Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter

Nyckeltal

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen[1] är en integrerad del av ECB:s årsbokslut och är utformad att ge läsarna bakgrundsinformation om årsredovisningen.[2] Med tanke på att ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs för att stödja målen för dess politik bör de finansiella positionerna och resultaten beaktas i samband med dess åtgärder.

Följaktligen presenterar förvaltningsberättelsen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året och den innehåller information om ECB:s finansiella resurser. Och slutligen beskrivs riskmiljön i vilken ECB är verksam, ger information om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att mildra dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, vars främsta mål är att upprätthålla prisstabiliteten. ECB utför sina arbetsuppgifter mål och uppgifter vilka fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[3]och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken[4] (diagram 1). ECB bedriver sina verksamheter för att uppfylla sitt mandat och inte för att generera vinst.

Diagram 1

ECB:s viktigaste uppgifter

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas (NCB) årsredovisningar, vilket återspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomförande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en översikt över ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner för att uppfylla sitt mandat och visar hur dessa påverkar ECB:s årsredovisning.

Tabell 1

ECB:s viktigaste verksamhet och hur den påverkar årsredovisningen

Genomförande av penningpolitik

Genomförande av valutatransaktioner och förvaltning av valutareserver

Främja väl fungerande betalningssystem

Bidra till ett säkert och sunt banksystem och till stabilitet i det finansiella systemet

Övrigt

1) Mer information om värdepappersutlåning finns på ECB:s webbplats.
2) Mer information om valutaswappavtal finns på ECB:s webbplats.

3) Mer information om Eurosystemets likviditetstransaktioner i euro mot godtagbara säkerheter finns på ECB:s webbplats.

4) Mer information om Target2 finns på ECB:s webbplats.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

ECB:s balansräkning växte under 2016–2018 främst på grund av nettoköp av värdepapper inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP).[5] Nettoinköpen inom ramen för detta program upphörde i december 2018 och återupptogs igen i november 2019. Under denna period återinvesterade ECB i sin helhet kapitalbeloppen från förfallande värdepapper i APP-portföljerna. Till följd av detta avtog tillväxttakten i ECB:s balansräkning under 2019 och ökningen drevs främst av ökningen i marknadsvärdet på ECB:s valutareserver och värdet på eurosedlar i omlopp. För att ta itu med effekterna av coronapandemin (covid-19) beslutade ECB-rådet 2020 om ett omfattande penningpolitiskt åtgärdspaket. Detta påverkade också storleken på ECB:s balansräkning.

Under 2020 ökade ECB:s tillgångar totalt med 112,2 miljarder euro till 569,3 miljarder euro, främst beroende på dess andel av värdepappersköpen inom det nya PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin)[6] och programmet för köp av tillgångar (APP). Dessa köp resulterade i en ökning i ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften” medan kontantavvecklingen av dessa köp via Target2 ledde till en motsvarande ökning i ”Skulder inom Eurosystemet”. Ökningen i värde för utelöpande eurosedlar bidrog också till denna ökning.

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansräkning

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Värdepapper i euro som innehas för penningpolitiska syften utgjorde 61 procent av ECB:s totala tillgångar vid slutet 2020. I denna balanspost ingår värdepapper som ECB köpt inom programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), de tre programmen för köp av säkerställda obligationer (CBPP1, CBPP2 och CBPP3), ABSPP, PSPP och PEPP.

Under 2020 fattade ECB-rådet flera beslut om köp av värdepapper som innehas i penningpolitiska syften för att bemöta de allvarliga risker för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och utsikterna för euroområdet som orsakas av covid-19-pandemin. I mars 2020 beslutade ECB-rådet bland annat att till den nuvarande månatliga förvärvstakten på 20 miljarder euro inom ramen för APP-programmet lägga till ett tillfälligt anslag på 120 miljarder euro för ytterligare köp av nettotillgångar fram till årets slut.[7] Senare samma månad beslutade ECB-rådet att lansera PEPP med ett första anslag på 750 miljarder euro fram till årets slut.[8] Som svar på utvecklingen av pandemin beslutade ECB-rådet i juni 2020 att öka PEPP-programmets ursprungliga anslag med 600 miljarder euro[9] och i december 2020[10] med ytterligare 500 miljarder euro, vilket innebär ett totalt anslag uppgår till 1,850 miljarder euro. ECB-rådet beslutade även att förlänga tidshorisonten för nettoköp inom PEPP-programmet till åtminstone slutet av mars 2022 och under alla förhållanden fram till dess att ECB-rådet bedömer att den akuta fasen av covid-19 krisen är över.

Som resultat av köpen ökade ECB:s värdepappersportfölj för penningpolitiska syften med 98,6 miljarder euro, till 349,0 miljarder euro (se diagram 2). Köp inom PEPP-programmet stod för merparten av denna ökning. Minskade innehav i SMP- CBPP1-, och CBPP2-programmen berodde på värdepappersförfall och uppgick till 1,4 miljarder euro.

Diagram 2

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Källa: ECB.

För de aktiva programmen för värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, nämligen APP och PEPP, hade värdepapper i ECB:s innehav i slutet av december 2020 diversierad löptidsprofil[11] (se diagram 3).

Diagram 3

Löptidsprofil för APP och PEPP

Källa: ECB.
Anm.: För värdepapper med bakomliggande värdepapper baseras löptidsprofilen på värdepapperens vägda genomsnittliga löptid snarare än på den lagliga förfallodagen.

Under 2020 var det totala värdet i euro på ECB:s valutareservportfölj, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi, i stort sett oförändrat på 75,8 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld och guldfordringar 2020 med 3,1 miljarder euro till 25,1 miljarder euro (diagram 4) beroende på en ökning i marknadspriset på guld i eurotermer medan storleken på innehav i uns var oförändrad. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning av ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”).

Diagram 4

Guldinnehav och guldpriser

(vänstra skalan: Miljarder EUR, högra skalan: priset i euro per uns finguld)

Källa: ECB.
Anm.: ”Värderegleringskonton för guld” innefattar inte de bidrag som gjorts till ECB:s värderegleringskonton för guld av de nationella centralbanker i medlemsstater som gått med i euroområdet efter den 1 januari 1999, per dagen före deras inträde i Eurosystemet.

ECB:s valutainnehav netto[12] i US-dollar, japanska yen kinesiska renminbi minskade i eurotermer med 3,0 miljarder euro till 50,1 miljarder euro (diagram 5) främst som resultat av dollarns depreciering mot euro. US-dollarns depreciering återspeglas också i lägre saldon i ECB:s värderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

Diagram 5

Innehav av utländsk valuta

(miljarder euro)

Källa: ECB.

US-dollar är fortfarande den största komponenten i ECB:s valutareserv och uppgick till ca 76 procent av det totala innehavet vid slutet av 2020.

ECB förvaltar investeringen i valutareserven enligt en tre-stegs metod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB-rådet. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutareserv är huvudsakligen investerad i värdepapper och penningmarknadsinlåning eller som kontoinnehav (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Diagram 6

Sammansättning av investeringar i utländsk valuta.

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Syftet med ECB:s valutareserv är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutareserver i enlighet med tre målsättningar: (i prioritetsordning) likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller denna portfölj huvudsakligen värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Diagram 7

Löptidsprofil för värdepapper i utländsk valuta.

Källa: ECB.

Under 2020 ökade värdet på portföljen för egna medel med 0,1 miljard euro till 20,7 miljarder euro (diagram 8), främst på grund av återinvestering av de genererade ränteintäkterna och ökningen av marknadsvärdet på de värdepapper som innehas i portföljen. Portföljen består huvudsakligen av värdepapper i euro som värderas till marknadspris vid årets slut. Under 2020 bestod portföljen till 73 procent av statspapper.

Diagram 8

ECB:s portfölj för egna medel

(miljarder euro)

Källa: ECB.

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen dess inbetalda kapital och belopp som innehas i den allmänna reservfonden och avsättning för finansiella risker. På grund av återinvestering av intäkter och värdering av värdepapper till marknadspris överensstämer storleken på portföljen för egna medel och ovannämnda finansiella resurser inte nödvändigtvis. Syftet med denna portfölj är att skapa intäkter som bidrar till finansieringen av de av ECB:s driftskostnader som inte hänger samman med tillsynsuppgifterna.[13] Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) än i valutareservportföljen.

Diagram 9

Löptidsprofil för värdepapper i ECB:s portfölj för egna medel

Källa: ECB.

I slutet av 2020 ökade det totala värdet av eurosedlar i omlopp till 1 434,5 miljarder euro, en ökning med 11 % jämfört med slutet av 2019. ECB har tilldelats an andel på 8 procent av det totala värdet utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årets slut till 114,8 miljarder euro. Eftersom ECB inte självt ger ut sedlar, utgörs detta innehav av fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet till ett värde som motsvarar värdet på sedlarna i omlopp.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar de nationella centralbankernas netto TARGET2-saldon gentemot ECB samt ECB:s skulder för de reservtillgångar som överförts till ECB av de nationella centralbankerna i euroområdet när de anslöt sig till Eurosystemet, ökade med 103,8 miljarder euro till 378,4 miljarder euro i slutet av 2020. Ökningen av skulder inom Eurosystemet under 2020 samt dess utveckling under perioden 2016-2019 drevs främst av utvecklingen av nettoskulden i TARGET2. Detta är resultatet av att ECB:s nettoköp av värdepapper för penningpolitiska syften avvecklas via TARGET2-konton (diagram 10).

Diagram 10

Target2-saldo netto och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Källa: ECB.

1.3.2 Finansiella resurser

ECB:s finansiella resurser består av dess kapital, avsättning för finansiella risker, värderegleringskonton och årets vinst. Dessa finansiella resurser i) investeras i tillgångar som genererar intäkter och/eller ii) används för att direkt uppväga förluster som uppstår genom finansiella risker. Per den 31 december 2020 uppgick ECB:s finansiella resurser totalt till 46,2 miljarder euro (diagram 11). Detta var 1,5 miljarder euro lägre än 2019, främst på grund av i) minskningen av värderegleringskontona till följd av eurons appreciering gentemot US-dollarn och ii) den lägre vinsten 2020.

Diagram 11

ECB:s finansiella resurser

(miljarder euro)

Källa: ECB.
Anm.: ”Värderegleringskonton” inbegriper totala omvärderingsvinster på guld, utländsk valuta och värdepapper men undantar värderegleringskontot för förmåner efter avslutad tjänstgöring.

Orealiserade vinster på guld, utländsk valuta och värdepapper som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan av ECB:s balansräkning. Saldona i dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2020 minskade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper [14]med 0,9 miljarder euro till 29,3 miljarder euro, till följd av lägre värderegleringssaldon i utländsk valuta som resultat av eurons appreciering mot US-dollar och japanska yen (diagram 12). Denna minskning uppvägdes delvis genom en ökning på värderingssaldon för guld som resultat av det stigande marknadspriset på guld.

Diagram 12

Viktigaste växelkurser och guldpriser under perioden 2016–2019

(procentuella förändringar vis-à-vis 2016, uppgifter vid årets slut)

Källa: ECB.

Trots att Bank of England lämnade ECBS och därmed tog tillbaka sitt inbetalda kapital var ECB:s kapital, inbetalt av de nationella centralbankerna i och utanför euroområdet, under 2020 oförändrat på 7,7 miljarder euro. Detta löstes genom att de återstående nationella centralbankerna täckte upp för det kapital på 58 miljoner euro som hade betalats in av, och sedermera återbetalades till, Bank of England. ECB:s totala inbetalda kapital kommer att öka från 7,7 miljarder euro 2020 till 8,9 miljarder euro 2022. Det beror på att de andelar av ECB:s tecknade kapital som tillhör de nationella centralbankerna i euroområdet ökade efter Bank of Englands utträde ur ECBS och att detta kapital ska betalas in i sin helhet i två årliga delbetalningar om vardera 0,6 miljarder euro under 2021 och 2022.[15]

Med tanke på dess stora exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1, ”Finansiella risker”) håller ECB en avsättning för finansiella risker. Varje år granskas storleken på denna avsättning med beaktande av ett antal faktorer, inbegripet innehavet av risktillgångar, beräknat resultat för det kommande året och en riskbedömning. Avsättningar för finansiella risker, inklusive eventuella belopp i ECB:s allmänna reservfond, får inte överstiga värdet av det kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet.

År 2020 betalade de nationella centralbankerna i euroområdet, som resultat av den ändrade fördelningsnyckeln för tecknande av Europeiska centralbankens kapital som Bank of Englands utträde ur ECBS ledde till samt de därmed sammanhängande besluten i ECB-rådet in 48 miljoner euro till ECB:s inbetalda kapital. I och med detta höjdes den övre gränsen för avsättning för finansiella risker med samma belopp. Med hänsyn till resultaten av bedömningen av ECB:s exponeringar för finansiella risker beslutade ECB-rådet att överföra 48 miljoner euro till ECB:s avsättning för finansiella risker. Därmed ökade den högsta tillåtna nivån på 7,6 miljarder euro.

Den vinst som blev resultatet av ECB:s tillgångar och skulder under ett visst räkenskapsår kan användas för att absorbera potentiella förluster som uppstått under samma år. Under 2020 uppgick ECB:s vinst till 1,6 miljarder euro (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”).

1.3.3 Resultaträkning

Efter flera år av vinstökning, främst som resultat av högre ränteintäkter från valutareserver och värdepapper för penningpolitiska syften vände trenden 2020 (diagram 13).

ECB:s vinst 2020 var 1 643 miljoner euro (2019: 2 366 miljoner euro). Minskningen på 722 miljoner euro jämfört med 2019 berodde främst på lägre nettoränteintäkter.

Diagram 13

Huvudkomponenter i ECB:s resultaträkning

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm.: ”Övriga intäkter och kostnader” består av ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”, ”Intäkter från avkastning på innehav av aktier och ägarandelar”, “Övriga intäkter” och “Övriga kostnader”.

ECB:s nettoränteintäkter minskade med 669 miljoner euro till 2 017 miljoner euro (diagram 14), främst beroende på lägre ränteintäkter på valutareservportföljen. Ränteintäkterna på värdepapper för penningpolitiska syften minskade också.

Diagram 14

Räntenetto

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Nettoränteintäkter på valutareserven minskade med 577 miljoner euro till 474 miljoner euro, främst som resultat av lägre ränteintäkter på värdepapper i US-dollar. På grund av den trendmässiga minskningen av avkastning på värdepapper i US-dollar under större delen av 2019 och 2020 (diagram 15), speciellt för korta löptider, förvärvade ECB värdepapper med lägre avkastning, vilket ledde till att den genomsnittliga avkastningen på US-dollarportföljen blev lägre än året innan. Detta hade en negativ effekt på ränteintäkterna för denna portfölj under 2020.

Diagram 15

Tvååriga statsobligationsräntor i USA, Japan och Kina

(procent per år, data vid månadsslut)

Källa: ECB.

Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften var 1 337 miljoner euro 2020, vilket var 110 miljoner euro lägre än 2019 (diagram 16). Den främsta drivkraften bakom denna minskning var lägre nettoränteintäkter på SMP-, CBPP1- och CBPP2-portföljerna som minskade med 118 miljoner euro till 193 miljoner euro. Detta föranleddes av att storleken på dessa portföljer minskade som resultat av förfall på värdepapper. Därutöver bidrog även negativ nettoränteintäkt på PEPP-portföljen på 41 miljoner euro till den totala minskningen av ränteintäkterna från penningpolitiska värdepapper. Negativ nettoränteintäkt på PEPP-portföljen berodde på den negativa genomsnittliga avkastningen på förvärvade värdepapper från den offentliga sektorn till följd av låg avkastning på statsobligationer i euroområdet 2020 (diagram 17). Samtidigt ökade nettoränteintäkterna från APP-värdepapper med endast 48 miljoner euro till 1,184 miljoner euro. Ökningen berodde främst på PSPP-portföljen beroende på lägre premiumavskrivning på de PSPP-innehav som förvärvats under tidigare år.[16]

Under 2020 genererade värdepappersinnehav i penningpolitiska syften runt 66 procent av ECB:s nettoränteintäkter.

Diagram 16

Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Diagram 17

Räntor på tioåriga statsobligationer i euroområdet

(procent per år, data vid månadsslut)

Källa: ECB.

Både ränteintäkter på ECB:s andel av totalt antal eurosedlar i omlopp och räntekostnader för de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver var noll som resultat av den 0-procentiga ränta som Eurosystemet under 2020 använde i sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Övriga nettoränteintäkter ökade, främst beroende på högre ränteintäkter på av ECB accepterade insättningar, till stor del som resultat av högre genomsnittliga saldon under 2020. Denna ökning kompenserade mer än väl för de lägre ränteintäkterna på portföljen för egna medel till följd av låg avkastning i euroområdet (diagram 17).

Nettoresultatet av finansiella transaktioner och nedskrivningar på finansiella tillgångar uppgick till en vinst på 316 miljoner euro (diagram 18). Detta resultat var 139 miljoner euro högre än 2019, främst beroende på högre realiserade nettovinster.

Ökningen i realiserade nettovinster berodde huvudsakligen på högre prisvinster på försäljning av värdepapper denominerade i USD i och med att marknadsvärdet på dessa påverkades positivt av nedgången i USD-avkastning under året.

Diagram 18

Realiserade resultat och nedskrivningar

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Vidare överfördes den 31 december 2020 ett belopp på 48 miljoner euro till ECB:s avsättning för finansiella risker. Efter det att hänsyn tagits till resultaten av riskbedömningen beslutade ECB-rådet att öka storleken på avsättningar för finansiella risker till 7 584 miljoner euro, och höjde därmed den övre gräns som fastställts av det inbetalade kapitalet från nationella centralbanker i euroområdet. Däremot frigjordes 2019 ett belopp på 84 miljoner euro för att beakta den övre gränsen (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella medel”).

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, ökade med 43 miljoner euro till 1 199 miljoner euro (diagram 19). Ökningen jämfört med 2019 berodde främst på högre personalkostnader till följd av i) den högre genomsnittliga personalstyrkan 2020, främst inom banktillsyn, och ii) högre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring, p.g.a. lägre diskonteringsränta vid den aktuariella värderingen i slutet av 2020. Administrativa kostnaderna minskade, främst för tillsynsuppgifter, huvudsakligen p.g.a. minskat externt rådgivningsstöd till följd av slutförandet av den riktade översynen av interna modeller (TRIM) och färre affärsresor på grund av en betydande rationalisering av tillsynsverksamhet fysiskt på plats i och med COVID-19-pandemin. Denna minskning uppvägdes delvis av högre IT-kostnader i och med ökad efterfrågan på IT-tjänster beroende på mer distansarbete under 2020.

Kostnader för banktillsyn täcks helt av årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2020 till 535 miljoner euro.[17]

Diagram 19

Driftskostnader och intäkter från banktillsyn

(miljoner euro)

Källa: ECB.

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska 1) identifiera och bedöma risker, 2) granska riskstrategin och riskpolicy, 3) vidta åtgärder för att mildra risker och 4) och övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar understödjs av effektiva metoder, processer och system.

Bild 2

Riskhanteringscykel

Följande avsnitt fokuserar på risker, ursprung och tillämpliga ramar för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s kärnaktiviteter och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB en egenutvecklad riskbedömningsteknik. Dessa tekniker bygger på ett system för en samfälld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena för riskmåtten bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)),[18] uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år. Två metoder används för att beräkna risk: i) en bokföringsmässig strategi, varvid ECB:s värderegleringskonton betraktas som en buffert i beräkningen av riskuppskattning, i linje med alla tillämpliga redovisningsregler och ii) en finansiell strategi, varvid värderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar långfristiga framtidsbedömningar av exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna.[19]

ECB:s totala risker ökade under året I slutet av 2020 uppgick de totala finansiella riskerna för alla ECB:s portföljer tillsammans, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år, till 12,8 miljarder euro, vilket var 4,6 miljarder euro högre än riskbedömningen i slutet av 2019 (diagram 20). Ökningen av de uppskattade riskerna beror främst på nettotillgångsköpen inom både PEPP och APP.

Diagram 20

Totala finansiella risker (bokföringsmässig strategi ES 99 %)

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Kreditrisker uppstår från ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserv. Även om värdepapper som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, är de, i avsaknad av försäljning, inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. De är dock föremål för risk för kreditfallissemang. Portföljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver värderas till marknadspriser och är således föremål för risk för kreditmigrering och risk för kreditfallissemang. Kreditrisken ökade jämfört med föregående år p.g.a. utvidgningen av ECB:s balansräkning genom köp av värdepapper inom APP och PEPP.

Kreditrisker mildras främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken ökade jämfört med föregående år på grund av lägre värderegleringskonton för valutor, vilka fungerar som buffertar mot negativa valutakursrörelser.

Med hänsyn till vilken policyroll dessa tillgångar har, hedgar ECB inte de berörda valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas istället genom förekomsten av värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portföljinnehav av egna medel denominerade i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver är främst investerade i tillgångar med relativt korta löptider (se diagram 7 i avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”) medan tillgångar i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 i avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”). Denna riskkomponent, uppmätt under bokföringsmetoden, ökade jämfört med 2019, vilket återspeglade utvecklingen i marknadsförhållandena.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom tillgångsfördelning och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Denna risk övervakas genom framtidsbedömningar om ECB:s lönsamhet, vilka indikerar att ECB förväntas fortsätta ha nettoränteintäkter under de kommande åren.

Denna typ av risk hanteras genom tillgångsallokering och mildras ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

1.4.2 Operativ risk

Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s operativa riskhantering (ORM)[20]. Kommittén för operativa risker (ORC) stöder direktionen i dess tillsynsarbete i hanteringen av operativa risker vid ECB. ORM är en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur[21] och ledningsprocesser.

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att säkerställa att ECB uppfyller sina uppdrag och mål samt skyddar sitt anseende och tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ramverket för hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, reagera på, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. ECB:s policy för risktolerans ger vägledning för strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad på skalor för sannolikhet och påverkan och med användning av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den miljö i vilken ECB arbetar blir alltmer komplex och innebär allt fler hot och det finns en mängd operativa risker som hänger samman med den dagliga verksamheten. De främsta oroskällorna för ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende på människor, information, system, processer/förfaranden och externa utomstående operatörer. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB lägger fokus på att bli mer motståndskraftig. Vidare har beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner i fall av störningar eller kriser (t.ex. covid-19-pandemin).

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild enhet för efterlevnad och organisationsstyrning som viktig oberoende kontrollinstans för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker[22] på ECB. Den har till uppgift att stödja direktionen i att skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. ECB:s etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera relaterade risker på verkställande nivå.

2 ECB:s årsredovisning

2.1 Balansräkning per den 31 december 2020

Anm.: Totalsummorna i årsredovisningen och i de tabeller som presenteras i noterna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning. Siffrorna 0 och (0) indikerar positiva respektive negativa belopp som avrundats till noll medan ett bindestreck (-) indikerar noll.

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2020

Frankfurt am Main, 9 februari 2021
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsredovisningen

ECB:s årsredovisning har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper,[23] vilka ECB-rådet anser ge en rättvis presentation av årsredovisningen och samtidigt återspegla en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, händelser efter balansräkningens upprättande, väsentlighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och jämförbarhet.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom värdepapper som hålls för penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder återspeglas i räkenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter räknas om till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i och utanför balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. Istället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för räkenskapsåret 2020 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 31 december 2020.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro genom att använda växelkursen för euro per SDR per den 31 december 2020.

Värdepapper

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften
Aktuellt värdepapperinnehav för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas var och en för sig antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av den relevanta avkastningskurvan på balansdagen, värdepapper för värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För räkenskapsåret 2020 användes marknadens mittpriser per den 30 december 2020. Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkterna och kostnaderna redovisas under den period då de erhålls eller uppstår.[24] Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster betraktas inte som intäkter utan bokförs direkt på ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. I fall av eventuella orealiserade förluster på någon post som förts till resultaträkningen reduceras den genomsnittliga kostnaden för den posten till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året. Orealiserade förluster på ränteswappar som inte clearas genom en central clearingmotpart bokförs på resultaträkningen vid årets slut och avskrivs under följande år.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper amorteras över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerheter.

Genom ett repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal har i balansräkningen redovisats som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas i balansräkningen som lån mot säkerhet på tillgångssidan i balansräkningen men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån), som genomförs inom ramen för ett program som tillhandahålls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter och dessa kontanter inte har investerats.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, det vill säga terminstransaktioner i utländsk valuta och terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginalsäkerheterna på öppna ränteterminskontrakt och ränteswappar som clearas via en central motpart bokförs i resultaträkningen. Värderingen av värdepappersterminer och ränteswappar som inte clearas via en central motpart görs av ECB baserat på allmänt accepterade värderingsmetoder under användning av kända marknadspriser och -räntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdag till värderingsdag.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsbokslut överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (dvs. kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target2 (Transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target2-konton. Dessa bilaterala saldon nettas och överförs dagligen till ECB, vilket ger varje nationell centralbank en enda bilateral nettoposition gentemot ECB. Betalningar som görs av ECB och avvecklas i Target2 påverkar också den bilaterala nettopositionen. Denna position i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av ECBS. Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target2, såväl som andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker), redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target2[25] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Skulder relaterade till fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet efter det att tillgången kan användas. De huvudsakliga tillgångsklassernas ekonomiska livslängd är:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten för ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under posten ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta posterna för anläggningstillgångar när tillgångarna väl kan brukas för avsett ändamål.

Leasing

För all leasing som innefattar materiella tillgångar redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet. De inkluderas under ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas, bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under rubriken ”Tillgångar under uppförande”. Den relaterade tillgången till nyttjanderätt och leasingskuld redovisas under de relevanta rubrikerna för anläggningstillgångar när tillgången är tillgänglig för användning (leasingens påbörjandedatum).

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuella förluster (se ”Anläggningstillgångar” ovan om årliga värdeminskningstest). Avskrivning beräknas linjärt från påbörjandedatumet till antingen ”slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först”.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade räntekostnader redovisas i resultaträkningen under ”Övriga räntekostnader”. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av det existerande kontraktet, omvärderas även leasingavgiften. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på 12 månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för godkännande av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond för personalen. Det obligatoriska bidraget från ECB och personalen återspeglas i den angivna förmånspelaren i planen. Personalen kan göra ytterligare frivilliga inbetalningar i ett avgränsat pensionsbidragssystem för ytterligare förmåner.[26] Dessa ytterligare förmåner beror på beloppen på de frivilliga inbetalningarna och avkastningen därav.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöterna och de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. För personalen finns arrangemang i form av icke-fonderade avtal för förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra än pensioner och andra långfristiga förmåner.

Förmånsbestämd nettoskuld
Skulden, som bokförs i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) avser de förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive andra långfristiga förmåner och förmåner efter avslutad tjänstgöring, är nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på de tillgångar som används för att finansiera åtagandet enligt planen.

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet beräknas genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor som fastställs med hänvisning till avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande förfallotidsvillkor som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen, och omvärderingar i förmåner till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

  1. de aktuella servicekostnaderna för årets pensionsförmåner,
  2. kostnader för tidigare servicekostnader avseende definierade förmåner till följd av en planändring,
  3. nettoräntan som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
  4. omvärderingar av andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring av långfristig natur, i förekommande fall, i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande poster:

  1. aktuariella vinster och förluster på den förmånsbestämda förpliktelsen,
  2. den aktuella avkastningen på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i räntenettot på den förmånsbestämda nettoskulden,
  3. varje förändring i effekten av tillgångstaket, exklusive belopp som ingår i nettoräntan på den förmånsbestämda nettoskulden.

Dessa belopp värderas årligen av oberoende aktuarier för att bestämma de lämpliga skuldbeloppen i årsredovisningen.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar.[27] Det totala värdet av de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar.[28]

ECB har tilldelats 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta redovisas i balansräkningen som en post på skuldsidan ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av totalt utgivna eurosedlar redovisas genom motsvarande belopp som fordringar på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar[29] redovisas under delposten ”Fordringar inom Eurosystemet: fordran avseende fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). Ränteinkomster från dessa fordringar inkluderas i resultaträkningen under posten ”Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar i Eurosystemet”.

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från värdepapper som innehas i penningpolitiska syften anskaffade inom a) programmet för värdepappersmarknaden, b) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, c) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, d) programmet för köp av offentliga värdepapper och e) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat.[30] Det delas ut till fullo om det inte är högre än ECB:s nettovinst för året eller om ECB-rådet beslutar om att göra en avsättning till reserverna för finansiella risker. ECB-rådet kan också besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Omklassificeringar

Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna. I detta sammanhang accepterar ECB inlåning från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) som under 2019 årsräkenskaper presenterades under rubriken ”Övriga skulder”. Med effekt fr.o.m. den 1 juli 2020 reviderade Eurostat den statistiska klassificeringen av dessa institutioner från ”övriga finansiella intermediärer” till den ”offentliga sektorn”.[31] Från och med den dagen redovisas därför relaterade belopp under rubriken den ”Offentliga sektorn”.

De jämförande beloppen för 2019 har justerats på följande sätt:

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2020 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Övriga frågor

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet utnämningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB för en period på fem år t.o.m. slutet av räkenskapsåret 2022. Denna femårsperiod kan förlängas med upp till två ytterligare räkenskapsår.

2.4 Noter till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

Den 31 december 2020 hade ECB ett innehav på 16 229 522 uns[32] finguld, till ett marknadsvärde på 25 056 miljoner euro (2019: 21 976 miljoner euro). Inga transaktioner i guld ägde rum 2020 och ECB:s innehav låg därför oförändrat kvar på samma nivå som den 31 december 2019. Ökningen i euro på detta innehav berodde på en uppgång i marknadspriset för guld mätt i euro (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 15, ”Värderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna tillgång motsvarar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och uppgick till 680 miljoner euro per den 31 december 2020 (2019: 710 miljoner euro). Det är resultatet av ett tvåvägsavtal med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, med en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningssyften behandlas SDR som en utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). Minskningen i det totala värdet i euro på ECB:s innehav av SDR berodde på att SDR deprecierade mot euron under 2020.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala värdet på dessa poster sjönk 2020, främst beroende på att både USD och JPY försvagades mot euron.

ECB:s valutainnehav netto[33] per den 31 december 2020 var:

Inga valutainterventioner ägde rum under 2020.

Not 3 – Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Not 3.1 – Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

Per den 31 december 2020 bestod denna post av en fordran på 1 830 miljoner euro avseende likviditetsfaciliteter mellan Eurosystemet och centralbanker utanför euroområdet. Enligt dessa arrangemang tillhandahåller Eurosystemet likviditet i euro till centralbanker utanför euroområdet i utbyte mot godtagbara säkerheter[34] för att tillgodose likviditetsbehovet i euro i deras jurisdiktioner vid störningar på marknaden och därmed minimera risken för negativa spridningseffekter på euroområdets finansmarknader och ekonomier.

Not 4 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2020 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 81 miljoner euro (2019: 109 miljoner euro).

Not 5 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 5.1 – Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Per den 31 december 2020 bestod denna post av värdepapper förvärvade av ECB inom ramen för de tre programmen för köp av säkerställda obligationer (CBPP), programmet för värdepappersmarknaden (SMP), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

1) Ytterligare godtagbarhetskriterier för de särskilda programmen finns i ECB-rådets beslut.
2) Endast offentliga skuldebrev emitterade av fem statskassor i euroområdet köptes inom ramen för SMP.

3) ECB köper inte värdepapper inom ramen för programmet för köp av värdepapper inom företagssektorn (CSPP).
4) Ett undantag från kraven på godtagbarhet beviljades för värdepapper som emitterats av den grekiska staten.

Under 2020 återupptog Eurosystemet sina nettoköp av värdepapper inom ramen för köp av tillgångar (APP)[35] i en genomsnittlig månatlig takt på 20 miljarder euro. I mars 2020 beslutade ECB-rådet att lägga till ett tillfälligt anslag för ytterligare nettotillgångsköp på 120 miljarder euro fram till årets slut. ECB-rådet förväntar sig att nettoköpen kommer att löpa så länge det erfordras för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan de börjar höja styrräntorna. ECB-rådet avser också att fortsätta återinvestera under en längre tidsperiod efter det datum när ECB-rådet inleder höjning av ECB:s styrräntor och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Dessutom lanserade Eurosystemet i mars 2020 ett tillfälligt stödprogram föranlett av pandemin (PEPP),[36] med ett första anslag på 750 miljarder euro, för att underlätta den övergripande penningpolitiska inriktningen och motverka de allvarliga riskerna för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och utsikterna för euroområdet som covid-19-pandemin medför. Förvärven omfattar samtliga tillgångskategorier som godtas för APP-programmet[37] och var ursprungligen planerade att fortgå fram till slutet av 2020. I juni 2020 ökade ECB-rådet anslaget för PEPP-programmet med 600 miljarder euro och i december 2020 med ytterligare 500 miljarder euro, vilket innebär att det totala anslaget uppgår till 1,850 miljarder euro. Tidshorisonten för nettoköp iförlängdes också fram till åtminstone slutet av mars 2022 och, i varje fall som helst, till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisfasen är över. ECB-rådet avser också att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2023. Den framtida utfasningen av PEPP-portföljen kommer att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde för de värdepapper som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa[38] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) är som följer:

Inlösen av värdepapper ledde till en minskning i upplupet anskaffningsvärdet för de portföljer som innehas inom ramen för det första och det andra CBPP, samt inom ramen för SMP.

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella riskerna som är knutna till värdepapperen i dessa program.

Värdeminskningstester genomförs årligen baserat på data vid årets slut och godkänns av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminskningsindikatorer separat för varje program. I fall då värdeminskningsindikatorer observeras har ytterligare analys utförs för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskning. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de värdepapper som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2020.

Not 6 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 6.1 – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och uppgick den 31 december 2020 till 114 761 miljoner euro (2019: 103 420 miljoner euro). Avkastningen på dessa fordringar beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalräntan som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna[39] (se not 23.2, ”Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 7 – Övriga tillgångar.

Not 7.1 – Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Den 31 december 2020 omfattade dessa tillgångar följande kategorier:

För ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt gjordes vid slutet av förra året ett värdeminskningstest och ingen nedskrivningsförlust rapporterades.

Not 7.2 – Övriga tillgångar

Denna post består främst av ECB:s egna medel vilka huvudsakligen består av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen inbetalt kapital och belopp som innehas i reservfonden och avsättning för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande räkningar i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post under 2020 berodde huvudsakligen på a) återinvestering av ränteintäkter från portföljen för ECB:s egna medel och b) det ökade marknadsvärdet på värdepapper i denna portfölj.

Not 7.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består av värdeförändringar i swappar och valutaterminer vilka var utestående per den 31 december 2020 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Beloppet på dessa värdeförändringar uppgick till 388 miljoner euro (2019: 619 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 7.4 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Den 31 december 2020 låg denna post på 3 390 miljoner euro (2019: 2 572 miljoner euro). Den omfattade huvudsakligen upplupen ränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärven, till ett belopp på 2 757 miljoner euro (2019: 2 431 miljoner euro (se not 2.2, ”Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar, och fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 5, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 7.2, ”Övriga finansiella tillgångar”).

I denna post ingick också ett belopp på 514 miljoner euro motsvarande de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2020. Detta belopp ska betalas under andra kvartalet 2021. Från och med 2020 kommer tillsynsavgifter att tas ut i efterhand på basis av faktiska kostnader.[40] För 2020 justerades för sista gången beloppet för tillsynsavgifterna för ett överskott som överförts från den föregående avgiftsperioden (se not 26 ”Nettoinkomster/kostnader från avgifter och provisioner”).

I denna post ingår dessutom a) upplupna intäkter från gemensamma Eurosystemprojekt (se not 28, ”Övriga intäkter”), b) andra förskottsbetalningar och c) upplupen ränta på andra finansiella tillgångar och skulder.

Not 7.5 – Diverse

Den 31 december 2020 låg denna post på 1 970 miljoner euro (2019: 2 221 miljoner euro) och omfattade huvudsakligen det upplupna beloppet av ECB:s interimistiska vinstfördelning på 1 260 miljoner euro (2019: 1 431 miljoner euro) (se ”Interimistisk vinstfördelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, samt not 12.2, ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”).

Det innefattar även saldon till ett värde av 692 miljoner euro (2019: 757 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utestående den 31 december 2020. Dessa är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 8 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och den 31 december 2020 uppgick den till 114 761 miljoner euro (2019: 103 420 miljoner euro).

Not 9 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att även godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via ett specialiserat institut. Samma villkor gäller för innehav av offentliga värdepapper i PEPP.

Den 31 december 2020 var det utestående beloppet för sådana lånetransaktioner mot kontantsäkerhet med kreditinstitut i euroområdet 2 559 miljoner euro (2019: 1 325 miljoner euro). Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target2-konton. Då kontanterna fortfarande inte hade investerats vid årets slut, bokfördes dessa transaktioner på balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).[41]

Not 10 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

10.1 – Offentlig sektor

Den 31 december 2020 uppgick denna post till 10 012 miljoner euro (2019: 18 198 miljoner euro) och inkluderade insättningar från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) (se ”Omklassificeringar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningspolitik”).

Not 10.2 – Övriga skulder

Den 31 december 2020 uppgick denna post till 3 688 miljoner euro (2019: 2 268 miljoner euro). Denna post omfattar inlåning eller betalningsmedel som godkänns av ECB och som gjorts från eller på uppdrag av deltagare i EURO1 och RT1[42] som används som en garantifond för EURO1 eller som stöd för avveckling i RT1.

Not 11 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2020 uppgick denna post till 11 567 miljoner euro (2019: 7 245 miljoner euro). Den största komponenten var ett belopp på 4 685 miljoner euro (2019: 3 271 miljoner) bestående av Target2-saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 , ”Redovisningsprinciper”). Ökningen i dessa poster under 2020 motsvarar nettobetalningsflöden avvecklade i Target2 från kontoinnehavare i euroområdet till kontoinnehavare i länder utanför euroområdet.

Denna post omfattade även ett belopp på 3 457 miljoner euro (2019: 3 350 miljoner euro) från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve Bank of New York. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve System ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omvända swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de medel som resulterar därav till att genomföra likvidiserande USD-transaktioner med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna. Vidare resulterade swapptransaktionerna som genomfördes med Federal Reserve och de nationella centralbankerna i euroområdet i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”).

Återstoden av denna post bestod av ett belopp på 3 425 miljoner euro (2019: 625 miljoner euro) från utestående transaktioner med värdepapperslån inom ramen för PSPP och PEPP, vilka utförts med hemmahörande utanför euroområdet varvid kontanter erhölls som säkerhet och överfördes till Target2-konton (se not 9, ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet”).

Not 12 – Skulder inom Eurosystemet

Not 12.1 – Skulder motsvarande överföring av valutareserver

Dessa skulder utgörs av fordringar som nationella centralbanker i euroområdet har på ECB till följd av överföring av valutareserver när de blev medlemmar i Eurosystemet. Enligt artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Som resultat av a) ökningen i viktningen för de nationella centralbankerna i euroområdet (som överfört reservtillgångar till ECB) i ECB:s tecknade kapital som resultat av Bank of Englands utträde ur ECBS och b) ECB-rådets beslut att minska proportionen på bidrag från de nationella centralbankerna i euroområdet så att det totala beloppet av reservtillgångar som redan överförts av de nationella centralbankerna i euroområdet ligger kvar på den aktuella nivån justerades skuldekvivalensen till denna transferering marginellt. Detta resulterade i en liten minskning på 0,2 miljoner euro den 1 februari 2020. Denna summa betalades tillbaka till euroområdets centralbanker.

Räntan på dessa skulder beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se not 23.3, ”Ersättning baserad på de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”).

Not 12.2 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Under 2020 bestod denna post huvudsakligen av euroområdets nationella centralbankers Target2-konton gentemot ECB och skulden till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende ECB:s interimistiska vinstfördelning (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” respektive ”Interimistisk vinstfördelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Nettoökningen av TARGET2-skulden berodde främst på nettoköp av värdepapper inom ramen för PEPP och APP, vilka avvecklades via TARGET2-konton (se not 5, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”). Dessutom bidrog även minskningen i insättningar som ECB godtar i sin roll som fiskalt ombud (se not 10.1 ”Offentlig sektor”) och utbetalningen av ECB:s vinstfördelning för 2019 till skuldökningen under 2020. Denna ökning uppvägdes delvis av ränteintäkterna från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften samt ökningen i kontanter som erhållits som säkerhet för värdepappersutlåning inom PSPP och PEPP (se not 9 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Avkastningen på Target2-positioner, med undantag för saldon som uppstått som resultat av dessa back-to-back-swapptransaktioner i samband med likvidiserande transaktioner i USD, beräknas dagligen till den senast tillgängliga marginalränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Not 13 – Övriga skulder

Not 13.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består av värdeförändringar i swappar och valutaterminer vilka var utestående per den 31 december 2020 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Beloppet på dessa värdeförändringar uppgick till 636 miljoner euro (2019: 709 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 13.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Den 31 december 2020 omfattade denna post följande kategorier:

Not 13.3 – Diverse

Den 31 december 2020 låg denna post på 2 419 miljoner euro (2019: 2 188 miljoner euro). Däri ingick tillgodohavanden på 507 miljoner euro (2019: 662 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utestående per den 31 december 2020 (se not 20, ”Valutaswappar och -terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattar även ett belopp på 199 miljoner euro (2019: 232 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3 ”Redovisningspolitik”).

I denna post ingår även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal[43] samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB. Förmåner efter upphörande av tjänstgöring till ECB-personal ingår också.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.

För 2020 uppgick nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot personalen till 3 034 miljoner euro (2019: 2 497 miljoner euro) inkl. icke-fonderade åtaganden på 364 miljoner euro (2019: 323 miljoner euro) avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring andra än pensioner, andra långfristiga förmåner samt förmåner efter upphörande av tjänstgöring. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot ledamöter i direktionen och ledamöter i tillsynsnämnden på 44 miljoner euro (2019: 39 miljoner euro) avser endast förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring redovisas på balansräkningen under skuldposten ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsförluster under skuldposten uppgick till 1 067 miljoner euro 2020 (2019: 749 miljoner euro) (se not 15, ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda pensionsåtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på de förmånsbestämda pensionsåtagandena var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.
1) Nettotal innefattande obligatoriska bidrag till och överföringar från planerna. Det obligatoriska bidraget från personalen är 7,4 procent och från ECB 20,7 procent av grundlönen.

De totala omvärderingsförlusterna på 363 miljoner euro på värdet på de definierade pensionsåtagandena 2020 ökade, främst beroende på en uppgång i diskonteringsräntan på framtida pensionen, från 1,0 procent 2019 till 1,7 procent 2020. Dessutom minskade den diskonteringsränta som användes för värderingen ytterligare från 1,2 % 2019 till 1,1 % 2020.

Förändringar i verkligt värde 2020 av tillgångarna i den förmånsbestämda pensionsplanen för personal var:

Omvärderingsvinsten på planens tillgångar 2020 återspeglar det faktum att aktuell avkastning på fondandelarna var väsentligt högre än planens förväntade ränteavkastning, vilken är baserad på diskonteringsränteantagandet.

Förändringar i värderegleringsresultat 2020 var:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen för 2020 var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.

De aktuella servicekostnaderna ökade under 2020 till 142 miljoner euro (2019: 92 miljoner euro), främst beroende på lägre diskonteringsränta från 2,3 procent 2018 till 1,2 procent 2019.[44]

Huvudantaganden
Vid förberedelserna av de värderingar som det hänvisas till i denna not har de oberoende aktuarierna använt antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De viktigaste antaganden som använts för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad och övriga långfristiga förmåner visas nedan:

1) Dessa antaganden användes för att beräkna ECB:s förmånsbestämda pensionsåtaganden som finansieras av tillgångar med underliggande kapitalgaranti.
2) Därutöver tas hänsyn till enskilda löneökningar på upp till 1,8 procent per år beroende på ålder för medlemmarna i pensionsplanen.

3) I enlighet med reglerna för ECB:s pensionsplan ska pensionerna höjas varje år. Om den allmänna justeringen av ECB-anställdas löner är lägre än prisinflationen ska pensionshöjningen vara i linje med den allmänna lönejusteringen. Om den allmänna lönejusteringen är högre än prisinflationen ska den allmänna lönejusteringen användas för att bestämma pensionshöjningen, förutsatt att ECB:s pensionsplans finansiella ställning tillåter en sådan höjning.

Not 14 – Avsättningar

Denna post består huvudsakligen av avsättningen för finansiella risker, vilka kommer att användas för täcka framtida realiserade och orealiserade förluster i den utsträckning ECB-rådet anser lämpligt. De fortsatta årliga kraven på dessa reserver, och deras storlek, ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer. Storleken, inklusive beloppet i den allmänna reservfonden, får inte överstiga värdet av ECB:s kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet.

Med beaktande av resultaten av bedömningen av ECB:s exponeringar för finansiella risker och det högsta tillåtna taket för ECB:s avsättning för finansiella risker beslutade ECB-rådet den 31 december 2020 att överföra ett belopp på 48 miljoner euro till denna avsättning. Denna överföring minskade ECB:s nettovinst för 2020 till 1 643 miljoner euro och ökade storleken på avsättning till 7 584 miljoner euro, vilket motsvarar värdet av ECB:s kapital som inbetalats av de nationella centralbankerna i euroområdet vid den tidpunkten.

Denna post omfattade även ett belopp för administrativa avsättningar på 57 miljoner euro (2019: 50 miljoner euro).

Not 15 – Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Resultatavräkning”, ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). Häri innefattas även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring (se ”ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 13.3, ”Diverse”).

Den minskade storleken på värderegleringskontona beror främst på att US-dollar och japanska yen deprecierat mot euro under 2020. Denna nedgång uppvägdes delvis av en ökning av storleken på guldomvärderingskontona på grund av att marknadspriset på guld gått upp under 2020.

De valutakurser som användes för omvärdering vid årets slut var:

Not 16 – Kapital och reserver

Not 16.1 – Kapital

Ändringar i ECB:s fördelningsnyckel
Enligt artikel 29 i ECBS-stadgan viktas de nationella centralbankernas andelar i ECB:s fördelningsnyckel för teckning av kapital vart femte år i enlighet med varje medlemsstats andel av EU:s totala befolkning och BNP, med lika vikt.[45] Dessa vikter justeras vart femte år och närhelst det sker en förändring i sammansättningen av de nationella centralbankerna som bidrar till ECB:s kapital, dvs. de nationella centralbankerna i EU:s medlemsstater. Som resultat av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020 och Bank of Englands därpå följande utträde ur ECBS justerades vikterna i ECB:s kapitalnyckel för de kvarvarande nationella centralbankerna. Följande ändringar trädde i kraft den 1 februari 2020:

ECB:s kapital
ECB:s tecknade kapital är 10 825 miljoner euro. ECB behöll sitt tecknade kapital oförändrat efter Bank of Englands utträde ur ECBS. Bank of Englands andel i ECB:s tecknade kapital, som var 14,3 procent, omfördelades mellan nationella centralbanker både inom och utanför euroområdet.

ECB:s inbetalade kapital förblev också oförändrat vid 7 659 miljoner euro 2020, när de kvarvarande nationella centralbankerna betalade det kapital på 58 miljoner euro som Bank of England drog tillbaka. Under de två kommande åren kommer de nationella centralbankerna i euroområdet att betala återstoden av sina ökade andelar i ECB:s kapital i två delbetalningar efter Bank of Englands utträde ur ECBS. Därmed ökar ECB:s inbetalade kapital från 7 659 miljoner euro 2020 till 8 270 miljoner euro 2021 och 8 880 miljoner euro 2022.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 17 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där ett specialiserat institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning.

Vidare har ECB, i överensstämmelse med ECB-rådets beslut, dessutom ställt värdepappersinnehav förvärvade inom CBPP 1, 2, och 3, inom PSPP och PEPP till förfogande för utlåning samt även värdepappersinnehav förvärvade inom SMP, vilka också är giltiga för köp inom PSPP.[46]

Såvida dessa operationer med värdepappersutlåning inte görs med säkerheter i form av kontanter som inte är investerade vid årets slut bokförs dessa på konton utanför balansräkningen.[47] Sådana operationer med värdepappersutlåning, med ett värde på 17 214 miljoner euro (2019: 10 076 miljoner euro) var utestående per den 31 december 2020. Av detta belopp hänförde sig 12 615 miljoner euro (2019: 5 502 miljoner euro) till värdepapperslån i penningpolitiska syften.

Not 18 – Ränteterminskontrakt

Den 31 december 2020 var följande transaktioner utestående, värderade till sista marknadskurs för året:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 19 – Ränteswappar

Det fanns inga utestående ränteswappar per den 31 december 2020. I slutet av 2019 var transaktioner med ett nominellt värde på 703 miljoner euro utestående och dessa redovisades till marknadsräntor vid årslutet. Sådana transaktioner utförs i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 20 – Valutaswappar och -terminer

Förvaltningen av valutareserven
Valutaswappar och -terminer gjordes 2020 i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Utestående fordringar och skulder från dessa transaktioner per den 31 december 2020 visas till sista marknadskurs för året enligt följande:

Likviditetsgivande swappavtal
med Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, Federal Reserve Bank of New York, Swiss National Bank och People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla a) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller b) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Bulgarian National Bank, Hrvatska narodna banka, Danmarks Nationalbank och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Ovanstående arrangemang syftar till att hantera eventuella likviditetsbehov för att motverka potentiella störningar på marknaden.

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum 2021 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 11, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 21 – Administration av upplåning och utlåning

ECB hade under 2020 fortsatt ansvar för administrationen av EU:s upp- och utlåningstransaktioner för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd samt den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM), för låneavtalet med Grekland och för administrationen av betalningar av två EFSF-lån.

Vidare beviljade EU under 2020 även lån till medlemsstaterna inom ramen för sitt nya instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19. ECB och de nationella centralbankerna i de låntagande medlemsstaterna stödde EU-kommissionen i samband med administrationen av dessa lån.

Under 2020 förmedlade ECB betalningar relaterade till dessa operationer.

Not 22 – Ansvarsförbindelser från pågående rättsförfaranden

Flera rättsförfaranden har inletts mot ECB och andra EU-institutioner av kunder, aktieägare och obligationsinnehavare vid cypriotiska kreditinstitut. De kärande yrkade att de hade lidit ekonomisk skada till följd av åtgärder som de ansåg hade lett till omstruktureringen av dessa kreditinstitut inom ramen för det finansiella stödprogrammet för Cypern 2013. Två av dessa fall, som betecknades som testfall, avslogs i sak av EU:s tribunal 2018 och överklaganden av dessa domar lämnades in av sökandena och rådet. Genom sin dom av den 16 december 2020 avslog EU-domstolen de överklaganden som sökandena hade väckt i första instans mot dessa två mål (testmål) och bekräftade därmed tribunalens domar (från 2018) om att ogilla skadeståndstalan mot ECB. Alla andra liknande fall, som avbrutits, förväntas avgöras i enlighet med slutresultatet i testfallen, och ECB bör därför också vinna dessa ärenden. Detta är i linje med att tribunalen 2014 avvisade tolv liknande fall i sin helhet som sedermera överklagades till Europeiska unionens domstol 2016 som i sin tur antingen bekräftade att fallen skulle avvisas eller dömde till ECB:s fördel. ECB:s deltagande i processen som ledde fram till införandet av det finansiella stödprogrammet inskränkte sig till teknisk rådgivning, i enlighet med ESM-fördraget, i samverkan med Europeiska kommissionen samt ett icke-bindande yttrande om förslaget till resolutionslag i Cypern. Det anses därför att ECB inte kommer att ådra sig några förluster till följd av dessa fall, även mot bakgrund av domstolens beslut i ovannämnda testfall.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 23 – Nettoränteintäkter

Not 23.1 – Ränteintäkter på valutareserven

Denna post består av ränteintäkter, efter avdrag för räntekostnader, på ECB:s tillgångar och skulder netto i utländsk valuta enligt nedanstående:

Den totala minskningen i nettoränteintäkter under 2020 berodde huvudsakligen på lägre ränteintäkter i US-dollarportföljen.

Not 23.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ränteintäkter på ECB:s andel på 8 procent av de utgivna eurosedlarna (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 6.1, ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa ränteintäkter 2020 var noll beroende på att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg kvar på 0 procent under hela året.

Not 23.3 – Ersättning baserad på de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

Under denna rubrik redovisas ersättning till de nationella centralbankerna i euroområdet på deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 12.1, ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Avkastningen 2020 var noll, vilket avspeglar det faktum att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg kvar på 0 procent under hela året.

Not 23.4 – Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader 2020 var:

1) ECB:s nettoränteintäkter på SMP-innehav av grekiska statsobligationer uppgick till 50 miljoner euro (2019: 94 miljoner euro).

Not 24 – Realiserade vinster/förluster på finansiella transaktioner

Realiserade nettovinster från finansiella transaktioner 2020 var:

Realiserade nettovinster innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper, ränteterminer och ränteswappar Ökningen i realiserade nettovinster 2020 berodde huvudsakligen på realiserade vinster på värdepapper i US-dollarportföljen som resultat av lägre räntor på värdepapper i US-dollar jämfört med 2019.

Not 25 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner var 2020:

De högre nedskrivningarna jämfört med 2019 berodde på orealiserade växelkursförluster på det kinesiska renminbiinnehavet. Den genomsnittliga anskaffningskostnaden för detta innehav skrevs ned till 2020 års växelkurs på grund av denna valutas depreciering mot euron till en nivå som var lägre än den genomsnittliga kostnaden.

Not 26 – Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

Intäkterna under denna rubrik bestod 2020 främst av tillsynsavgifter. Utgifterna utgjordes huvudsakligen av depåavgifter.

Intäkter och utgifter som hör samman med tillsynsuppgifterna
ECB tar ut årsavgifter från enheter som står under tillsyn för att täcka sådana kostnader som uppstår under utövandet av tillsynsarbetet. Efter årets genomförande av efterhandsfakturering inom ramen för den reviderade avgiftsramen[48] baseras avgifterna på de faktiska årliga utgifterna för tillsynsuppgifter under respektive avgiftsperiod justerat för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.[49] Under 2020 kommer för sista gången det uttagna beloppet att påverkas av det överskott som överförts från den föregående avgiftsperioden. De individuella tillsynsavgifterna faktureras under det andra kvartalet efter respektive årsslut.

Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsynsuppgifter var intäkterna från tillsynsavgifter för 2020 535 miljoner euro. De årliga tillsynsavgifter som ska tas ut av de granskade enheterna för 2020 uppgår till 514 miljoner euro (se not 7.4 ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”)[50] efter justering för a) överskottet på 22 miljoner euro som överförts från avgiftsperioden 2019 och b) ett belopp på 1 miljon euro motsvarande nettoåterbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer EU:s regelverk för banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Intäkterna i samband härmed beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna. Istället bokförs de som intäkter i ECB:s resultaträkning och delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet som del av ECB:s vinstfördelningssystem. Under 2020 fanns inga inkomster från straffavgifter på övervakade enheter.

ECB:s relaterade intäkter för tillsynsuppgifter 2020 var:

Tillsynsrelaterade utgifter härrör från den direkta tillsynen av betydande enheter, övervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomförandet av övergripande uppgifter och specialtjänster. De består av direkta utgifter för ECB:s generaldirektorat för banktillsyn och av de relevanta utgifter som härrör från de stödområden som behövs för att fullgöra ECB:s tillsynsansvar, inklusive lokaler och faciliteter, personalförvaltning, administrativa tjänster, budgetering och kontroll, redovisning, juridiska tjänster, kommunikations- och översättningstjänster, internrevision samt statistiska och informationstekniska tjänster.

För 2020 uppgick totala upplupna utgifter från ECB:s tillsynsuppgifter, som erhålls genom de årliga tillsynsavgifterna, till 535 miljoner euro (2019: 537 miljoner euro). En liten minskning totalt sett var resultatet av lägre utgifter p.g.a. minskat externt rådgivningsstöd till följd av slutförandet av den riktade översynen av interna modeller (TRIM) och färre affärsresor på grund av en betydande rationalisering av tillsynsverksamhet fysiskt på plats i och med covid-19-pandemin. Dessa lägre utgifter uppvägdes nästan helt av högre personalkostnader i och med att antalet anställda som arbetar för ECB:s banktillsyn ökade.

Not 27 – Intäkter från aktier och andelar

Avkastning på ECB:s innehav av aktier i BIS (se not 7.2, ”Övriga tillgångar”) redovisas under denna post. Ingen utdelning erhölls under 2020 (2019: 1 miljon euro) då årsstämman i BIS godkände styrelsens förslag att behålla hela BIS vinst för perioden 2019/2020.[51]

Not 28 – Övriga intäkter

Under 2020 kom diverse övriga intäkter främst från de samlade bidragen från de nationella centralbankerna i euroområdet till kostnader som ECB haft i samband med gemensamma Eurosystemprojekt.

Not 29 – Personalkostnader

Personalkostnaderna för 2020 var:

1) Löner och allmänna förmåner är utformade efter och jämförbara med motsvarande löneplaner i EU:s institutioner.

Genomsnittligt antal anställda (motsvarande heltidsekvivalenter)[52] uppgick till 3 923 (2019: 3 770), varav 356 var i ledande ställning (2019: 349).

Personalkostnaderna ökade 2020 främst på grund av högre genomsnittligt antal ECB-anställda och högre utgifter, särskilt vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring p.g.a. lägre diskonteringsränta vid den aktuariella värderingen i slutet av 2020 (se not 13.3, ”Diverse”).

Ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöterna i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag. Ordföranden erbjuds en bostad i samband med ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg. I enlighet med anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushållstillägg, barnbidrag- och utbildningstillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård. På bidragen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2020 var grundlönerna för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB (dvs. exkl. representanter för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer:[53]

1) Frank Elderson tillträdde som styrelseledamot den 15 december 2020. Hans ersättning för återstoden av december kommer att inkluderas i kostnaderna för 2021
2) Denna totalsumma utesluter lönen till tillsynsnämndens vice ordförande (Sabine Lautenschläger fram till februari 2019 och Yves Mersch sedan oktober 2019), som rapporteras tillsammans med de andra direktionsledamöternas löner.

Samtliga ersättningar till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för deras räkning uppgick till 1 201 810 euro (2019: 1 182 767 euro)

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. Under 2020 uppgick dessa betalningar, familjebidrag och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för f.d. direktionsledamöter till 1 555 042 euro (2019: 864 287 euro) Ökningen av dessa betalningar beror främst på antalet direktionsledamöter som lämnat ECB under 2019 och 2020.

Pensionsbetalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 928149 euro (2019: 1 848 157 euro).[54]

Not 30 – Administrationskostnader

Administrativa kostnader för 2020 var:

Den totala minskningen av administrativa utgifter berodde främst på lägre utgifter för externt konsultstöd (”Externa tjänster”) och tjänsteresor (”Övriga kostnader”), främst relaterade till tillsynsuppgifter (se not 26 ”Nettoinkomster/kostnader från avgifter och provisioner”). Denna minskning uppvägdes delvis av högre IT-relaterade kostnader på grund av kraftig ökad efterfrågan på IT-tjänster i samband med distansarbete under 2020 beroende på covid-19-pandemin.

Not 31 – Kostnader för sedelproduktion

Dessa kostnader avser främst utgifter från gränsöverskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, för leverans av nya sedlar och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader bärs centralt av ECB.

3 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn

Till Europeiska centralbankens ordförande och ECB-rådet
Frankfurt am Main

Revisorns rapport om ECB:s årsredovisning 2020

Uttalande

Vi har granskat Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning för det år som avslutades den 31 december 2020, innefattad i ECB:s årsbokslut, som omfattar balansräkningen, resultaträkningen och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande bild av ECB:s finansiella ställning per den 31 december 2020 och av verksamhetens resultat för det år som då avslutades i enlighet med ECB-rådets principer som fastställts i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse.

Grund för uttalandet

Revisionen har utförts i enlighet med internationellt accepterad revisionssed (International Standards on Auditing, ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen” i vår revisionsberättelse. Vi är oberoende i förhållande till ECB i enlighet med de tyska yrkesetiska krav som är relevanta för vår revision av årsredovisningen, vilka överensstämmer med IESBA:s etikkod (International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants) och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis som vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information

ECB:s direktion ansvarar för övrig information i ECB:s årsbokslut. Övrig information inbegriper all information i ECB:s årsbokslut förutom ECB:s årsredovisning och vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om årsredovisningen omfattar inte denna övriga information, och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den.

Vårt ansvar i samband med revisionen av årsredovisningen är att läsa den övriga informationen och överväga om den avviker väsentligt från årsredovisningen eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter.

Direktions och styrelses ansvar för årsredovisningen

Direktionen har ansvaret för upprättandet av årsredovisningen och att den presenteras korrekt i enlighet med de principer som fastställts av ECB-rådet i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse, och för de interna kontroller som ECB:s direktion bedömer vara nödvändiga för att upprätta en årsredovisning som är fri från sakfel, oavsett om dessa beror på bedrägeri eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen har direktionen ansvaret för att bedöma ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna.

De som ansvarar för styrningen har ansvaret för tillsynen av ECB:s process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen

Målet med vår revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och att utfärda en revisionsberättelse som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men innebär ingen garanti för att väsentliga felaktigheter alltid upptäcks vid en revision som utförs i enlighet med ISA. Felaktigheter kan ha sin grund i oegentligheter eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA tillämpar vi professionellt omdöme och är professionellt skeptiska under hela revisionen. Vi gör också följande:

  • Identifierar och bedömer riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, utformar och utför granskningsåtgärder för att hantera dessa risker och inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande. Risken för att väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter inte upptäcks är större än om de beror på fel, eftersom det vid oegentligheter kan handla om maskopi, förfalskning eller uppsåtlig underlåtenhet eller att man har satt sig över den interna kontrollen.
  • Skaffar oss en förståelse av den interna kontroll som är relevant för revisionen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i ECB:s interna kontroll.
  • Utvärderar ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och därmed sammanhängande upplysningar.
  • Kommer, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, fram till en slutsats om huruvida ledningens användning av antagandet om fortsatt drift är riktigt och huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi kommer fram till att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor är vi skyldiga att hänvisa till därmed sammanhängande upplysningar i årsredovisningen i vår revisionsberättelse eller, om upplysningarna inte är korrekta, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som vi har inhämtat fram till datumet för revisionsberättelsen.
  • Utvärderar årsredovisningens och de tillhörande upplysningarnas övergripande presentation, struktur och innehåll, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

Vi är skyldiga att informera styrelsen om revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

Frankfurt am Main den 10 februari 2021

Baker Tilly GmbH & Co. KG
Wirtschaftsprüfungsgesellschaft

(Düsseldorf)

4 Not om vinst- eller förlustfördelning

Detta avsnitt ingår inte i ECB:s årsredovisningshandlingar för år 2020.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst fördelas på följande sätt:

  1. ett belopp som ECB-rådet bestämmer och som inte får överstiga 20 procent av nettovinsten ska avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 procent av kapitalet och
  2. återstoden av nettovinsten ska fördelas mellan ECB:s andelsägare i förhållande till deras inbetalda andelar.[55]

Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan.[56]

ECB:s nettovinst för 2020 var 1 643 miljoner euro. Efter beslut av ECB-rådet gjordes en interimistisk vinstfördelning på 1 260 miljoner euro som betalades ut till de nationella centralbankerna i euroområdet den 29 januari 2021. ECB-rådet beslutade dessutom att fördela återstoden av vinsten på 383 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet.

© Europeiska centralbanken. 2021

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0

Webbplats www.ecb.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN 978-92-899-4671-1, ISSN 2443-4825, doi:10.2866/51286, QB-BS-21-001-SV-Q

  1. I det här dokumentet kan delsummorna avvika från totalsummorna och procenttalen p.g.a. avrundning.
  2. ”Årsredovisningen” omfattar balansräkningen och resultaträkningen och de tillhörande noterna. ”Årsbokslutet” omfattar årsredovisningen, förvaltningsberättelsen, revisionsberättelsen och noten om vinst- eller förlustfördelning. Mer information om förberedelser och godkännandeförfarande finns på ECB:s webbplats.
  3. Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT C 202, 7.6.2016, s. 1 i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  4. Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT C 202, 7.6.2016, s. 230)..
  5. APP består av det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) och programmet för köp inom företagssektorn (CSPP). ECB köper inte värdepapper inom ramen för CSPP. Mer information om APP finns på ECB:s webbplats.
  6. Mer information om PEPP-programmet finns på ECB:s webbplats.
  7. Se pressmeddelandet från den 12 mars 2020 om ECB-rådets beslut.
  8. Se pressmeddelandet från den 18 mars 2020 om ECB-rådets beslut.
  9. Se pressmeddelandet från den 4 juni 2020 om ECB-rådets beslut.
  10. Se pressmeddelandet från den 10 december 2020 om ECB-rådets beslut.
  11. Mer information om löptidsrestriktioner, för både APP- och PEPP-programmet finns på ECB:s webbplats.
  12. Dessa innehav omfattar tillgångar i ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet – Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar, och ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”.
  13. ECB:s utgifter i samband med genomförandet av tillsynsuppgifter täcks genom de årsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn. Mer information finns på ECB:s webbplats.
  14. I balansräkningsposten ”Värderegleringskonton” ingår även omvärderingar avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring.
  15. Se pressmeddelandet från den 30 januari 2020 om ECB:s tecknade kapital efter Bank of Englands utträde ur ESBC.
  16. Amorteringen beror på redovisningsprincipen som kräver att värdepapper omvärderas uppåt eller nedåt fram till förfallodagen beroende på om de har köpts till priser under (”rabatt”) eller över (”premie”) nominellt värde. APP-värdepapper köptes genomsnittligt över nominellt värde, vilket är orsaken till att det bokförda värdet för innehavet minskar med tiden under i övrigt lika förhållanden.
  17. Intäkter från banktillsyn redovisas under ”Övriga intäkter och kostnader” (diagram 13).
  18. ES definieras som en sannolikhetsviktad genomsnittlig förlust som uppstår i värsta (1-p) % av scenarier där p anger konfidensnivån.
  19. Mer uppgifter om riskmodellen hittas i ”The financial risk management of the Eurosystem’s monetary policy operations”, ECB, juli 2015.
  20. Operativ risk definieras som den risk för negativa finansiella, verksamhetsmässiga eller anseende som beror på personer, bristfälligt genomförande eller upphörande av den interna styrningen och verksamhetsprocesserna, stopp i system som processer är beroende av eller externa händelser (naturkatastrofer eller externa attacker).
  21. Mer information om ECB:s ledningsstruktur finns på ECB:s webbplats.
  22. Riskhanteringen har fått ökad uppmärksamhet inom företag och offentlig sektor. Det kompletterar den finansiella och operativa riskhanteringen och kan för ECB definieras som risken för att drabbas av skadat anseende eller annan skada orsakad av ECB-tjänstemän på hög nivå eller personal som inte agerar i enlighet med bankens etiska och integritetsmässiga regler och/eller god förvaltningssed och god förvaltningssed.
  23. Närmare uppgifter om ECB:s redovisningsprinciper fastställs i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), (EUT L 347, 20.12.2016, s. 1) i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
    I syfte att säkerställa harmoniserad redovisning och finansiell rapportering av Eurosystemets transaktioner baseras ovan nämnda beslut på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
    Dessa principer, som återkommande granskas och uppdateras när så anses lämpligt, överensstämmer med bestämmelserna i artikel 26.4 i ECBS-stadgan, vilken föreskriver ett harmoniserat tillvägagångssätt för de regler som styr Eurosystemets bokföring och rapportering.
  24. Ett lägsta tröskelvärde på 100 000 euro tillämpas för administrativt upplupna räkningar och avsättningar.
  25. Per den 31 december 2020 deltog följande nationella centralbanker utanför euroområdet i Target2: Българска народна банка (Bulgarian National Bank), Danmarks Nationalbank, Hrvatska narodna banka, Narodowy Bank Polski och Banca Naţională a României.
  26. Betalningarna som ackumulerats av en anställd genom frivilliga inbetalningar kan användas vid pensionering för att införskaffa ytterligare pension. Denna pension ska ingå i det förmånsbestämda pensionsåtagandet från denna tidpunkt.
  27. ECB:s beslut av den 13 december 2010 om utgivning av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU) (EUT L 35, 9.2.2011, s. 26), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  28. ”Fördelningsnyckeln för sedlar” är de procentsatser som erhålls när hänsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och fördelningsnyckeln för tecknat kapital används på de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen.
  29. ECB:s beslut (EU) 2016/2248 av den 3 november 2016 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (ECB/2016/36) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 26), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  30. ECB:s beslut (EU) 2015/298 av den 15 december 2014 om interimistisk fördelning av ECB:s inkomster (ECB/2014/57) (EUT L 53, 25.2.2015, s. 24), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  31. Se Manual on Government Deficit and Debt, Eurostat, 2019.
  32. Detta motsvarar 504,8 ton.
  33. Dessa innehav består av utländska nettotillgångar denominerade i respektive valuta som är föremål för valutaomvärdering. De ingår i ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet”, ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”, ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”, och med beaktande av valutaterminer och swapptransaktioner under poster utanför balansräkningen. Prisökningar på finansiella instrument i utländsk valuta som orsakas av omvärderingar ingår inte.
  34. Mer information om Eurosystemets likviditetstransaktioner i euro mot godtagbara säkerheter finns på ECB:s webbplats.
  35. Mer information om APP finns på ECB:s webbplats.
  36. Mer information om PEPP finns på ECB:s webbplats.
  37. Ytterligare uppgifter om de tillgångskategorier som är godtagbara enligt PEPP finns i ECB:s beslut (EU) 2020/440 av den 24 mars 2020 om ett tillfälligt program för köp av pandemiska kriser (ECB/2020/17) (EUT L 91, 25.03.2020, s. 1) i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  38. Marknadsvärdena är indikativa och beräknas på grundval av marknadsnoteringar. I de fall inga marknadsnoteringar finns tillgängliga beräknas marknadspriserna med hjälp av Eurosystemets interna modeller.
  39. Den ränta som Eurosystemet använder i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna har sedan den 16 mars 2016 varit 0,0 procent.
  40. Mer information finns på ECB:s webbplats.
  41. Transaktioner med värdepapperslån som inte ger upphov till oinvesterade kontanter som säkerhet vid årets slut bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 17, ”Program för värdepapperslån”).
  42. EURO1 och RT1 är betalningssystem som drivs av ABE CLEARING S.A.S à capital variable (EBA Clearing).
  43. Den angivna förmånspelaren i planen återspeglar endast det obligatoriska bidraget från ECB och personalen. Frivilliga inbetalningar av personalen till ett avgränsat pensionsbidragssystem uppgick 2020 till 186 miljoner euro (2019: 171 miljoner euro). Dessa bidrag investeras i fondtillgångarna och leder till ett motsvarande åtagande av samma värde.
  44. Den aktuella servicekostnaden beräknas med hjälp av föregående års diskonteringsränta.
  45. De statistiska underlagen som användes för denna justering meddelades till ECB av Europeiska kommissionen i enlighet med Rådets beslut av den 15 juli 2003 om det statistiska underlag som skall användas vid ändring av fördelningsnyckeln för tecknande av Europeiska centralbankens kapital (2003/517/EG) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 43).
  46. ECB köper inte värdepapper inom ramen för CSPP och har följaktligen inte några sådana innehav tillgängliga för utlåning.
  47. Om det vid årets slut finns säkerheter i form av kontanter som ännu inte investerats, bokförs dessa transaktioner på konton utanför balansräkningen (se not 9, ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet”, och not 11, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).
  48. Från och med avgiftsperioden 2020 kommer ECB:s tillsynsavgifter att beräknas efter avgiftsperioden, enligt ECB:s förordning (EU) 2019/2155 av den 5 december 2019 om ändring av förordning (EU) 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2019/37) (EGT L 327, 17.12.2019, s. 70).
  49. Se artikel 5.3 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2014/41) (EUT L 311, 31.10.2014, s. 23), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en konsoliderad förteckning över ändringar finns här.
  50. I slutet av april 2021 kommer ECB-rådet att anta beslut om det totala beloppet för de årliga tillsynsavgifterna för 2020.
  51. Se BIS Årsrapport 2019/20.
  52. En heltidsekvivalent är en enhet lika med en anställd som arbetar heltid under ett år. Personal med tillsvidare-, visstids- eller korttidsanställning och även deltagare i ECB:s Graduate Programme inkluderas i proportion med sina arbetade timmar. Föräldraledig och långtidssjukskriven personal ingår också, däremot inräknas inte tjänstledig personal.
  53. Beloppen är bruttobelopp, dvs. före skatteavdrag till förmån för EU.
  54. För det nettobelopp som debiteras resultaträkningen för pensioner för nuvarande ledamöter i direktionen och nuvarande ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB, se not 13.3, ”Diverse”.
  55. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade till någon del av ECB:s utdelningsbara vinst och är inte heller skyldiga att bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.
  56. Enligt artikel 32.5 i stadgan om ECBS ska summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster fördelas på de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital.