Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter
  • INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main
den 10 december 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Även om den ekonomiska återhämtningen under det tredje kvartalet var kraftigare än väntat och utsikterna för vaccinering ser goda ut är pandemin fortfarande en allvarlig risk för folkhälsan och för ekonomin, både i euroområdet och globalt. Ökningen i antalet covid-19-fall och medföljande begränsningsåtgärder påverkar kraftig den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, som väntas ha försvagats under det fjärde kvartalet 2020. Aktiviteten inom tillverkningsindustrin fortsätter att stå sig väl men det ökade antalet smittade och de nya restriktionerna har haft en stor negativ påverkan på tjänstesektorn. Inflationen förblir mycket låg i ett läge med svag efterfrågan och stora mängder lediga resurser på arbets- och produktmarknaderna. Enligt inkommande uppgifter och våra makroekonomiska framtidsbedömningar syns pandemin överlag få en större kortsiktig påverkan på ekonomin än väntat samt leda till en mer utdragen svaghet i inflationen.

De ekonomiska konsekvenserna av pandemin har åter förvärrats. Mot bakgrund därav har ECB-rådet idag rekalibrerat sina penningpolitiska instrument på följande vis:

För det första, beslutade ECB-rådet att hålla styrräntorna oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i den underliggande inflationsdynamiken.

För det andra, beslutade vi att utöka omfattningen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) med beloppet 500 miljarder euro till sammanlagt 1 850 miljarder euro. Vidare beslutades att tidsfristen för nettoköp inom PEPP förlängs till åtminstone slutet av mars 2022. I varje fall kommer vi att genomföra nettoköp till dess att ECB-rådet bedömer att coronaviruskrisen är över.

Vi kommer att genomföra våra köp inom PEPP för att bevara gynnsamma finansieringsvillkor under den förlängda perioden. Våra köp kommer att anpassas till marknadsförhållandena med syfte att hindra en sådan åtstramning av finansieringsvillkoren som är oförenlig med att motverka effekter från pandemin som dämpar den beräknade inflationsbanan. Flexibilitet av köp över tid och mellan tillgångsklasser och jurisdiktioner kommer dessutom även fortsättningsvis att stödja en smidig transmission av penningpolitiken. Om gynnsamma finansieringsvillkor kan upprätthållas med ett flöde av tillgångsköp som inte förbrukar hela beloppet under tidsfristen för nettoköp inom PEPP, behöver i hela beloppet inte användas. Likaledes kan beloppet rekalibreras om så krävs för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor i syfte att motverka att pandemichocken påverkar inflationsutvecklingen negativt.

Förlängningen av våra köp inom ramen av PEPP över en längre tid återspeglar pandemins utdragna konsekvenser på ekonomin och inflationen. Den möjliggör en kontinuerlig marknadsnärvaro och ett mer varaktigt stöd från vår penningpolitiska stimulans. Gynnsamma finansieringsvillkor under pandemin hjälper till att minska osäkerheten och stärka förtroendet, uppmuntrar till konsumtion och företagsinvesteringar. Detta främjar i sin tur ekonomisk återhämtning och motverkar den pandemirelaterade nedåtriktningen i den beräknade inflationsbanan.

Vi beslutade även om förlängning av återinvesteringar av förfall från de värdepapper som har förvärvats inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras så att den inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

För det tredje, beslutade ECB-rådet att ytterligare rekalibrera villkoren för den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III). Mer specifikt beslutades om förlängning med tolv månader av perioden under vilken mer gynnsamma villkor gäller, till juni 2022. Tre ytterligare transaktioner kommer också att genomföras mellan juni och december 2021. Vidare beslutade vi att höja totalbeloppet som motparter får låna i TLTRO-III-transaktioner från 50 procent till 55 procent av stocken godtagbara lån. I syfte att skapa incitament för banker att upprätthålla nuvarande utlåningsnivå kommer de rekalibrerade lånevillkoren för TLTRO-III att göras tillgängliga endast för banker som uppnår ett nytt utlåningsmål. Förlängningen av den pandemirelaterade låga ränteperioden under TLTRO-III, samt ytterligare transaktioner och ökningen av det belopp som potentiellt kan lånas kommer att bevara de mycket attraktiva finansieringsvillkoren för bankerna. Detta säkerställer att de kan fortsätta erbjuda gynnsamma utlåningsvillkor och ha god tillgång till likviditet för att förlänga lån till hushåll och företag.

För det fjärde, beslutade vi om förlängning fram till juni 2022 av den uppsättning lättnadsåtgärder avseende säkerheter som ECB-rådet beslutade om den 7 och den 22 april 2020. Förlängningen av dessa åtgärder kommer även i på sikt att säkerställa att banker till fullo kan utnyttja Eurosystemets likviditetstransaktioner, framför allt rekalibrerade TLTRO-transaktioner. ECB-rådet kommer åter att granska lättnadsåtgärderna för säkerheter före juni 2022 och säkerställa att Eurosystemets motparters deltagande i TLTRO-III-transaktioner inte påverkas negativt.

För det femte, beslutade ECB-rådet även att under 2021 erbjuda ytterligare fyra långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin (PELTRO). Dessa kommer att fortsätta att tillhandahålla en effektiv likviditetsspärr.

För det sjätte, kommer våra nettoköp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) att fortsätta i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi fortsätter att räkna med att de månatliga nettoköpen inom APP kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

För det sjunde, kommer Eurosystemets repofacilitet för centralbanker (EUREP) och alla temporära SWAPP- och repolinor med centralbanker utanför euroområdet att förlängas fram till mars 2022.

Slutligen beslutade vi att fortsätta genomföra våra regelbundna lånetransaktioner som fastränteanbud med full tilldelning till rådande villkor, så länge detta är nödvändigt.

Separata pressmeddelanden med mer information om vidtagna åtgärder publiceras i eftermiddag kl. 15.30 centraleuropeisk tid.

De penningpolitiska åtgärder som idag vidtagits kommer att bidra till att bevara gynnsamma finansieringsvillkor under pandemiperioden och på så vis stödja kreditflödet till alla sektorer i ekonomin, främja ekonomisk aktivitet och värna om prisstabilitet på medellång sikt. Samtidigt är osäkerheten hög, även vad gäller pandemins utveckling och tidsramen för vaccinering. Vi kommer även att fortsätta följa växelkursutvecklingens eventuella påverkan på inflationen på medellång sikt. Vi är därför fortsatt redo att på lämpligt vis justera alla våra instrument för att säkerställa att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med vårt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Efter en kraftig avmattning under det första halvåret 2020, steg euroområdets BNP kraftigt och ökade med 12,5 procent på kvartalsbasis även om den fortfarande låg väl under nivåerna före pandemin. Pandemins andra våg och de begränsningsåtgärder som vidtagits och intensifierats sedan mitten av oktober väntas leda till en ny kraftig nedgång i aktiviteten under det fjärde kvartalet om än inte i samma utsträckning som under andra kvartalet i år.

Den ekonomiska utvecklingen fortsätter dessutom att vara ojämn mellan sektorer och aktiviteten i tjänstesektorn drabbas hårdare av de nya begränsningarna för social aktivitet och rörlighet än industrisektorn. Även om finanspolitiska åtgärder ger stöd åt hushåll och företag, är konsumenterna fortsatt försiktiga p.g.a. pandemin och dess konsekvenser för sysselsättning och löner. Svagare balansräkningar och osäkerhet om de ekonomiska utsikterna tynger dessutom företagens investeringar.

På lite sikt leder dock utsikterna för vaccinering till förhoppning om att denna hälsokris snart ska vara över. Det kommer dock att ta tid innan immuniteten har nått en tillräcklig nivå, och fortsatta utbrott av infektionen kan leda till utmaningar för både hälsosektorn och ekonomin. På medellång sikt torde dock återhämtningen i euroområdets ekonomi främjas av gynnsamma finansieringsvillkor, expansiv finanspolitik och ökad efterfrågan när pandemins effekter väl avklingar och osäkerheten lättar.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2020. Dessa framtidsbedömningar utgår från en årlig real BNP-ökning på -7,3 procent 2020, 3,9 procent 2021, 4,2 procent 2022 och 2,1 procent 2023. Jämfört med ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2020 har utsikterna för den ekonomiska aktiviteten reviderats ned på kort sikt men antas på medellång sikt i stort sett återhämta sig till den nivå som förutspåddes i septembers grundscenario.

Överlag ligger riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsatt kvar på nedåtsidan om än mindre uttalade. Nyheterna om att ett vaccin snart ska vara tillgängligt är förvisso uppmuntrande men nedåtrisker p.g.a. pandemin kvarstår och påverkar ekonomiska och finansiella förhållanden.

Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga inflationen i euroområdet oförändrat på -0,3 procent i november. På grund av oljeprisutvecklingen och den temporära momssänkningen i Tyskland är det troligt att den totala inflationen förblir negativ fram till början av 2021. Därefter förväntas den öka till följd av att den lägre tyska momssatsen upphör och som resultat av uppåtriktade baseffekter i energiprisutvecklingen. Samtidigt lär pristrycket inom den närmaste framtiden vara fortsatt dämpat till följd av svag efterfrågan, framför allt inom turism- och resebranschen, samt beroende på lägre lönetryck och eurons appreciering. När pandemins effekter avklingar kommer en ökad efterfrågan, med stöd av ackommoderande finans- och penningpolitik, att sätta uppåtriktat tryck på inflationen på medellång sikt. Marknadsbaserade indikatorer och enkätbaserade mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger kvar på låga nivåer.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i grundscenariot för euroområdet i Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2020, som förutspår en årlig inflation på 0,2 procent 2020, 1,0 procent 2021, 1,1 procent 2022 och 1,4 procent 2023. Jämfört med ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2020 har utsikterna för inflationen reviderats ned för 2020 och 2022.

Den monetära analysen visar att den årliga M3-ökningen låg i stort sett oförändrat på 10,5 procent i oktober 2020. Kraftig penningmängdstillväxt är fortsatt påverkad av Eurosystemets köp av tillgångar, som blivit den huvudsakliga källan för penningmängdsskapande. Innehavarsektorns allt mer uttalade preferens för likviditet samt låga alternativkostnader för innehav av den allt mest likvida formen av pengar, det smala penningmängdsmåttet M1, fortsätter att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Den ökade utlåningen till den privata sektorn har nått en platå även om den fortfarande uppnår högre tillväxttakter än före covid-19-pandemins utbrott. Efter starka ökningar under de första månaderna av pandemin föll den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag till 6,8 procent i oktober, jämfört med 7,1 procent i september. Vår enkätundersökning om bankernas utlåning i euroområdet för det tredje kvartalet 2020 visar att denna uppbromsning skedde som resultat av lägre behov av likviditetsstöd, svag investering och stramare kreditförhållanden för företag. Den årliga tillväxttakten i utlåning till hushåll låg i oktober på 3,1 procent, oförändrat från september.

Våra policyåtgärder tillsammans med de åtgärder som har vidtagits av nationella regeringar och europeiska institutioner är fortsatt avgörande för att stödja villkoren för bankutlåning och tillgången till finansiering, framför allt för dem som drabbats hårdast pandemin.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en tillförlitlig konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken är en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning avgörande med tanke på den kraftiga avmattningen i euroområdets ekonomi. De finanspolitiska åtgärder som vidtagits som respons på det nödläge som pandemin skapat bör i görligaste mån vara riktade och temporära till sin natur. Samtidigt rättfärdigas fortsatt finanspolitiskt stöd på nationell nivå av svag efterfrågan från företag och hushåll, och en ökad risk för fördröjd återhämtning till följd av nya nedstängningar i och med att pandemin gått in i en andra våg. De tre skyddsnät som Europeiska rådet godkänt för arbetstagare, företag och stater utgör ett viktigt finansieringsstöd på det här området.

Inom ECB-rådet är man medveten om vikten av Nästa Generations EU (NGEU) och understryker hur viktigt det är att den omgående kommer igång. ECB-rådet uppmanar medlemsstaterna att tillgripa medel för produktiva offentliga utgifter och följa upp dessa med produktivitetshöjande strukturpolitiska åtgärder. Detta skulle möjliggöra för NGEU att bidra till en snabbare, starkare och mer enhetlig återhämtning, starkare ekonomisk motståndskraft och tillväxtpotential i medlemsstaternas ekonomier och följaktligen till att penningpolitiken blir mer effektiv i euroområdet. Sådan strukturpolitik är särskilt viktig för att hantera långvariga strukturella och institutionella svagheter samt för att påskynda den gröna och digitala övergången.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media