Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Vad är ett insättningsgarantisystem?

11 april 2018

Pengar på bank, t.ex. på sparkonto, kallas insättning. De flesta banker har som affärsmodell att låna ut dessa pengar till andra kunder och bara behålla en liten del för människor som vill ta ut pengar. För att säkerställa att en stor del av denna inlåning är tryggad även om en bank går omkull betalar banker till en insättningsfond, kallad insättningsgarantisystem. Det är viktigt att upprätthålla förtroende för banksystemet och få folk att avstå från att ta ut sitt sparande samtidigt i en stressituation.

Hur fungerar insättningsgarantin?

Än så länge organiseras insättningsgarantisystemen i Europa på nationell nivå även om minimistandarder har antagits på EU-nivå. Enligt EU:s regler garanteras 100 000 euro per insättare genom sådana system. Vissa medlemsstater har flera system, organiserade av olika bankgrupper, t.ex. sparbanker, kooperativa banker, statliga banker eller privata banker.

Om ett nationellt insättningsgarantisystem inte kan täcka insättares förluster i händelse av att en bank går omkull kan skattebetalarna få stå för en del av notan, vilket i sin tur kan skada landets offentliga finanser. Finanskrisen visade att bankproblem inte gör halt vid nationsgränserna.

Vad gör Europa?

Europas respons på finanskrisen var att rycka närmare tillsammans för att skydda skattebetalarna och försvara insättarna. De stora bankerna som tillsammans innehar mer än 80 procent av alla banktillgångar i euroområdet står nu, som del av bankunionen, under samma sorts tillsyn i hela euroområdet. Detta sker genom den gemensamma tillsynsmekanismen, som består av ECB och de nationella behöriga myndigheterna. Genom den gemensamma resolutionsmekanismen hanteras deras resolution, vilket är förfarandet för en ordnad rekonstruktion av en bank som fallerar eller sannolikt komma att fallera.

Europeiska ledare för diskussioner om hur ett starkare och mer enhetligt skydd för insättare skulle kunna fungera på europeisk nivå. Detta är den sista delen i bankunionen som fortfarande saknas.

Ett gemensamt europeiskt insättningsgarantisystem vore en väg att skydda insättarna oavsett var de är. Om man samordnar resurser kan det bli lättare att hantera stora chocker och systemiska finansiella kriser som är större än vad nationella kapaciteter klarar av. Och detta kan göras utan att behöva använda allmänna medel. Ett sådant system skulle också försvaga kopplingen mellan banker och deras respektive nationella regeringar i och med att banker i kristider skulle bli mindre beroende av allmänna medel.

Hur skulle ett europeiskt insättningsgarantisystem fungera?

Europeiska kommissionen har föreslagit att ett europeiskt system introduceras i etapper. Det skulle också ta flera år för banker att bygga upp en insättningsfond med ett målomfång på 0,8 procent av täckta insättningar. Denna storlek motsvarade ungefär 43 miljarder euro baserat på 2011 års data. Forskning visar att en fond i den här storleken skulle vara tillräcklig för att täcka efterfrågade utbetalningar även i svårare kriser än den globala kris som rådde 2007 till 2009. I det nuvarande förslaget skulle bankernas bidrag till insättningsfonden bero mer på vilka risker de tar jämfört med andra banker i bankunionen än på andra banker i samma medlemsstat .