PRESSMEDDELANDE

ECB offentliggör 2018 års konvergensrapport

23 maj 2018

  • Samtliga sju granskade medlemsstater har gjort framsteg vad gäller efterlevnaden av konvergenskriterierna
  • Inget land uppfyller alla de skyldigheter som fastställs i fördraget, inbegripet de rättsliga konvergenskraven
  • Varaktig konvergens krävs för ett framgångsrikt antagande av euron

I dag offentliggör Europeiska centralbanken (ECB) sin konvergensrapport för 2018, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om den europeiska unionens funktionssätt. Rapporten omfattar Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige. Den slår fast att de sju medlemsstaterna har gjort framsteg mot att uppfylla kraven för antagandet av euron, även om inget av länderna uppfyller alla. I rapporten undersöks i vilken grad varaktig ekonomisk konvergens har uppnåtts i dessa länder. I den bedöms även efterlevnaden av de stadgeenliga krav som ska uppfyllas av nationella centralbanker för att de ska kunna bli en integrerad del av Eurosystemet. Vid bedömningen av konvergensens varaktighet beaktas även EU:s förstärkta ramar för ekonomisk styrning (t.ex. stabilitets- och tillväxtpakten och förfarandet vid makroekonomiska obalanser) samt andra relevanta faktorer, såsom hur väl institutionerna fungerar.

Ekonomisk konvergens: Vad gäller uppfyllande av de nominella konvergenskriterierna har vissa framsteg gjorts sedan offentliggörandet av ECB:s konvergensrapport 2016.

Skillnaden i inflation mellan länder har minskat ytterligare, vilket innebär att framsteg gjorts mot att uppnå en hög grad av prisstabilitet. Över referensperioden på tolv månader, från april 2017 till mars 2018, har inflationen ökat i EU, i huvudsak på grund av en robust ekonomisk tillväxt och ökade energi- och råvarupriser. Detta återspeglas i referensvärdet för prisstabilitetskriteriet, som uppfylldes av fem av de sju länderna som granskats i rapporten. I Tjeckien och Ungern låg inflationstakten över referensvärdet medan den låg på referensvärdet i Rumänien och Sverige, under i Bulgarien och Polen samt väl under i Kroatien. Under de kommande åren väntas inflationen fortsätta att stiga i de granskade länderna. Oro för inflationskonvergensens varaktighet på lång sikt består för de flesta av de granskade länderna.

Rapporten visar på en synbar förbättring i de finanspolitiska kriterierna, med minskade statsfinansiella obalanser i de flesta granskade länder. Under 2017 redovisade alla granskade länder ett budgetsaldo under referensvärdet på 3 procent av BNP och inget land är för närvarande föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott. Kroatien var 2016 föremål för ett sådant förfarande. Samtliga av de granskade länderna uppfyller således underskottskriteriet. Skuldkvoten överstiger tröskelvärdet på 60 procent av BNP bara i Kroatien och Ungern men minskar i tillräcklig utsträckning i båda länderna och närmar sig referensvärdet på 60 procent av BNP i tillfredsställande takt. De kan därför anses uppfylla stabilitets- och tillväxtpakten.

Inget av de granskade länderna deltog i växelkursmekanismen (ERM2). I de flesta länder uppvisade växelkursen en relativt hög grad av volatilitet under den tvååriga referensperioden. Undantaget var Bulgarien (vars valuta är kopplad till ett sedelfondssystem knutet till euron) och Kroatien, (vars flytande valuta hålls i ett snävt intervall).

När det gäller konvergensen av långa räntor uppvisade fem av de sju granskade länderna långa räntor under referensvärdet på 3,2 procent. De långa räntorna låg över referensvärdet i Polen och Rumänien. De lägsta räntorna uppmättes i Tjeckien och Sverige.

Varaktig konvergens är väsentligt: Länder som antar euron bör kunna visa att deras konvergensprocess är hållbar. En förutsättning för hållbar konvergens är makroekonomisk stabilitet, och framför allt en sund finanspolitik. Majoriteten av de granskade länderna har gjort framsteg i att åtgärda makroekonomiska obalanser i ekonomin. En varaktig konvergens fordrar även sunda institutioner. Länder måste ha välfungerande arbets- och produktmarknader, vilket är avgörande för att kunna bemöta makroekonomiska chocker. Dessutom behövs lämplig makrotillsynspolicy för att hindra uppbyggnad av makroekonomiska obalanser, som t.ex. excessiva prisökningar på tillgångar och kreditdrivna upp- och nedgångsperioder. Slutligen erfordras en lämplig ram för tillsyn och resolution av finansiella institut, särskilt mot bakgrund av upprättandet av bankunionen och den gemensamma tillsynsmekanismen.

Rättslig konvergens: Inget av de sju granskade länderna har rättsliga ramar som till fullo uppfyller samtliga krav för antagande av euron. Oförenligheter kvarstår vad gäller centralbankernas oberoende, framför allt gällande deras institutionella och finansiella oberoende samt personligt oberoende. I alla de granskade länderna, utom Kroatien, finns dessutom oförenligheter vad gäller förbudet mot monetär finansiering och den rättsliga integreringen av respektive centralbank i Eurosystemet.

Frågor från media kan riktas till Stefan Ruhkamp, tfn. +49 69 1344 5057.

Anm.:

  • En konvergensrapport offentliggörs minst vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat i EU som vill bli del av euroområdet.
  • Både ECB och Europeiska kommissionen ger ut dessa rapporter som beskriver de framsteg som gjorts av medlemsstater vad gäller de nödvändiga kriterierna för att anta euron.

Research & Publications

European Commission

Kontakt för media