Menu

INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 23 januari 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens har återspeglats på ett enhetligt sätt i den underliggande inflationsdynamiken.

Vi kommer att fortsätta med nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi förväntar oss att programmet kommer att löpa så länge det erfordras för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Idag beslutade ECB-rådet även att inleda en översyn av ECB:s penningpolitiska strategi. Mer detaljer om omfattning och tidsplan för översynen publiceras i ett pressmeddelande idag kl. 15:30 CET.

Inkommande data sedan vårt förra sammanträde är i linje med vårt grundscenario om en fortsatt, men måttlig, tillväxt i euroområdets ekonomi. Framför allt svagheterna i tillverkningsindustrin hämmar alltjämt euroområdets tillväxtkraft. Fortsatt sysselsättningstillväxt, om än i långsammare takt, samt stigande löner fortsätter dock att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi. Även om inflationsutvecklingen är fortsatt dämpad totalt sett, finns det vissa tecken på en måttlig ökning i den underliggande inflationen i linje med förväntningarna.

Genomslaget av de penningpolitiska åtgärderna ger stöd åt gynnsamma finansieringsvillkor för alla sektorer i ekonomin. Framför allt underbyggs konsumtion och företagsinvesteringar av lättare lånevillkor för företag och hushåll. Detta kommer att upprätthålla euroområdets expansion, uppbyggnad av inhemskt pristryck, och således fortsatt robust inflationskonvergens i riktning mot vårt medelfristiga mål.

Mot bakgrund av de fortsatt dämpade inflationsutsikterna måste penningpolitiken samtidigt förbli mycket ackommoderande under en längre tid för att ge stöd åt underliggande inflationstryck och övergripande inflationsutveckling på medellång sikt. Således kommer vi mycket noga att bevaka inflationsutvecklingen och hur de penningpolitiska åtgärderna slår igenom i ekonomin. Vår framåtblickande vägledning säkerställer att de finansiella förhållandena justeras i enlighet med ändringar i inflationsutsikterna. ECB-rådet förblir redo att på lämpligt vis justera samtliga instrument så att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,3 procent på kvartalsbasis under det tredje kvartalet 2019, efter en tillväxt på 0,2 procent under det andra kvartalet. Detta mönster av måttlig tillväxt återspeglar svag internationell handel i ett läge av fortsatt global osäkerhet. Detta har framför allt påverkat euroområdets tillverkningsindustri och även dämpat investeringstillväxten. Samtidigt förblir tjänste- och byggsektorerna mer motståndskraftiga, trots en viss dämpning under andra halvåret 2019. Inkommande ekonomiska data och enkätinformation pekar mot en viss stabilisering i euroområdets tillväxtdynamik, med tillväxtutsikter som på kort sikt förväntas bli ungefär som under de föregående kvartalen. Framöver torde expansionen i euroområdet få fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, ytterligare sysselsättningstillväxt i samverkan med stigande löner, en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet samt av den pågående, om än något långsammare, expansionen i den globala aktiviteten.

De risker kring euroområdets tillväxtutsikter som är relaterade till geopolitiska faktorer, ökat hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier förblir nedåtriktade men har dock blivit mindre uttalade sedan viss osäkerhet kring internationell handel har avtagit.

Den årliga HIKP-inflationen i euroområdet ökade till 1,3 procent i december 2019 från 1,0 procent i november, främst beroende på högre energiprisutveckling. Baserat på aktuella terminspriser på olja, kommer den totala inflationen sannolikt att röra sig kring nuvarande nivåer de kommande månaderna. Även om indikatorer på inflationsförväntningar ligger kvar på låga nivåer har de under senare tid antingen stabiliserats eller tickat upp något. Måtten på underliggande inflation förblir alltjämt dämpade, men det finns ytterligare tecken på en måttlig ökning i linje med tidigare förväntningar. Medan trycket på arbetskostnaderna har stärkts p.g.a. stramare arbetsmarknader har effekten därav på inflationen fördröjts av en svagare tillväxtutveckling. På medellång sikt väntas inflationen stiga med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den solida lönetillväxten.

Avseende den monetära analysen låg tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet M3 på 5,6 procent i november 2019, i stort sett oförändrat sedan augusti. Det breda penningmängdsmåttet fortsätter att växa. Detta återspeglar nya bankkrediter för den privata sektorn och låga alternativkostnader för innehav av M3 jämfört med andra finansiella instrument. Bland komponenterna fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Tillväxten för utlåning till företag och hushåll är fortsatt stabil och fortsätter att gynnas av vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, vilket återspeglas i bankernas mycket låga utlåningsräntor. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll var oförändrad från oktober och låg på 3,5 procent i november, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag avtog till 3,4 procent i november, från 3,8 procent i oktober, sannolikt beroende på vissa fördröjda effekter av den tidigare försvagningen i ekonomin. Denna utveckling syns också i enkätundersökningen om bankutlåning i euroområdet för fjärde kvartalet 2019, som visar en vikande efterfrågan på lån till företag, men fortsatt ökad efterfrågan på bolån till hushåll. Kreditstandarder för både lån till företag och bolån till hushåll var i stort sett oförändrade och visar på fortsatt gynnsamma förutsättningar för bankutlåning. Vår ackommoderande penningpolitiska inriktning kommer överlag att bidra till att säkerställa mycket gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och ge fortsatt stöd för finansiering inom alla ekonomiska sektorer och främst till små och medelstora företag.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en fortsatt robust konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs emellertid även beslutsamma insatser inom andra politikområden som bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt, ger mer stöd åt efterfrågan i ekonomin i dagsläget och minskar sårbarheter. Implementeringen av strukturpolitik i euroområdet måste intensifieras avsevärt för att öka produktivitet och tillväxtpotential i euroområdet, minska den strukturella arbetslösheten och öka motståndskraften. De landspecifika rekommendationerna för 2019 ska vara vägledande.

Vad gäller finanspolitiken förväntas den finanspolitiska inriktningen i euroområdet att fortsätta ge ett visst stöd till den ekonomiska aktiviteten. Mot bakgrund av de svaga ekonomiska utsikterna välkomnar ECB-rådet eurogruppens förslag i december på differentierade finanspolitiska initiativ samt vilja och beredskap att koordinera. Regeringar med budgetmässigt utrymme bör vara redo att agera på ett snabbt och effektivt vis. I länder med stor offentlig skuldsättning behöver regeringarna föra en försiktig finanspolitik och uppfylla målen för det strukturella saldot vilket skapar förutsättningar för att ge de automatiska stabilisatorerna fritt spelrum. Alla länder bör intensifiera sina ansträngningar för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna.

Samtidigt förblir det nödvändigt att på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut mellan länder och på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. Förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion är fortsatt en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och beslutsamma åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media