1 Översikt

Euroområdets ekonomi har varit mer motståndskraftig mot effekterna av konflikten i Mellanöstern är man tidigare förväntade sig att den skulle vara. Den reala BNP-tillväxten överraskade på uppåtsidan andra kvartalet 2026, och kortsiktiga indikatorer visar på stabil tillväxt den närmaste tiden, när osäkerheten minskar, framtidstron förbättras och den energiförsörjningschock som Mellanösternkonflikten har gett upphov till gradvis antas avta^[1]. Sommarens värmebölja i Europa förväntas endast ha haft begränsad och tillfällig negativ effekt på den ekonomiska aktiviteten. På medellång sikt torde den inhemska efterfrågan fortsätta att förbättras tack vare att realinkomsterna återhämtar sig som en följd av lägre energiinflation, såväl som en motståndskraftig arbetsmarknad med en arbetslöshet som förväntas nå nya historiskt låga nivåer. Ökande offentliga satsningar på infrastruktur och försvar, särskilt i Tyskland, tillsammans med investeringar förknippade med artificiell intelligens (AI), bör också leda till högre tillväxt under prognosperiodens senare år. Vad gäller omvärlden torde exporttillväxten öka till följd av växande utländsk efterfrågan, även om ihållande problem med konkurrenskraften fortsätter att hämma exporten. Euroområdet förväntas dock gynnas av den starka, globala AI-relaterade efterfrågan i mindre utsträckning än vissa andra ekonomier, eftersom AI-varusektorn är mindre här. I grundscenarieprognoserna förutspås en årlig real BNP-tillväxt på 0,9 procent 2026, 1,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028 (tabell 1). Justerat för volatiliteten i siffrorna för Irland förväntas tillväxten ligga på 1,2 procent 2026 och 2027, för att sedan stiga till 1,4 procent 2028^[2]. Jämfört med prognoserna i juni 2026 har BNP-tillväxten reviderats upp med 0,1 procentenheter för 2026 (0,3 procentenheter efter justering för volatiliteten i de irländska siffrorna). Det beror på överraskande siffror och positiva enkätindikatorer, som visar på en överhängseffekt 2027, vilket har lett till en ändring på 0,2 procentenheter för det året. För 2028 har BNP-tillväxten inte ändrats.

Utsikterna för inflationen formas även fortsättningsvis till stor del av energichocken, som antas mattas av, även om det råder stor osäkerhet kring detta antagande. Inflationen förväntas nå en topp på 3,6 procent fjärde kvartalet 2026 till följd av den kraftiga ökning av energipriserna som Mellanösternkonflikten har gett upphov till. De högre priserna på råolja förstärks av ytterligare uppåttryck på priserna för raffinerade oljeprodukter och grossistpriserna på gas och el. När de främsta effekterna av konflikten faller ur tolvmånaderstalen förväntas den totala inflationen, mätt genom det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP), gå ned till 2,5 procent andra kvartalet 2027 för att sedan ligga på runt 2,0 procent därefter. Den totala inflationen visar inte att det finns skillnader i hur fort energichocken slår igenom på de olika huvudkomponenterna. Det snabba genomslaget på konsumentpriserna på energi antyder att energiinflationen snabbt skulle följa efter de antagna minskningarna av energiråvarupriserna och bli negativa under 2027, för att sedan gå upp igen 2028 när EU:s nya utsläppshandelssystem införs. Energichocken förväntas däremot endast gradvis ha effekt på inflationen exklusive energi. Den förväntas gå upp fram till början av 2027 för att sedan ligga kvar på en hög nivå innan den börjar mattas av igen 2028. Överlag bedöms de indirekta effekterna och följdeffekterna bli begränsade. Eftersom inflationen förväntas avta lär lönetrycket förbli begränsat på medellång sikt när utsikterna för ekonomin och arbetsmarknaden förbättras, även om löneökningarna förväntas ligga kvar över långtidsgenomsnittet. Enligt grundscenariot väntas HIKP-inflationen öka från 2,1 procent 2025 till 3,0 procent 2026, för att sedan sjunka till 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Utsikterna för den totala HIKP-inflationen 2026 är oförändrade, även om livsmedelskomponenten har reviderats ned till följd av överraskande låga siffror fram till juli och trots visst uppåttryck på grund av negativa vädereffekter. Denna nedrevidering tar ut upprevideringarna av energiinflationen. Den totala inflationen har reviderats upp med 0,2 procentenheter för 2027 och med 0,1 procentenheter för 2028, på grund av att energiinflationen förväntas vara högre 2027 liksom den underliggande inflationen (det vill säga HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel) båda åren. Även bättre utsikter för den ekonomiska aktiviteten, och något högre löneökningar när arbetsmarknaden förbättras något, förväntas påverka. De indirekta effekterna och följdeffekterna förväntas i stort sett vara lika stora som i juniprognoserna 2026, med undantag för lägre indirekta effekter på livsmedelspriserna.

De ekonomiska utsikterna för euroområdet är fortfarande väldigt osäkra till följd av den pågående konflikten i Mellanöstern, blockaden av Hormuzsundet och fortsatt volatilitet i energipriserna. För att illustrera denna osäkerhet har grundscenarierna kompletterats med uppdaterade versioner av de tre alternativa scenarierna från juniprognoserna 2026: ett mildare scenario, ett negativt scenario och ett allvarligt scenario. Det som skiljer scenarierna från varandra är antagandena om hur stor och långvarig Mellanösternkonflikten och energiprischocken blir och vilken effekt chocken kommer att få på omvärldsläget och osäkerheten, liksom hur stora de indirekta effekterna och följdeffekterna på inflationen kommer att bli.

• I det mildare scenariot antas energipriserna normaliseras snabbare än i grundscenariot. Det skulle medföra att inflationen mattas av snabbare för att ligga under inflationsmålet på två procent 2027 och 2028, medan BNP-tillväxten är något större än i grundscenariot.
• I det negativa scenariot antas energipriserna öka snabbare och under längre tid än i grundscenariot. Även osäkerheten och de internationella spridningseffekterna antas vara större, liksom de indirekta effekterna och följdeffekterna på inflationen. Jämfört med grundscenariot förväntas inflationen bli högre 2026–2028 och BNP-tillväxten lägre än i grundscenariot 2027 och 2028.
• I det allvarliga scenariot antas energiprischocken bli värre och mer utdragen och osäkerheten större, liksom påverkan på löner och andra priser än energipriserna, jämfört med i det negativa scenariot. Jämfört med grundscenariot är den totala inflationen betydligt högre under en större del av prognosperioden, i enlighet med tidigare erfarenheter av icke-linjära effekter vid stora energiprischocker. BNP-tillväxten försvagas markant 2027, innan den kommer igång igen, så att den 2028 endast ligger något under tillväxttakten i grundscenariot, vilket beror på att större löneökningar skulle stärka inkomsterna och efterfrågan.

2 Makroekonomiska prognoser för euroområdets ekonomi

2.1 Realekonomin

Euroområdets ekonomi har stått emot energi- och osäkerhetschockerna från Mellanösternkonflikten. Enligt Eurostats snabbstatistik steg den reala BNP:n från 0,0 procent första kvartalet till 0,4 procent andra kvartalet 2026^[3]. Med ett justerat mått på euroområdets BNP, med modifierad inhemsk efterfrågan i stället för BNP för Irland, steg den reala BNP:n med 0,3 procent samma period, vilket var 0,2 procentenheter mer än vad man hade förutsett i juniprognoserna och samma som första kvartalet 2026 (diagram 1, panel a)^[4]. Denna överraskande höga siffra antyder att Mellanösternkonflikten har fortsatt att ha begränsad negativ inverkan på realinkomsterna och osäkerheten, samtidigt som företagsinvesteringar och utländsk efterfrågan har fått skjuts av den pågående AI-boomen.

Uppgifter från enkäter visar att tillförsikten och tillväxten är på väg uppåt, trots fortsatt osäkerhet kring Mellanösternkonflikten och en kortvarigare inbromsning på grund av det extrema sommarvädret i Europa. Enkätsvar fram till augusti antyder att tillväxten är på väg uppåt efter nedgången i våras. Inköpschefsindexet (PMI) steg i augusti, främst på grund av positiv utveckling i industriproduktionen, medan PMI för tjänstesektorn visade på fortsatt tillväxt. De framåtblickade PMI-indikatorerna förbättrades också, även om leverantörernas leveranstider hade ökat något. Samtidigt steg Europeiska kommissionens indikator för tilltron till ekonomin ännu mer i augusti, så att den då låg på samma nivå som i februari (före kriget). Den senaste tidens värmeböljor och torka i Europa, som gav upphov till låga vattennivåer i viktiga floder och skogs- och vegetationsbränder, förväntas försämra tillväxten något tredje kvartalet. Med det justerade måttet förväntas euroområdets tillväxt överlag minska från 0,3 procent andra kvartalet till 0,2 procent tredje kvartalet, innan den går upp till 0,3 procent igen fjärde kvartalet^[5]. Det innebär upprevideringar på 0,1 procentenheter för tredje och fjärde kvartalen jämfört med juniprognoserna, och alla efterfrågekomponenter har reviderats upp.

Diagram 1

Euroområdets reala BNP

a) Real BNP-tillväxt

(procentuella förändringar på kvartalsbasis och i procentenheter, säsongs- och kalenderjusterade kvartalsuppgifter)

b) Real BNP-nivå

(index: kv. 1 2024 = 100)

På medellång sikt förväntas den reala BNP-tillväxten öka stadigt i och med att osäkerheten avtar, tillförsikten ökar och energipriserna normaliseras. Hushållens konsumtion förväntas bidra mest till tillväxten på medellång sikt, följt av en robust investeringsutveckling (diagram 2). Nettoexportens bidrag förväntas bli något positiv från och med 2027.

• Den privata konsumtionen förväntas fortsätta att öka måttligt på kort sikt, på grund av något försämrad köpkraft och större osäkerhet, men bör stärkas på medellång sikt. Den privata konsumtionen torde växa i måttlig takt den närmaste tiden, till följd av den dämpande effekt som Mellanösternkonflikten har på reala disponibla inkomster, även om denna effekt delvis mildras genom finanspolitiska åtgärder i vissa länder och lär lätta med tiden. Konsumentförtroendet har också förbättrats de senaste månaderna men ligger fortfarande under de nivåer som rådde innan konflikten inleddes, vilket tyder på ett försiktigt konsumtionsbeteende. Hushållens konsumtion förväntas öka i högre takt framöver, tack vare återhämtad reallönetillväxt, motståndskraftiga sysselsättningsnivåer och, i mindre utsträckning, gynnsamma förmögenhetseffekter. Hushållens sparkvot förväntas gradvis minska under prognosperioden eftersom osäkerheten blir mindre och försiktighetsmotiven avtar när räntorna ligger högt under längre tid.
• Offentlig konsumtion förväntas fortsätta att bidra till tillväxt på medellång sikt. Efter ett rejält bidrag till tillväxten 2026 beror den tillfälliga avmattningen som förutspås för 2027 främst på att Next Generation EU-finansieringen upphör i Italien och på att ytterligare budgetbesparingar förväntas göras i Frankrike (se även ruta 3).
• Investeringarna förväntas öka till följd av satsningar inom AI, försvar och infrastruktur och för att bostadsinvesteringarna gradvis återhämtar sig. Efter att ha varit svaga andra kvartalet 2026 förväntas företagsinvesteringarna (förutom volatila investeringar i immateriella tillgångar i Irland) börja öka, trots viss kvarvarande osäkerhet kring energipriser och flaskhalsar i försörjningen på grund av Mellanösternkonflikten, och trots gradvis åtstramade finansieringsvillkor. Stigande efterfrågan och fler digitaliseringsinsatser till följd av snabb utveckling inom AI globalt bör bidra till återhämtningen. Spridningseffekter i den privata sektorn från större satsningar på försvar och infrastruktur, liksom gradvis ökande vinster, förväntas också gynna företagsinvesteringarna. Det skulle väga upp för den stagnation i de offentliga investeringarna som förväntas ske 2027–2028 när Next Generation EU-programmet tar slut. Bostadsinvesteringarna ökade avsevärt mindre än man hade förväntat sig första halvåret 2026, till viss del beroende på de ogynnsamma väderförhållandena och åtstramade finansieringsvillkor. Denna typ av investeringar förväntas dock ändå återhämta sig gradvis, eftersom efterfrågan på bostäder lär hålla i sig när reallönerna stiger. Dessutom förväntas bostadsinvesteringarna öka tack vare fortsatta slutbehandlings- och installationsarbeten som utförs i samband med renoveringar för exempelvis energieffektivisering^[6].
• Exporten förväntas förbli dämpad, på grund av euroområdets ihållande problem med konkurrenskraften som förvärras av bland annat USA:s tullar och eurokursens allmänna förstärkning sedan slutet av 2024. Mellanösternkonflikten är fortfarande en exportdämpande faktor, men den har på kort sikt visat sig ha färre negativa effekter än förväntat, vilket har lett till upprevideringar jämfört med juniprognoserna. Konkurrenskraften på exportmarknaden förväntas dock fortfarande vara svag. Den tidigare förstärkningen av euron och de högre amerikanska tullar fortsätter att hämma exporten. Den ökande globala efterfrågan ger dock viss skjuts åt exporten. En stor del av denna efterfrågan beror dock på AI-boomen, och med tanke på att AI-varusektorn är relativt liten i euroområdet förväntas euroområdet gynnas mindre än vissa andra ekonomier^[7]. Därför förväntas euroområdets andel av de globala exportmarknaderna minska ännu något mer på medellång sikt. Importen förväntas öka mer än exporten 2026 på grund av importefterfrågan, för sedan mer eller mindre lägga sig i nivå med exporten på medellång sikt. Det är AI- och försvarsrelaterade investeringar som förväntas skapa importefterfrågan på medellång sikt. Överlag beräknas nettoexporten ha en något negativ påverkan på den reala BNP-tillväxten 2026 och sedan ge ett mindre men positivt bidrag 2027 och 2028.

Den inhemska efterfrågan förväntas hållas uppe tack vare försvars- och infrastruktursatsningar. De finanspolitiska satsningarna på försvar och infrastruktur, som främst Tyskland står för och som förväntas ha störst påverkan på tillväxten 2026, förväntas sammantaget öka tillväxten med 0,5 procentenheter mellan 2025 och 2028^[8]. Energistödsåtgärderna som har vidtagits i vissa länder sedan kriget i Mellanöstern började är till övervägande del tillfälliga och påverkar tillväxten endast marginellt.

Diagram 2

Euroområdets reala BNP-tillväxt, uppdelat i de främsta utgiftskomponenterna

(årliga förändringar i procent och bidrag i procentenheter)

Jämfört med bedömningarna från juni 2026 har den reala BNP-tillväxten uppreviderats med 0,1 procentenheter för 2026 och med 0,2 procentenhet för 2027 men förblivit oförändrad för 2028 (diagram 3 och tabell 2). Den relativt stora nedrevideringen av BNP-tillväxten första kvartalet 2026 på grund av revideringar av siffrorna för Irland vägdes mer än väl upp av den överraskande BNP-tillväxten andra kvartalet och bättre utsikter för andra halvåret, vilket har lett till en mindre upprevidering av tillväxtprognosen för 2026. Att utsikterna på kort sikt är bättre beror främst på förbättrade investeringsutsikter på kort sikt i linje med de senaste indikatorerna, större privat konsumtion tack vare något minskad osäkerhet samt det positivare omvärldsläget. Upprevideringarna för andra halvåret 2026 lär ge upphov till betydande överhängseffekter 2027, medan revideringarna till följd av tillväxt inom året ligger på nära noll både 2027 och 2028. Den reala BNP:n, med modifierad inhemsk efterfrågan för Irland, har uppreviderats med 0,3 procentenheter för 2026 och med 0,1 procentenheter för 2027 och nedreviderats med 0,1 procentenheter för 2028. Jämfört med decemberprognoserna 2025 (grundscenariot innan kriget i Mellanöstern bröt ut) har tillväxten reviderats ned med 0,3 procentenheter för 2026, förblivit oreviderad för 2027 och reviderats upp med 0,1 procentenheter för 2028, vilket innebär att BNP-nivån är något lägre i slutet av prognosperioden (diagram 1, panel b och diagram 3, panel a).

Diagram 3

Revideringar av real BNP-tillväxt jämfört med prognoserna från juni 2026

a) Uppdelat i effekter från händelser under året och överhängseffekter	b) Uppdelat i de främsta utgiftskomponenterna
(i procentenheter)	(i procentenheter)

Arbetsmarknaden förväntas i stort sett förbli motståndskraftig i linje med de förbättrade utsikterna för den ekonomiska aktiviteten. I dessa prognoser räknar man med en starkare utgångspunkt för arbetsmarknaden, på grund av att den ekonomiska aktiviteten hittills i år har varit större än man tidigare förväntade sig (justerat för volatilitet i de irländska siffrorna), vilket visar att euroområdets ekonomi har motståndskraft att klara sig trots Mellanösternkonflikten. Jämfört med juniprognoserna förväntas sysselsättningen, som en följd av detta, öka mer 2026. Den förväntas öka stadigt med 0,5 procent per år, vilket innebär att ingen revidering har gjorts för 2027 men att den har nedreviderats något för 2028 (diagram 4, panel a). Arbetsproduktiviteten beräknas fortsätta att återhämta sig och växa stadigt under prognosperioden. Eftersom sysselsättningen brukar påverkas mindre av konjunkturen än den ekonomiska aktiviteten har arbetsproduktivitetsökningen reviderats upp för andra halvåret 2026 (eftersom ekonomin har växt mer än sysselsättningen första halvåret) och 2027 och nedreviderats marginellt för 2028. Arbetslösheten förväntas fortsätta att minska under prognosperioden och nå 5,9 procent 2028, vilket är en mindre nedrevidering jämfört med juniprognoserna (diagram 4, panel b). Denna revidering beror på att produktionsvolymen och sysselsättningen ökar mer 2026. Utöver detta fortsätter strukturella faktorer, som den demografiska utvecklingen, att bidra till lägre arbetslöshet (vilket man dock redan hade räknat in i juniprognoserna).

Diagram 4

Arbetsmarknader

a) Sysselsättning	b) Arbetslöshet
(årliga procentuella förändringar)	(i procent av arbetskraften)

2.2 Priser och kostnader

Efter volatilitet kopplad till utvecklingen i Mellanösternkonflikten låg den totala HIKP-inflationen på 2,9 procent i juli^[13]. Den mindre ökningen av den totala inflationen från 2,8 procent i juni (efter att ha legat på 3,2 procent i maj) berodde på högre inflationstakt i energikomponenten, främst på grund av drivmedel som blev dyrare på grund av högre priser på raffinerade oljeprodukter, och på att vissa offentliga stödåtgärder upphörde, liksom på högre inflation i tjänstekomponenten och komponenten med industrivaror exklusive energi^[14]. HIKP-inflationen ökade något till 2,5 procent i juli. Samtidigt sjönk livsmedelsinflationen ytterligare på grund av dämpat pristryck i produktionskedjan, exempelvis på grund av att priserna på jordbruksråvaror och producentpriserna hade sjunkit tidigare. Överlag har kriget i Mellanöstern än så länge haft begränsad effekt på alla andra konsumentpriser än på energi, vilket även framgår av att måtten på den underliggande inflationen och pristrycket i senare led i prissättningskedjan inte har ändrats i någon större utsträckning. De senaste siffrorna visar att de indirekta effekterna på livsmedelspriserna är mindre än väntat.

Den totala inflationen förväntas öka från 2,1 procent 2025 till 3,0 procent 2026, främst på grund av högre energipriser, och sedan sjunka till 2,1 procent 2028, då energichocken avtar (diagram 5 och tabell 3). Utifrån marknadsbaserade antaganden för energiråvarupriser förväntas den totala inflationen öka till 3,6 procent fjärde kvartalet 2026 på grund av högre energiinflation men även högre inflation på industrivaror exklusive energi och livsmedel. Den förväntas sedan sjunka i början av 2027, främst på grund av stora nedåtriktade baseffekter på energi. Även om den totala inflationen förväntas sjunka rejält till 2,5 procent andra kvartalet 2027 förväntas de indirekta effekterna av högre energipriser gradvis påverka inflationen exklusive energi, dock i mindre utsträckning än under perioden med hög inflation 2021–2024. HIKP-inflationen exklusive energi förväntas ligga på i genomsnitt 2,6 procent 2027, vilken är en ökning från 2,3 procent 2026. Den totala inflationen förväntas stabilisera sig nära 2,0 procent på medellång sikt, eftersom bidraget från energiinflationen beräknas gå ned mot noll och de indirekta effekterna och följdeffekterna av energichocken också beräknas bli begränsade. I ruta 4 beskrivs alternativa banor för energipriserna och större indirekta effekter och följdeffekter än vad som antas i grundscenariot.

Diagram 5

Euroområdets HIKP-inflation och komponenter

(årliga procentuella förändringar i procentenheter)

Energiinflationen förväntas nå nästan 15 procent som högst i slutet av 2026, för att sedan gå ned markant 2027 till följd av negativa baseffekter och lägre priser på energiråvaror, varpå den förväntas gå upp igen 2028 när EU:s nya system för handel med utsläppsrätter införs (diagram 6). Kriget i Mellanöstern har lett till stora ökningar av energiråvarupriserna (se ruta 2), och osäkerheten kring utvecklingen är fortfarande avsevärd. Utöver detta har priserna på raffinerade drivmedel ökat betydligt mer än priserna på råolja eftersom utbudet av raffinerade bränslen har minskat till följd av stängningen av Hormuzsundet i ett läge med högre säsongsberoende efterfrågan och ytterligare utbudsbegränsningar till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier. De högre EU-specifika raffineringsmarginalerna på diesel och, i mindre utsträckning, bensin som detta ger upphov till kommer att pressa upp energiinflationen ytterligare, främst på kort sikt^[15]. Förr brukade högre marginaler inte bli långvariga eftersom balansen mellan utbud och efterfrågan anpassade sig och raffinaderierna ändrade sin produktsammansättning. Med de stora störningar som vi ser i dag kan dock denna anpassning vara svårare och ta längre tid än tidigare. När det gäller grossistpriserna på el kan en del av den senaste tidens ökning beror på sommarens värmeböljor som gjorde behovet av dyrare gasgenererad el större. De politiska åtgärderna som vidtagits för att kompensera för den höga inflationen förväntas endast påverka energiinflationen med -0,1 procentenheter 2026 och den totala inflationen med något mindre än -0,1 procentenheter^[16]. Till följd av stora nedåtriktade baseffekter i början av 2027 och marknadens förväntningar om fallande olje-, gas- och elpriser (liksom priser på raffinerade drivmedel) torde energiinflationen bli negativ andra halvåret 2027 och första halvåret 2028. Energiinflationen förväntas stiga 2028 när EU:s nya system för handel med utsläppsrätter införs men i genomsnitt förväntas den ligga under noll^[17]. Utan det nya utsläppshandelssystemet skulle den totala inflationen ligga på 1,9 procent 2028.

Diagram 6

HIKP-energiinflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Livsmedelsinflationen förväntas återhämta sig från den senaste tidens låga nivåer och öka på kort sikt när de indirekta effekterna från tidigare energiprisökningar och de negativa vädereffekterna gradvis börjar märkas, innan den faller tillbaka mot 2 procent senare under prognosperioden (diagram 7). Livsmedelsinflationen förväntas öka de närmaste fyra kvartalen och ligga som högst på 3,4 procent tredje kvartalet 2027. Det beror på den pågående energichocken, som även märks på priserna på jordbruksråvaror. Effekten har dock än så länge varit måttligare än man tidigare trodde att den skulle vara, vilket framgår av de senaste negativa prognosfelen och av att pristrycket från importerade livsmedel, inhemska priser fritt gård och producentpriserna på livsmedel är på väg nedåt. Priserna på gödselmedel globalt har dessutom fallit efter den kraftiga ökningen som noterades under våren, och EU har infört stödåtgärder för att mildra effekterna av de höga priserna på energi och gödselmedel^[18]. Samtidigt kan sommarens värmeböljor och den pågående El Niño leda till att livsmedelsinflationen går upp. Utsikterna för livsmedelsinflationen omgärdas dock av stor osäkerhet och beror på energi- och väderutvecklingen, varav det senare lär ha olika effekter på livsmedelspriserna i olika länder och över tid. I vissa av antagandena om priserna på jordbruksråvaror och grossistpriserna på el har hänsyn tagits till de extrema väderhändelserna, men det råder fortfarande betydande osäkerhet kring vilken effekt vädret kommer att få på livsmedelsinflationen under prognosperioden. En samverkan av inträffade och potentiella framtida väderhändelser: milt väder under våren 2026, den varma och torra sommaren och osäkerhet kring hur El Niño kommer att påverka vädret i Europa, kan ha motverkande effekter. När råvarupriserna stabiliseras och de indirekta effekterna av de högre energipriserna avtar förväntas inflationen gå ned mot slutet av prognosperioden.

Diagram 7

HIKP-livsmedelsinflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel förväntas gå upp gradvis på kort sikt och i genomsnitt ligga på 2,5 procent 2026 och 2,6 procent 2027 och sedan gå ned till 2,3 procent 2028 (diagram 8). På kort sikt förväntas HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel öka gradvis och nå en högsta punkt första kvartalet 2027 på 2,8 procent, på grund av att inflationen på industrivaror exklusive energi går upp kraftigt till 1,9 procent, medan tjänsteinflationen förväntas ligga kvar på runt 3,3 procent. Utvecklingen för HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel beror på att de indirekta effekterna av de högre energipriserna byggs upp gradvis, både i euroområdet och globalt, och ger upphov till högre importpriser och högre kostnader för insatsvaror i tillverkningsindustrin. Även hälso- och sjukvårdsreformen i Tyskland förväntas i viss mån driva upp euroområdets HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel 2027^[19]. Dessa faktorer förväntas till viss del mildras genom minskat tryck från arbetskraftskostnader på kort sikt, den tidigare stärkningen av eurokursen (som har större effekt än den senaste tidens försvagning) och lägre priser på import från Kina, även om fortsatt inflationsuppgång i Kina bör innebära att importpriserna går upp igen. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel väntas sedan gå ned under 2027, på grund av att pristrycket i både komponenten för industrivaror exklusive energi och tjänstekomponenten lättar. Inflationstakten för industrivaror exklusive energi och tjänster förväntas stabilisera sig 2028 i och med att de indirekta effekterna avtar och följdeffekterna via löner förväntas bli begränsade^[20]. En bedömning av energiprischockens följdeffekter på HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel, som gjorts med hjälp av ECB-BASE-modellen och Bernanke-Blanchard-modellen för euroområdet, visar på en liten genomsnittlig uppåtriktad effekt (på runt 0,1–0,2 procentenheter) 2027–2028, vilket i stort sett är lika mycket som i juniprognoserna 2026^[21]. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel antas sjunka till 2,3 procent i slutet av prognosperioden med en tjänsteinflation på 2,9 procent och en inflation på industrivaror exklusive energi på 1,1 procent.

Diagram 8

HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Jämfört med juniprognoserna 2026 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,2 procentenheter för 2027 och ned med 0,1 procentenheter för 2028 (diagram 9, panel a). Nedrevideringarna av livsmedelsinflationen vägs i stort sett upp av upprevideringar av energiinflationen 2026, meden högre energiinflation och, i mindre utsträckning, inflation på industrivaror exklusive energi, mer än väl väger upp för nedrevideringarna av livsmedelsinflationen under 2027^[22]. Att livsmedelsinflationen förväntas bli lägre på kort sikt beror på negativa prognosfel som gjorts den senaste tiden till följd av att priserna på inhemska jordbruksråvaror och vissa internationella jordbruksråvaror inte har gått upp lika mycket som väntat, att energiprischockens indirekta effekter har blivit mindre och av att vädret var mer gynnsamt i början av 2026 än väntat. Förutom det har livsmedelskomponenten i mindre utsträckning reviderats ned på grund av antaganden om lägre priser på inhemska jordbruksråvaror och något mindre (och mer fördröjda) indirekta effekter än man tidigare hade förväntat sig. Upprevideringarna av energiinflationen, i viss grad dämpad av den senaste tidens negativa överraskningar till följd av faktiska lägre oljepriser och antaganden om lägre oljepriser, beror på antaganden om högre gas- och elpriser, såväl som högre raffineringsmarginaler. Den mindre upprevideringen av HIKP-inflationen 2028 beror på tjänstekomponenten och beror på att ersättningen per anställd förväntas öka något mer under prognosperioden än man tidigare förväntade sig (tabell 3).

Revideringarna sedan decemberprognoserna 2025 ger en bättre helhetsbild av vilka effekter kriget i Mellanöstern har haft och hur energichocken förväntas utveckla sig (diagram 9, panel b). Sedan dess har den totala inflationen reviderats upp avsevärt för 2026 och 2027 (med 1,1 respektive 0,7 procentenheter), vilket visar på en direkt effekt på energiinflationen och det fördröjda genomslaget på andra komponenter än energi. Den totala inflationen har endast reviderats upp något för 2028 (med 0,1 procentenheter) eftersom lägre energiinflation i stort sett anses väga upp för de uppåtriktade indirekta effekterna och de begränsade följdeffekterna på andra komponenter än energi (diagram 9, panel b). HIKP-inflationen exklusive energi har reviderats upp med sammantaget 1,0 procentenhet främst på grund av indirekta effekter och, i mindre grad, följdeffekter från energichocken.

Diagram 9

Revideringar av inflationsprognoserna

a) Jämförelse med bedömningarna i juni 2026

(bidrag i procent och procentenheter)

b) Jämförelse med bedömningarna från december 2025

(bidrag i procent och procentenheter)

De nominella löneökningarna förväntas avta under 2026 och i genomsnitt ligga på 3,3 procent för hela året och sedan stabilisera sig på denna nivå på medellång sikt. Ersättningen per anställd ökade med 3,5 procent första kvartalet 2026, vilket är 0,2 procentenheter mer än i juniprognoserna 2026 men 0,2 procentenheter mindre än i decemberprognoserna 2025. Den förväntas fortsätta gå ned under de närmaste kvartalen i takt med att den stora energichocken 2021–2024 avtar för att sedan börja öka igen i början av 2027^[23]. Ersättningen per anställd förväntas avta från 3,8 procent 2025 till 3,3 procent 2026 och sedan 2027 och 2028 ligga kvar på denna nivå, vilket är över det långtidsgenomsnittet. Det beror på de förbättrade ekonomiska utsikterna och den motståndskraftiga arbetsmarknaden, samtidigt som den förväntade inflationsnedgången anses begränsa lönekraven (diagram 10, panel a). Reallöneökningarna förväntas bli mindre mot slutet av 2026 och sedan gradvis återhämta sig under 2027 för att sedan börja gå i linje med produktivitetsökningarna 2028 (diagram 10, panel b).

Jämfört med juniprognoserna 2026 har ökningen av ersättningen per anställd reviderats upp något för hela prognosperioden eftersom arbetsmarknaden har förbättrats något. Revideringarna jämfört med juniprognoserna (en ökning på 0,1 procentenheter varje år i prognosperioden) beror på de överraskande siffrorna för första kvartalet 2026, bättre ekonomiska utsikter och en mindre nedrevidering av arbetslösheten, samtidigt som bedömningen av hur stora följdeffekterna blir förblir ungefär densamma. Jämfört med decemberprognoserna 2025 har ökningen av ersättningen per anställd reviderats upp mer markant till 0,1, 0,4 och 0,3 procentenheter för 2026, 2027 respektive 2028 (diagram 10, panel a). Den pågående energichocken förväntas dock ha en begränsad uppåtriktad effekt på löneutvecklingen jämfört med energichocken 2021–2024 på grund av lägre efterfrågan och gynnsammare inflationsläge vid den tidpunkt då chocken inträffade. Osäkerheten kring Mellanösternkonflikten förblir dock hög.

Enhetsarbetskostnadsökningarna förväntas sakta in på kort sikt för att sedan ligga relativt stabilt på i genomsnitt 2,4 procent 2027 och 2028 (diagram 10, panel b). Avmattningen under 2026 förklaras både av lägre löneökningar och ökande produktivitetstillväxt. På medellång sikt förväntas enhetsarbetskostnadsökningarna förbli relativt stabila i linje med produktivitets- och löneökningsutvecklingen. De har reviderats upp för 2028 på grund av något högre löneökningar och något lägre produktivitetstillväxt eftersom arbetsmarknaden är stark. BNP-deflatorn förväntas på kort sikt öka i måttlig takt på grund av att vinsterna per enhet blir större i takt med den ekonomiska återhämtningen och relativt begränsade negativa effekter från energichocken, vilka delvis förväntas vägas upp av lägre bidrag från enhetsarbetskostnaderna. BNP-deflatorökningen förväntas sedan gå ned till i genomsnitt 2,2 procent 2028.

Diagram 10

Löneutvecklingen i euroområdet

a) Ersättning per anställd

(årliga procentuella förändringar)

b) Real ersättning per anställd, produktivitet och enhetsarbetskostnader

(årliga procentuella förändringar)

Importpriserna förväntas gå upp i högre takt andra halvåret 2026 för att fjärde kvartalet vara 6,7 procent högre än ett år tidigare, till följd av högre energipriser och högre priser på AI-relaterade varor. Därefter förväntas ökningen stabilisera sig på 1,3 procent 2028. Omräknat till årstakt förväntas importdeflatorn öka med 4,0 procent 2026 på grund av högre priser på energiråvaror och AI-relaterade varor. Ökningen dämpas dock av den tidigare förstärkningen av euron och billig import från Kina. Importpriserna förväntas sedan öka med endast 1,3 procent 2028, då världsläget förväntas normaliseras.

3 Scenarier och känslighetsanalyser

3.1 Alternativ energiprisutveckling

Alternativa utvecklingsbanor för energiråvarupriserna visar att det finns betydande risk för högre inflation, i synnerhet på kort sikt. Prognoserna baseras på de tekniska antaganden som beskrivs i ruta 2. I denna känslighetsanalys analyseras riskerna med olika percentiler i de optionsimplicita neutrala tätheterna för både olje- och gaspriser^[24]. En känslighetsanalys med konstanta priser görs också för både olje- och gaspriser (diagram 11). Denna analys skiljer sig från de scenarier med konflikt i Mellanöstern som beskrivs i ruta 4 i det att endast är energiråvarupriserna som påverkas. I scenarierna har även osäkerhetsfaktorn betydelse för det sätt som de makroekonomiska effekterna bedöms på^[25]. Resultatet visas i tabell 4.

Diagram 11

Alternativ utveckling för energiprisantaganden

a) Antaganden om oljepriser

(US-dollar/fat)

b) Antaganden om gaspriser

(euro/MWh)

3.2 Alternativ växelkursutveckling

De alternativa utvecklingsbanorna för växelkursen visar att det finns en möjlighet att euron stärks ytterligare, särskilt på medellång sikt, vilket även innebär nedåtrisker för tillväxt och inflation. De tekniska antagandena för växelkurserna i grundscenarioprognoserna hålls konstanta under prognosperioden. Alternativa nedåt- och uppåtrisker härleds från den 25:e och den 75:e percentilen av optionsimplicita neutrala tätheter för växelkursen mellan US-dollarn och euron den 19 augusti 2026, som visade övervikt mot en eurokursförstärkning (diagram 12). Det skulle kunna bero på att marknadsaktörernas förväntningar på penningpolitiken i euroområdet jämfört med USA, liksom förväntningarna om en möjlig lösning på konflikten i Mellanöstern, håller eurokursen uppe. Effekterna av de alternativa banorna, där även terminsvalutakurser vid stoppdatumet ingår, bedöms med hjälp av ECB:s och Eurosystemets makroekonomiska modeller. I tabell 5 visas de genomsnittliga effekterna på produktionstillväxt och inflation från dessa modeller.

Diagram 12

Alternativa banor för växelkursen USD/EUR

Ruta 4
Alternativa scenarier för de ekonomiska konsekvenserna av Mellanösternkonflikten^[26]

Experternas prognoser omgärdas fortfarande av stor osäkerhet kring Mellanösternkonflikten, vilket kan ses i de alternativa scenarierna. I scenarierna som beskrivs nedan används samma metoder som i experternas prognoser från juni 2026^[27]. I dem antas alternativa banor för energiråvarupriserna, och priserna sprider sig till euroområdets ekonomi på andra sätt än i grundscenariot. Man räknar även med effekter från osäkerheten, finansiella förstärkningseffekter och internationella spridningseffekter (tabell A). Experterna anger inte hur sannolika de olika scenarierna är. De utgör snarare ett sätt att illustrera var de viktigaste osäkerheterna kring konfliktens konsekvenser finns. Vid stora chocker kan icke-linjäriteter och indirekta effekter och följdeffekter ha stor inverkan på hur stort genomslaget på inflationen blir, vilket undersöktes grundligare i experternas prognoser från juni 2026^[28]. I analysen nedan räknar man med lika stora effekter som i den undersökningen, förutom för energiprisernas indirekta effekter på livsmedelsinflationen, som har minskats något. Dessutom gör man en känslighetsanalys kring det allvarliga scenariot, där man undersöker vilka konsekvenser flygbränslebrist kan orsaka.

Tabell A

Skillnaderna i grundscenariot och de alternativa scenarierna vad gäller kriget i Mellanöstern

Scenario	Energiråvarupriser	Osäkerhet	Indirekta effekter och följdeffekter på inflationen	Finans- och penningpolitiska åtgärder i euroområdet
Grundscenario	Energiråvarupriserna går i linje med de tekniska antagandena1.	I linje med observerade ändringar i volatilitetsindexet VIX.	Något uppjusterade för att ta höjd för att konsekvenserna kan bli större jämfört med elasticiteterna i standardmodellerna på grund av energichockens storlek.	De korta räntorna följer de tekniska antagandena1. Endast lagstiftade eller aviserade finanspolitiska åtgärder och detaljbeskrivna åtgärder beaktas.
Mildare scenario	Energiråvarupriserna följer den 25:e percentilen av de marknadsimplicita sannolikhetsfördelningarna1.	Samma som i grundscenariot.	Samma som i grundscenariot.	Samma som i grundscenariot.
Negativt scenario	Energiråvarupriserna följer den 75:e percentilen av de marknadsimplicita sannolikhetsfördelningar1.	VIX går upp med cirka 10 punkter, sjunker snabbt igen 2027 till den nivå det var på kvartal 4 2025, Volatiliteten är endast marginellt högre än i grundscenariot.	Större än i grundscenariot enligt inflationsutvecklingen 2021–2024 och satellitmodeller.	Samma som i grundscenariot.
Allvarligt scenario	Energiråvarupriserna följer den 95:e percentilen av de marknadsimplicita sannolikhetsfördelningarna1.	VIX stiger med cirka 14 punkter och ligger väl över nivån i det negativa scenariot fram till slutet av 2027. År 2028 ligger det endast marginellt högre än i grundscenariot.	Större än i det negativa scenariot enligt inflationsutvecklingen 2021–2024 och satellitmodeller.	Samma som i grundscenariot.

1. Antaganden om energiråvarupriserna

I de alternativa scenarierna används fördelningar som härletts från optionsimplicita tätheter för att få fram olika utvecklingsalternativ för olje- och gaspriserna. Från fjärde kvartalet 2026 antas olje- och gaspriserna följa den 25:e percentilen av de marknadshärledda fördelningarna i det mildare scenariot, den 75:e percentilen i det negativa scenariot och den 95:e percentilen i det allvarliga scenariot (diagram A, panelerna a och b och tabell B). Dessa percentiler ger en marknadshärledd uppskattning av vilka risker som finns kring energipriserna och inbegriper även implicit olika utvecklingsalternativ för konflikten i Mellanöstern och dess effekter på störningarna i energileveranserna.

• I det mildare scenariot faller oljepriserna till 75 US-dollar per fat och gaspriserna till 50 euro per MWh fjärde kvartalet 2026. Denna bana beror på att marknaden tror att konflikten fortfarande kan lösas inom snar framtid, vilket leder till att de globala olje- och gasmarknaderna snabbt normaliseras.
• I det negativa scenariot går oljepriserna upp till 100 US-dollar per fat och gaspriserna till 75 euro per MWh fjärde kvartalet 2026. De ligger sedan kvar väsentligt över nivån i grundscenariot hela prognosperioden, på grund av att marknaden antagligen förväntar sig att konflikten ska pågå längre än vad som antas i grundscenariot.
• I det allvarliga scenariot stiger oljepriserna med 50 procent och gaspriserna mer än fördubblas jämfört med grundscenariot och når 130 US-dollar per fat respektive 130 euro per MWh fjärde kvartalet 2026 (jämfört med 88 US-dollar per fat och 60 euro per MWh samma kvartal i grundscenariot). Chockerna håller även i sig längre, och avvikelserna från grundscenariot är ungefär lika stora i slutet av prognosperioden. Energiprisbanorna som härletts från optionsimplicita tätheter kan översättas till leveransstörningar med hjälp av priselasticiteter vid utbudschocker. Det allvarliga scenariot skulle i allmänhet motsvara en minskning av det globala utbudet av olja med runt 8 procent och av utbudet av flytande naturgas (LNG) med 12 procent jämfört med grundscenariot (vilket motsvarar runt 8 miljoner fat olja per dag och 5 miljarder kubikmeter LNG per månad, diagram A, panelerna c och d).^[29] I det allvarliga scenariot skulle de europeiska gaspriserna också gå upp väl över tröskeln på 65 euro per MWh. Utifrån tidigare händelser då priset gått upp kraftigt har man dragit slutsatsen att detta är den nivå över vilken Europa skulle kunna bjuda över Asien på LNG-laster, vilket skulle begränsa gasförsörjningsstörningarna i euroområdet.

Diagram A

Antaganden om oljepriser och europeiska naturgaspriser

a) Oljepriser	b) Gaspriser
(US-dollar per fat)	(euro per MWh)
c) Oljepriser	d) Gaspriser
(US-dollar per fat)	(euro per MWh)

Tabell B

Scenarier för energiråvarupriser – nivåer och avvikelser från grundscenariot

Scenario		Kv. 4 2026 (US-dollar per fat eller euro per MWh)	Kv. 4 2026 (avvikelse från grundscenariot i %)	Kv. 4 2028 (US-dollar per fat eller euro per MWh)	Kv. 4 2028 (avvikelse från grundscenariot i %)
Mildare scenario	Oljepriser	76	-12 %	62	-15 %
	Gaspriser	50	-17 %	22	-22 %
Negativt scenario	Oljepriser	99	15 %	84	16 %
	Gaspriser	77	28 %	38	33 %
Allvarligt scenario	Oljepriser	132	53 %	115	58 %
	Gaspriser	130	116 %	61	114 %

2. Antaganden om osäkerhet och osäkerhetens genomslag på finansieringsvillkoren

I det negativa och i det allvarliga scenariot antas att en eskalering av Mellanösternkonflikten skulle öka osäkerheten globalt och leda till prisförändringar på finansmarknaderna. VIX-indexet används som ett proxyvärde för osäkerheten globalt. Osäkerheten antas vara stor under en begränsad tid i det negativa scenariot, och i det allvarliga scenariot förväntas osäkerheten bli ännu större och vara ännu längre. Dessa antaganden går i linje med andra tidigare situationer då de geopolitiska spänningarna har varit mer eller mindre lika stora, som i början av Rysslands krig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern i oktober 2023 (diagram B, panel a). Osäkerhet påverkar ekonomin i scenarierna på två sätt: dels direkt genom att den reala BNP:n påverkas av förtroendechocker, dels indirekt genom finansieringsvillkoren. Båda verkar dämpande på konsumtion, investeringar och handel.

Diagram B

Antaganden för VIX-indexet och påverkan på utvalda finansiella variabler

a) VIX-antaganden

(index)

b) Räntemarginaler för företag och hushålls bostadsköp i det negativa och i det allvarliga scenariot

(räntepunkter, avvikelser från grundscenariot)

I det negativa scenariot är ökningen av räntemarginalerna mer kortlivad och mindre uttalad än i det allvarliga scenariot, vilket beror på skillnader i hur VIX-indexet utvecklar sig (diagram B, panel b). I det negativa scenariot stiger räntemarginalerna (över den riskfria räntan) endast måttligt och når en topp på runt 10 punkter andra kvartalet 2027 för både lån till företag och bolån eftersom modellen förutser en snabb återgång till ett tillstånd med låg volatilitet. Marginalerna på lån till företag når som högst lite högre men går tillbaka till grundscenarienivåerna snabbare än bolånemarginalerna. I det allvarliga scenariot föreligger förhöjd volatilitet under längre tid, vilket gör att bankernas buffertar tar slut och marginalerna ökar mer än proportionellt mot VIX för att som högst ligga på omkring 20 punkter andra halvåret 2027. Bolånemarginalerna når en topp ett kvartal senare och ligger över grundscenariot fram till slutet av prognosperioden.

3. Makroekonomiska konsekvenser för världsläget

Eftersom de direkta handelsförbindelserna med den region som påverkas av konflikten är begränsande antas chocken påverka den globala ekonomin främst genom att osäkerheten blir högre, liksom genom direkta och indirekta effekter i form av högre energi- och livsmedelspriser (diagram C). I scenarierna leder större global osäkerhet till lägre tillgångspriser, stramare finansieringsvillkor och mindre konsumtion och handel globalt. Högre olje- och gaspriser leder till högre importkostnader, lägre realinkomster och påverkar energiimporterande ekonomier mest. Högre energikostnader ger även högre livsmedelspriser och inflation och dämpar den globala efterfrågan^[30].

I det mildare scenariot upphör störningarna snabbare än förväntat, vilket leder till att tillväxten blir större och inflationen lägre än i prognoserna för världsekonomin i grundscenariot. Eftersom energipriserna går ned snabbare avtar även inflationseffekten snabbare, osäkerheten minskar, finansieringsvillkoren normaliseras och den utländska efterfrågan blir större eftersom omvärldsläget är mer gynnsamt än i grundscenariot.

I det negativa scenariot drabbas världsekonomin av en måttlig men ihållande negativ utbudschock. Den globala BNP-tillväxten blir lägre än i grundscenariot hela prognosperioden^[31]. Lägst tillväxt ses 2027 då den ligger 0,2 procentenheter lägre än i grundscenariot, medan inflationen är 0,8 och 0,4 procentenheter högre än i grundscenariot 2027 respektive 2028. För euroområdet försvagas den nominella effektiva växelkursen något innan den normaliseras, medan den utländska efterfrågan sjunker längre och längre från grundscenarionivån för varje år för att i slutet av prognosperioden vara runt 0,8 procent lägre än i grundscenariot.

Diagram C

Effekter på den globala ekonomin förutom euroområdet

(procentuella avvikelser från ökningstakten i grundscenariot)

I det allvarliga scenariot är den negativa utbudschocken betydligt större och ger upphov till mer ihållande effekter. Det innebär att energi- och jordbruksråvarupriserna har större påverkan på inflationen och att den globala osäkerheten blir större. Den globala BNP-tillväxten påverkas endast marginellt 2026 men dämpas med 1 procentenhet 2027, med mindre effekter 2028. Inflationen är cirka 0,4 procentenheter högre än i grundscenariot 2026. Effekten når en topp på nästan 2,7 procentenheter 2027 innan den mattas av till 1,1 procentenheter 2028. För euroområdet försvagas den nominella effektiva växelkursen i början för att sedan normaliseras, medan den utländska efterfrågan sjunker längre och längre från grundscenarionivån fr varje år för att till sist vara runt 2,9 procent lägre än i grundscenariot 2028.

4. Makroekonomiska konsekvenser för euroområdet

Resultaten för euroområdet har i stort sett härletts från samma antaganden som i juniscenarierna om hur stora de direkta och indirekta effekterna och följdeffekterna blir, förutom att de indirekta effekterna på livsmedelspriserna är något mindre. De tidigare antagna direkta effekterna i det allvarliga scenariot, det vill säga i hur hög grad energipriserna slår igenom HIKP-energiinflationen, har dubbelkontrollerats och bekräftats med hjälp av en detaljerad energiinflationsmodell^[32]. I scenarieutvärderingen behåller man i stort sett även de tidigare ändringarna av genomslaget i de grundläggande prognosmodellerna, vilket gav större indirekta effekter och följdeffekter. Den enda skillnaden från de kalibreringar man använde tidigare rör energiprisernas genomslag på livsmedelspriserna. Dessa indirekta effekter har minskats något i alla scenarier men förblir ändå väsentligt större än standardelasticiteterna i det negativa och i det allvarliga scenariot^[33].

I det mildare scenariot är BNP-tillväxten något större, och inflationen mattas av snabbare än i grundscenariot (tabell C och diagram D). Eftersom ökningen av energipriserna avtar fortare i detta scenario än man antar i grundscenariot blir inflationen lägre än i grundscenariot 2027 och 2028. Lägre energipriser gynnar även BNP-tillväxten. Den reala tillväxten lägger sig på 1,5 procent 2027 och 1,6 procent 2028, vilket är över grundscenariot.

I det negativa scenariot leder chocken till en ihållande uppgång i energipriserna med ett långvarigare inflationstryck, medan BNP-tillväxten försvagas på kort sikt. Den reala BNP-tillväxten blir lägre än i grundscenariot: 1,1 procent 2027 men återgår till 1,4 procent 2028 när energipriserna sjunker och osäkerheten avtar. HIKP-inflationen går upp till 3,1 procent 2026 i detta scenario och fortsätter att ligga högt på 3,2 procent 2027 innan den går ned till 2,3 procent 2028. Den underliggande inflationen (det vill säga inflationen exklusive energi och livsmedel) går som högst upp till 2,8 procent 2027 när indirekta effekter och följdeffekter gradvis påverkar priser och löner, och sjunker sedan till 2,4 procent 2028.

I det allvarliga scenariot räknar man med ett betydligt svårare makroekonomiskt läge på grund av större och långvarigare råvaruprischocker tillsammans med större indirekta effekter och följdeffekter. Den reala BNP-tillväxten skulle vara 0,8 procent 2026 och sjunka markant till 0,4 procent 2027, vilket visar att den ekonomiska aktiviteten är svag under en längre tid. Den skulle gå tillbaka till 1,4 procent 2028. Den totala inflationen skulle gå upp kraftigt till 3,3 procent 2026 och som högst ligga på 5,4 procent 2027. Den underliggande inflationen skulle öka avsevärt i och med att de högre energipriserna får allt större genomslag på priser och löner i euroområdet.

Tabell C

Nyckelvariabler för euroområdet i grundscenariot och de alternativa scenarierna

(årliga procentuella förändringar)

	Real BNP-tillväxt			HIKP-inflation			HIKP-inflation exklusive energi och livsmedel
	2026	2027	2028	2026	2027	2028	2026	2027	2028
Grundscenario september 2026	0,9	1,4	1,5	3,0	2,5	2,1	2,5	2,6	2,3
Mildare scenario	0,9	1,5	1,6	2,9	1,9	1,8	2,5	2,5	2,2
Negativt scenario	0,9	1,1	1,4	3,1	3,2	2,3	2,5	2,8	2,4
Allvarligt scenario	0,8	0,4	1,4	3,3	5,4	3,2	2,5	3,5	3,2

De negativa makroekonomiska effekterna i det negativa och det allvarliga scenariot beror i början främst på högre energikostnader och osäkerhet, men med tiden förvärras de alltmer när spridningen till handel, inhemsk efterfrågan och den underliggande inflationen blir större. Diagram E visar att den försämrade reala BNP-tillväxten främst beror på högre energipriser, större osäkerhet och svagare handel. Under 2027 blir nedgången mer påtaglig när svagare global efterfrågan, delvis kopplad till högre livsmedels- och energipriser internationellt, försämrar exporten från euroområdet ännu mer, medan högre energipriser och stramare finansieringsvillkor hämmar den inhemska efterfrågan ytterligare. Framåt 2028 normaliseras BNP-tillväxten gradvis när energipristrycket lättar och lönerna till viss del kommer ifatt efter att realinkomsterna sjunkit i början. När det gäller inflationen påverkas den främst av högre energikostnader, som har direkta effekter på energiinflationen och höjer produktionskostnaderna för andra produkter än energi. I det allvarliga scenariot slår större indirekta effekter och följdeffekter igenom mer och mer på livsmedelsinflationen och den underliggande inflationen, vilket leder till betydligt mer ihållande total inflation. I det mildare scenariot är inflationen lägre än i grundscenariot, främst beroende på lägre energipriser, och det leder till högre realinkomster, högre konsumtion och därmed även högre BNP-tillväxt, som stärks ytterligare genom ett gynnsammare omvärldsläge.

Diagram D

Grundscenario och alternativa scenarier för nyckelvariabler i euroområdet

Real BNP

(kvartalsvisa procentuella förändringar)

HIKP	HIKP exkl. energi och livsmedel
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)
HIKP energi	HIKP livsmedel
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)

Diagram E

Påverkan på euroområdets ekonomi per kanal och komponent i de olika scenarierna

a) Real BNP per kanal

(procentuella avvikelser från ökningstakten i grundscenariot)

b) HIKP-inflation per kanal

(procentuella avvikelser från ökningstakten i grundscenariot)

C) HIKP-inflation per komponent

(procentuella avvikelser från ökningstakten i grundscenariot)

5. Känslighetsanalys kring det allvarliga scenariot: flygbränslebrist

Om det skulle bli extrem brist på flygbränsle kan de globala lufttransporterna minska med 50 procent^[34]. Enligt en dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell med globala produktionsnätverk, där flera olika länder och sektorer ingår skulle sådana störningar i lufttransporterna sänka BNP-tillväxten i euroområdet med runt 0,1 procentenheter 2027 och driva upp inflationen med omkring 0,15 procentenheter 2027 och med 0,2 procentenheter 2028 (diagram F). I modellen antas det vara svårt att ersätta lufttransporterna med andra transportsätt, särskilt för internationella resor och tidskänsliga varor.

Diagram F

Känslighetsanalys: effekter vid flygbränslebrist utöver det allvarliga scenariot

Real BNP-tillväxt	HIKP-inflation
(procentuella avvikelser från tillväxttakten i det negativa scenariot)	(procentuella avvikelser från tillväxttakten i det negativa scenariot)

6. Förbehåll i scenarioanalyserna

I scenarierna vidtas inga penning- eller finanspolitiska åtgärder för att mildra inflationseffekterna eller andra kanaler som kan förändra de makroekonomiska konsekvenserna. Så som brukligt i scenarioanalyserna förutsätter experterna i sina prognoser att penning- och finanspolitiken är densamma som i grundscenariot. Om inflationen ökar markant, särskilt som i det allvarliga scenariot, skulle det antagligen till viss del vägas upp av åtstramande penningpolitik eller finanspolitiska stödåtgärder för att sänka konsumentpriserna på energi, så som skedde när inflationen var hög 2022–2024. Andra kanaler som inte uttryckligen ingår i analyserna är exempelvis att turismen i euroländerna kan gynnas när turismen i Mellanöstern blir mindre.