INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 12 december 2019

Ärade åhörare, välkomna till vår presskonferens. I dag var första gången jag hade privilegiet och glädjen att leda ECB-rådets penningpolitiska sammanträde. Det är mig ett nöje att tillsammans med vice ordföranden nu få rapportera om slutsatserna av vårt sammanträde. Vid ECB-rådets sammanträde närvarade även kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi förväntar oss att de ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer tills dess att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens har återspeglats på ett enhetligt sätt i den underliggande inflationsdynamiken.

Den 1 november återupptog vi nettoköp inom ramen för vårt program för köp av tillgångar (APP) i en månatlig takt på 20 miljarder euro. Vi förväntar oss att programmet kommer att löpa så länge det erfordras för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt och upphöra strax innan vi börjar höja styrräntorna.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Data som inkommit sedan ECB-rådets förra sammanträde i slutet av oktober pekar på fortsatt dämpat inflationstryck och svag tillväxtdynamik i euroområdet. Det finns dock några begynnande tecken på stabilisering i tillväxtavmattningen och en mild ökning i underliggande inflation i linje med tidigare förväntningar. Rådande sysselsättningstillväxt och stigande löner fortsätter att stärka motståndskraften i euroområdets ekonomi.

Det omfattande åtgärdsprogram som ECB-rådet beslutade om i september utgör ett kraftigt monetärt stimulanspaket som säkrar gynnsamma lånevillkor för alla sektorer i ekonomin. Framför allt underbyggs konsumtion och företagsinvesteringar av lättare lånevillkor för företag och hushåll. Detta kommer att stödja euroområdets expansion, fortsatt uppbyggnad av inhemskt pristryck, och således fortsatt robust inflationskonvergens i riktning mot vårt medelfristiga mål.

Mot bakgrund av de dämpade inflationsutsikterna påpekade ECB-rådet igen att penningpolitiken måste vara mycket ackommoderande under en längre tid för att ge stöd åt underliggande inflationstryck och övergripande inflationsutveckling på medellång sikt. Således kommer vi mycket noga att bevaka inflationsutvecklingen och hur de penningpolitiska åtgärderna slår igenom i ekonomin. Vår framåtblickande vägledning säkerställer att de finansiella förhållandena justeras i enlighet med ändringar i inflationsutsikterna. ECB-rådet förblir redo att på lämpligt vis justera samtliga instrument så att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP-tillväxt fastställdes till 0,2 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2019 oförändrat från föregående kvartal. En svag internationell handel i ett läge av ihållande global osäkerhet fortsätter, vilket tynger euroområdets tillverkningsindustri och dämpar investeringstillväxten. Inkommande ekonomiska data och enkätinformation är generellt fortsatt svag men fortsätter att peka mot en viss stabilisering i avmattningen i euroområdets ekonomiska tillväxttakt. Samtidigt förblir tjänste- och byggsektorerna motståndskraftiga, trots en viss dämpning under andra halvåret 2019. Framöver torde expansionen i euroområdet få fortsatt stöd av gynnsamma finansieringsvillkor, ytterligare sysselsättningstillväxt i samverkan med stigande löner, en milt expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet samt av den pågående, om än något långsammare, expansionen i den globala aktiviteten.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter för euroområdet i december 2019. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 1,2 procent 2019, 1,1 procent 2020 och 1,4 procent både 2021 och 2022. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som ECB:s experter presenterade i september 2019 har utsikterna för den reala BNP-tillväxten reviderats ned något för 2020.

Riskerna kring euroområdets tillväxtutsikter, relaterade till geopolitiska faktorer, ökat hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier förblir nedåtriktade men har dock blivit något mindre uttalade.

Enligt Eurostats snabbstatistik ökade den årliga HIKP-inflationen i euroområdet från 0,7 procent i oktober 2019 till 1,0 procent i november, vilket främst återspeglar högre tjänste- och livsmedelspriser. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde den totala inflationen öka något under de kommande månaderna. Indikatorer på inflationsförväntningar ligger på låga nivåer. Måtten på underliggande inflation förblir alltjämt dämpade, men det finns vissa tecken på en mild ökning i linje med tidigare förväntningar. Medan trycket på arbetskostnaderna har stärkts p.g.a. stramare arbetsmarknader har effekten därav på inflationen fördröjts av en svagare tillväxtutveckling. På medellång sikt väntas inflationen stiga med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, fortsatt ekonomisk expansion och solid lönetillväxt.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter för euroområdet i december 2019. Däri förutses en årlig HIKP-inflation på 1,2 procent 2019, 1,1 procent 2020, 1,4 procent 2021 och 1,6 procent 2022. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna från september 2019 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp något för 2020 och ned något för 2021, främst p.g.a. den förväntade energiprisutvecklingen.

Vad gäller den monetära analysen visar den på att M3-tillväxten uppgick till 5,6 procent i oktober 2019, oförändrad från föregående månad. Det breda penningmängdsmåttet fortsätter att växa. Detta återspeglar nya bankkrediter för den privata sektorn och låga alternativkostnader för innehav av M3 jämfört med andra finansiella instrument. Bland komponenterna fortsätter det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Tillväxten för utlåning till företag och hushåll är fortsatt stabil och gynnas av det genomslag som våra penningpolitiska åtgärder har för bankernas utlåningsräntor. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag var 3,8 procent i oktober från 3,6 procent i september, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll gradvis steg till 3,5 procent i oktober. Vår ackommoderande penningpolitiska inriktning kommer att bidra till att säkerställa mycket gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och ge fortsatt stöd för finansiering inom alla ekonomiska sektorer och främst till små och medelstora företag.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att det alltjämt behövs en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans för att säkerställa en fortsatt robust konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs emellertid även beslutsamma insatser inom andra politikområden som bidrar betydligt mer till tillväxtpotentialen på lång sikt, ger mer stöd åt efterfrågan i ekonomin i dagsläget och minskar sårbarheter. Implementeringen av strukturpolitik i euroområdet måste intensifieras avsevärt för att öka produktivitet och tillväxtpotential i euroområdet, minska den strukturella arbetslösheten och öka motståndskraften. De landspecifika rekommendationerna för 2019 ska vara vägledande.

Vad gäller finanspolitiken förväntas den finanspolitiska inriktningen i euroområdet att förbli milt expansiv även under 2020, och därmed ge ett visst stöd till den ekonomiska aktiviteten. Mot bakgrund av de försvagade ekonomiska utsikterna välkomnar ECB-rådet eurogruppens förslag på differentierade finanspolitiska initiativ samt vilja och beredskap att koordinera. Regeringar med budgetmässigt utrymme bör vara redo att agera på ett snabbt och effektivt vis. I länder med stor offentlig skuldsättning behöver regeringarna föra en försiktig finanspolitik och uppfylla målen för det strukturella saldot vilket skapar förutsättningar för att ge de automatiska stabilisatorerna fritt spelrum. Alla länder bör intensifiera sina ansträngningar för att uppnå en mer tillväxtfrämjande sammansättning av de offentliga finanserna.

Samtidigt förblir det nödvändigt att på ett transparent och konsekvent sätt implementera Europeiska unionens ramverk för finanspolitisk och ekonomisk styrning fullt ut mellan länder och på så vis stärka den ekonomiska motståndskraften i euroområdet. Förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion är fortsatt en prioritet. ECB-rådet välkomnar de insatser som görs och uppmanar till fortsatt fokuserade och beslutsamma åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media