PRESSKONFERENS

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 13 september 2018

INLEDNINGSANFÖRANDE

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone över sommaren 2019 och i vart fall så länge det är nödvändigt för att säkerställa den fortsatta inflationskonvergensen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Vad gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna kommer vi att fortsätta våra köp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i nuvarande månatliga takt på 30 miljarder euro fram till slutet av denna månad. Efter september 2018 kommer vi att reducera den månatliga takten av nettotillgångsköpen till 15 miljarder euro fram till slutet av december 2018. Vi räknar med att nettoköpen därefter kommer att upphöra förutsatt att inkommande data bekräftar inflationsutsikterna på medellång sikt. Vi ämnar återinvestera kapitalbeloppen från värdepapper vilka förvärvats inom ramen för programmet för köp av tillgångar under en längre tid efter det att nettoköpen har upphört, och i vart fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en hög grad av ackommoderande penningpolitik.

Inkommande data, inbegripet våra nya makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2018, bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning av en pågående och brett baserad expansion i euroområdets ekonomi samt en gradvis stigande inflation. Ekonomins underliggande styrka fortsätter att stärka vår tillförsikt om att den varaktiga konvergensen mot vårt inflationsmål fortgår även efter en gradvis nedtrappning av våra nettotillgångsköp. Samtidigt har den senaste tiden visat ökande osäkerheter i fråga om tilltagande protektionism, sårbarheter på tillväxtmarknader och finansmarknadsvolatilitet. En betydande penningpolitisk stimulans behövs fortfarande för att stödja en fortsatt ökning av det inhemska pristrycket och inflationsutvecklingen på medellång sikt. Detta penningpolitiska stöd kommer alltjämt att ges genom nettotillgångsköp till årsslutet, en omfattande stock av redan förvärvade tillgångar och tillhörande återinvesteringar samt av våra förstärkta framtidsindikationer om ECB:s styrräntor. ECB-rådet är redo att justera alla sina instrument såsom anses lämpligt för att säkerställa att inflationen även fortsättningsvis går mot ECB-rådets inflationsmål på ett varaktigt sätt.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. BNP i euroområdet ökade med 0,4 procent på kvartalsbasis under andra kvartalet 2018 efter en ökning i samma takt föregående kvartal. Även om takten dämpades något efter den starka ekonomiska tillväxten under 2017 bekräftar de senaste ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten på det hela taget en alltjämt fortsatt ekonomisk tillväxt på bred bas i euroområdet. Våra penningpolitiska åtgärder fortsätter att ge stöd åt den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen stöds av en fortsatt ökad sysselsättning, som i sin tur delvis återspeglar tidigare arbetsmarknadsreformer och ökande löner. Företagsinvesteringarna främjas av gynnsamma finansieringsvillkor, stigande lönsamhet för företagen samt solid efterfrågan. Tillväxten i bostadsinvesteringarna är fortsatt robust. Vidare förväntas en fortsatt expansion i den globala ekonomin, vilket ger stöd åt euroområdets export.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av ECB:s experter för euroområdet i september 2018. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 2,0 procent 2018, 1,8 procent 2019 och 1,7 procent 2020. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter presenterade i juni 2018 har utsikterna för den reala BNP-tillväxten reviderats ned något för 2018 och 2019, främst till följd av ett något svagare bidrag från utländsk efterfrågan.

Riskerna i samband med euroområdets tillväxtutsikter kan alltjämt bedömmas vara i stort sett balanserade. Samtidigt har den senaste tiden visat på risker i form av tilltagande protektionism, sårbarheter på tillväxtmarknaderna och finansmarknadsvolatilitet.

Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga ökningstakten i HIKP-inflationen i augusti 2018 på 2,0 procent, jämfört med 2,1 procent i juli. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde den totala inflationen på årsbasis röra sig runt sin nuvarande nivå under återstoden av året. Även om måtten på den underliggande inflationen överlag fortsätter att vara dämpade, har de stigit från tidigare låga nivåer. Inhemskt kostnadstryck stärks och breddas mot en bakgrund av högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknader, vilket driver upp löneutvecklingen. Osäkerheten kring inflationsutsikterna minskar. Mot slutet av året väntas den underliggande inflationen ta fart och därefter stiga gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och stigande löneökningstakt.

ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i september 2018, där de förutspår en årlig HIKP-inflation på 1,7 procent 2018, 2019 och 2020. Denna bedömning är oförändrad jämfört med deras framtidsbedömningar i juni 2018.

Avseende den monetära analysen visar den på att M3-tillväxten sjönk till 4,0 procent i juli 2018, från 4,5 procent i juni. Bortsett från viss volatilitet i månatliga flöden får M3-tillväxten alltmer stöd av nya bankkrediter. Det smala penningmängdsmåttet M1 förblev den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Återhämtningen i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortskrider. Den årliga tillväxttakten i lån till icke-finansiella företag var 4,1 procent i juli 2018, medan den årliga tillväxttakten i utlåningen till hushåll låg på 3,0 procent, båda oförändrade sedan juni.

Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att på ett betydande sätt stödja lånevillkoren för företag och hushåll, tillgången till finansiering, främst för små och medelstora företag, och kreditflödena i hela euroområdet.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik för att säkerställa en fortsatt konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att beslutsamma insatser inom andra politikområden bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt och att de minskar sårbarheten. Strukturreformer i euroområdet måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktiviteten och tillväxtpotentialen. När det gäller finanspolitiken torde expansionen på bred basis ge utrymme att åter bygga upp finanspolitiska buffertar. Detta är särskilt viktigt för länder med hög statsskuld att följa stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att trygga sunda offentliga finanser. Likaledes är det nödvändigt att i tid implementera EU:s ramar för finanspolitisk och ekonomisk styrning i samtliga länder för att på så vis stärka motståndskraften i ekonomin i euroområdet. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet uppmanar till fokuserade och avgörande åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media