det ger tyngd åt uppfattningen att kontanta euro och digitala euro är samma pengar, fast med olika teknik.

Vi ser mycket positivt på förslaget om kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel, eftersom det säkerställer godtagande av, och tillgång till, kontanter, samtidigt som kontantpolitiken i euroområdet harmoniseras[2].

Vårt löfte om kontanternas fortlevnad visas även i det pågående arbetet med eurosedlarnas nya utformning. Temat för den nya utformningen kommer att vara antingen ”Europeisk kultur” eller ”Floder och fåglar”[3]. Vi planerar att fatta beslut om det slutliga temat före årsslutet. Vi förbereder inför utgivning av de första valörerna i den nya sedelserien i början av 2030-talet. De kommer att ha mer avancerade säkerhetsdetaljer och tillverkas med mer hållbara material och produktionsmetoder.

Som jag sa så skyddar kontanter och den digitala euron vår monetära suveränitet och vår valfrihet när vi gör betalningar.

Avtal med europeiska standardiseringsorgan

När vi nu går över till att tala om den digitala euron vill jag säga några ord om vårt arbete med standarder.

Standarder är det språk som teknik kommunicerar på, och standarder gör att betalkort, telefoner och terminaler kan kommunicera sömlöst. Precis som gemensamma talade språk gör att människor kan förstå varandra gör standarder att betalningssystem kan fungera smidigt, säkert och över gränserna.

Som det ser ut i dag är Europa i mycket hög grad beroende av standarder som internationella kortsystem har utvecklat själva[4]. Det begränsar skalbarheten för europeiska lösningar, eftersom de är beroende av dessa icke-europeiska standarder som talar ett främmande språk. De europeiska lösningarna måste antingen betala för att få använda dessa utländska standarder eller övertala handlarna att använda de europeiska standarderna med begränsad räckvidd. Båda alternativen är kostsamma och ineffektiva.

Eftersom den digitala euron kommer att ha ställning som lagligt betalningsmedel innebär det däremot enhetliga öppna standarder i hela euroområdet, så att alla betalkort, telefoner och terminaler talar samma europeiska språk, som vi har skapat och äger själva. De europeiska privata betaltjänstleverantörerna kommer även att kunna dra nytta av dessa standarder för den digitala euron och utöka sin verksamhet i hela euroområdet och för fler användningsområden utan att det behövs några tekniska uppgraderingar av terminalerna ute i butikerna. Detta är ett tydligt exempel på hur den digitala euron är ett komplement till privata lösningar.

I maj slöt vi samarbetsavtal med tre europeiska standardiseringsorgan, vilket innebär att marknaden tidigt får klara besked om vilka standarder som kommer att användas för den digitala euron, och privata aktörer kan med trygghet börja utveckla sina lösningar utifrån dessa standarder redan nu[5].

Vi kommer att återanvända dessa standarder som redan finns för onlinebetalningar i digitala euro. Vilka standarder som ska användas har bestämts i nära samarbete med marknadsaktörerna genom den arbetsgrupp som ansvarar för att utarbeta ett regelverk (Rulebook Development Group)[6].

Sådan tydlighet redan tidigt är bra, så att kostnaderna för marknaden att anpassa sig blir mindre, samtidigt som det blir enklare att samordna införandet. Handlare måste exempelvis uppdateras sina betalterminaler regelbundet, och nu kan de ta hänsyn till dessa standarder redan vid nästa uppdatering. Dessutom kan betaltjänstleverantörer anpassa utvecklingsplanerna för sina egna betallösningar efter detta.

Det räcker dock inte med teknisk tydlighet. Det är endast lagstiftarna som kan ge rättslig tydlighet om att det är dessa standarder som kommer att gälla i hela euroområdet.

Det är därför ytterst viktigt att lagstiftningsprocessen fortskrider i god takt[7]. På så sätt kan vi utnyttja fördelarna med dessa standarder, och de europeiska aktörerna kan skala upp redan innan den digitala euron börjar ges ut och därigenom bidra till vårt oberoende när det gäller betalningar.

Val av deltagare i pilotprojektet för den digitala euron

Vi håller även på att utforma ett pilotprojekt.

I detta projekt kommer den infrastruktur som vi håller på och utvecklar att användas och dess funktioner testas i verkliga situationer, och vi kan sedan lära oss av alla deltagares erfarenheter[8].

De senaste månaderna har vi publicerat informationsmaterial på vår webbplats och aktivt arbetat med marknadsaktörer som är intresserade av att delta i pilotprojektet[9].

Sista dagen för de betaltjänstleverantörer som ville vara med att anmäla intresse var i mitten av maj[10]. Vi fick in över 50 intresseanmälningar, som vi nu håller på att gå igenom. Det var en bra blandning av olika affärsmodeller i de anmälningar som kom in. De kom från både små och stora banker och både inlösande och distribuerande betaltjänstleverantörer och från många olika länder.

Vi kommer att meddela vilka betaltjänstleverantörer som har valts ut i juli, och tanken är att utvecklingsarbetet ska börja under tredje kvartalet i år. Själva pilotprojektet förväntas inledas andra halvåret 2027.

Sammanfattning

Här kommer en liten sammanfattning.

Den 1 januari 2027 firar vi att det är 25 år sedan eurosedlar och euromynt började ges ut. Om trepartsmötena är avslutade och europaketet antaget tills dess, inklusive akterna om kontanter och digitala euro som lagliga betalningsmedel, skulle det skicka en stark, symbolisk signal om att kontanter och digitala euro är två sidor av samma mynt. Det skulle visa hur de pengar vi ger ut i Europa utvecklas så att vi alla får behålla vår rätt att välja hur vi vill betala, oavsett om det är med fysiska kontanter eller en digital euro.

Jag ser nu fram emot era frågor.

  1. Se Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2026 om Europeiska centralbankens årsrapport 2025.

  2. De flesta företag i euroområdet tar emot kontanter. Mellan 2021 och 2024 minskade dock andelen företag som tog emot kontanter från 96 till 88 procent. Se ECB (2024), Use of cash by companies in the euro area.

  3. Se ECB (2025), ECB väljer motiv för framtida eurosedlar, 31 januari.

  4. Det finns inget europeiskt alternativ som fungerar i hela euroområdet. Om man till exempel har ett nederländskt bankkonto och betalar med kort i ett annat europeiskt land är det oftast Visa eller Mastercard som man använder. Vissa länder har egna inhemska betalningslösningar med egna standarder, som Frankrike och Tyskland, men de fungerar dock endast inom respektive land.

  5. Avtal har slutits om följande standarder: (i) CPACE-standarderna, utarbetade av det europeiska kortbetalningssamarbetet European Card Payment Cooperation, för kontaktlösa blippbetalningar genom NFC-kommunikation mellan betalningsenheter och betalningsterminaler, (ii) nexostandardspecifikationerna, som kopplar samman handlarnas system med betaltjänstleverantörers och inlösares backendsystem för betalningar och transaktioner i uttagsautomater och (iii) Berlin Group-standarderna, som innebär att betalningar kan göras med alias (som mobiltelefonnummer), saldon kontrolleras och stämmas av mellan mobila enheter, samt att betalningar kan tas emot vid exempelvis transaktioner i digitala euro som initieras i handlares appar i smarttelefoner. Mer information finns i ECB (2026), ECB signs agreements with European standard setters to facilitate digital euro payments, pressmeddelande, 24 april.

  6. Regelboken för den digitala euron innehåller gemensamma regler, standarder och förfaranden för tillhandahållande av grundläggande betaltjänster i digitala euro för betaltjänstleverantörer som deltar i systemet. Se ECB (2025), Update on the work of the digital euro scheme’s Rulebook Development Group, 30 oktober.

  7. Detta omnämns även i One Europe, One Market Roadmap från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen.

  8. I projektet kommer de funktioner, som man tänker sig att den digitala euron ska ha, att testas i en kontrollerad miljö, med fokus på betalningar mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och företag. Projektet kommer att bestå av tester av både online- och offlinebetalningar i lokaler som tillhör Eurosystemets centralbanker. Det kommer att involvera personal från deltagande centralbanker i Eurosystemet samt utvalda handlare som tillhandahåller vardagstjänster i våra lokaler, t.ex. cafeterior och restauranger, eller e-handelstjänster. Den digitala euro som kommer att användas i pilotprojektet kommer att vara ett digitalt betalningsmedel som inte har ställning som lagligt betalningsmedel. Se Cipollone, P. (2026), Den digitala euron: förberedelser för eventuellt införande, inledningsanförande i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor, 24 mars.

  9. Se ECB:s webbplats, Focus session on the digital euro pilot (III), Focus Session on the digital euro pilot (II) och Focus Session (virtual) – The digital euro pilot.

  10. Se ECB (2026), Call for expression of interest – Participation of payment service providers in the digital euro pilot, 5 mars.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media