PRESSKONFERENS

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Riga, 14 juni 2018

INLEDNINGSANFÖRANDE

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka vice riksbankschef Razmusa för hennes gästfrihet och rikta ett särskilt tack till personalen för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde i ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt möte.

Sedan vårt program för köp av tillgångar (APP) inleddes i januari 2015 har ECB-rådet gjort nettotillgångsköp under APP-programmet vars omfattning beror på utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Idag gjorde ECB-rådet en ingående genomgång av de framsteg som gjorts, med beaktande också av Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar, mått på pris- och lönetryck samt osäkerheten kring inflationsprognosen.

Som resultat av denna bedömning drog ECB-rådet slutsatsen att utvecklingen mot en varaktig justering av inflationen hittills har varit betydande. Med de långsiktiga inflationsförväntningarna väl förankrade ger den underliggande styrkan i euroområdets ekonomi och den fortsatt väsentliga graden av ackommoderande penningpolitik anledning till tillförsikt om att den varaktiga inflationskonvergensen mot vårt mål fortskrider framöver, och kommer att upprätthållas även efter en gradvis avveckling av vårt program för köp av tillgångar.

Följaktligen fattade ECB-rådet idag följande beslut:

För det första, vad gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna, kommer nettoköpen inom ramen för APP-programmet att fortsätta i nuvarande månatliga takt på 30 miljarder euro fram till slutet av september 2018. Mot bakgrund av inkommande uppgifter som bekräftar vår inflationsprognos på medellång sikt förväntar vi oss att vi kommer att reducera den månatliga takten av nettotillgångsköpen till 15 miljarder euro efter september och fram till slutet av december 2018. Därefter kommer nettotillgångsköpen att upphöra.

För det andra avser vi att upprätthålla vår policy att återinvestera kapitalbeloppen från värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet under en längre tid efter det att nettotillgångsköpen har upphört, och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt för att upprätthålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

För det tredje beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade och vi förväntar oss att de kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone över sommaren 2019 och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt för att säkerställa att inflationsutvecklingen förblir i linje med de nuvarande förväntningarna på en varaktig korrigering.

Dagens penningpolitiska beslut upprätthåller den omfattande grad av ackommoderande penningpolitik som behövs för att säkerställa en fortsatt varaktig inflationskonvergens mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En betydande penningpolitisk stimulans behövs fortfarande för att stödja uppbyggnaden av inhemskt pristryck och den totala inflationsutvecklingen på medellång sikt. Detta penningpolitiska stöd kommer att fortsätta att ges genom nettotillgångsköp till årsslutet, en omfattande stock av redan förvärvade tillgångar och tillhörande återinvesteringar samt av våra förstärkta framtidsindikationer om ECB:s styrräntor. ECB-rådet är redo att justera alla sina instrument såsom anses lämpligt för att säkerställa att inflationen även fortsättningsvis går mot ECB-rådets inflationsmål på ett varaktigt sätt.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Reala BNP-tillväxten sjönk till 0,4 procent på kvartalsbasis första kvartalet 2018, efter att ha stigit 0,7 procent de föregående kvartalen. Denna inbromsning speglar en återgång från den mycket höga tillväxten under 2017, åtföljt av en ökad osäkerhet och ett antal tillfälliga faktorer och utbudsfaktorer både på inhemsk och på global nivå, samt svagare stöd från utrikeshandeln. De senaste ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten är svagare, men förblir i linje med den fortsatt solida och brett baserade tillväxten. Våra penningpolitiska åtgärder, vilka har underlättat skuldreduceringsprocessen, fortsätter att ge stöd åt inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen stöds av en fortsatt ökad sysselsättning, som delvis återspeglar tidigare arbetsmarknadsreformer, samt av hushållens ökande förmögenhet. Företagsinvesteringarna gynnas av fördelaktiga finansieringsförhållanden, stigande lönsamhet för företagen samt solid efterfrågan. Tillväxten i bostadsinvesteringarna är fortsatt robust. Vidare förväntas den brett baserade expansionen i den globala efterfrågan fortsätta, vilket ger stöd åt euroområdets export.

Denna bedömning återspeglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2018. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 2,1 procent 2018, 1,9 procent 2019 och 1,7 procent 2020. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2018 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned för 2018 och förblir oförändrade för 2019 och 2020.

Riskerna i samband med euroområdets tillväxtutsikter fortsätter att vara i stort sett balanserade. Inte desto mindre har osäkerheter förknippade med globala faktorer, inbegripet hotet av ökande protektionism, blivit alltmer betydande. Risken för fortsatt förhöjd finansmarknadsvolatilitet kräver också bevakning.

Enligt Eurostats snabbstatistik steg den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 1,9 procent i maj 2018 från 1,2 procent i april. Detta återspeglade högre bidrag från energi-, livsmedels- och tjänsteprisinflationen. Baserat på aktuella terminspriser på olja torde inflationen på årsbasis röra sig runt sin nuvarande nivå under återstoden av året. Även om måtten på den underliggande inflationen överlag fortsatte att vara dämpade, steg de från tidigare låga nivåer. Det inhemska kostnadstrycket stärks mot en bakgrund av höga nivåer av kapacitetsutnyttjande, stramare arbetsmarknader och stigande löner. Osäkerheten kring inflationsprognosen minskar. Mot slutet av året väntas den underliggande inflationen ta fart och därefter stiga gradvis på medellång sikt med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den fortsatta ekonomiska expansionen och den relaterade minskande överkapaciteten samt av stigande löneökningstakt.

Denna bedömning speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2018, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,7 procent 2018, 2019 och 2020. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som ECB:s experter presenterade i mars 2018 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp betydligt för 2018 och 2019, framför allt beroende på lägre oljepriser.

Vad gäller den monetära analysen uppgick det breda penningmängdsmåttet M3 till 3,9 procent i april 2018, efter 3,7 procent i mars och 4,3 procent i februari. Även om de senaste månadernas dämpade ökningstakt i M3 främst återspeglar de minskade månatliga köpen av tillgångar sedan början av året, fortsätter tillväxten i M3 att stödjas av effekterna av ECB:s penningpolitiska åtgärder och den låga alternativkostnaden för innehav av mycket likvida tillgångar. Följaktligen fortsatte det smala penningmängdsmåttet M1 att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet, även om den årliga ökningstakten har minskat de senaste månaderna från tidigare observerade höga nivåer.

Återhämtningen i tillväxten för utlåning till den privata sektorn som observerats sedan början av 2014 fortskrider. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag uppgick i april 2018 till 3,3 procent, oförändrad från föregående månad, och den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll var också fortsatt stabil, på 2,9 procent.

Genomslaget av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 fortsätter att ge betydligt förbättrade lånevillkor för företag och hushåll och stöder kreditflödena i hela euroområdet. Detta återspeglas även av resultatet av den senaste enkäten om tillgång till finansiering för små och medelstora företag i euroområdet, som visar att dessa företag gynnas särskilt av förbättrad tillgång till finansiering.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade att dagens penningpolitiska beslut kommer att säkerställa en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik för en fortsatt säkerställd inflationskonvergens mot nivåer som är under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock att mer beslutsamma insatser inom andra politikområden ökar tillväxtpotentialen betydligt på lång sikt och minskar sårbarheten. Strukturreformer i euroområdet måste genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka produktivitet och tillväxtpotential. När det gäller finanspolitiken ger den pågående och brett baserade expansionen utrymme att åter bygga upp finanspolitiska buffertar. Detta är särskilt viktigt i länder med fortsatt hög statsskuld. Alla länder skulle gynnas av förstärkta insatser för en mer tillväxtfrämjande utformning av de offentliga finanserna. Ett fullständigt, transparent och konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten samt av förfarandet vid makroekonomiska obalanser över tiden och i samtliga länder är avgörande för att öka motståndskraften i euroområdets ekonomi. En förbättring av den ekonomiska och monetära unionens funktion förblir en prioritet. ECB-rådet uppmanar till välavgränsade men avgörande åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media