PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Boris Vujčić, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 23 juli 2026

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade i dag att lämna de tre styrräntorna oförändrade. Utsikterna för energipriserna är i hög grad volatila men ligger för närvarande i nivå med grundscenariot i Eurosystemets makroekonomiska prognoser från juni och väl över de nivåer som sågs före konflikten i Mellanöstern. Osäkerheten är fortfarande stor, och energichocken har ännu inte slagit igenom på inflationen med full kraft. Vi följer därför noggrant hur stor och långvarig chocken blir, liksom vilka indirekta effekter och följdeffekter den får. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.

Med dagens beslut förblir vi väl positionerade att navigera den osäkerhet som konflikten i Mellanöstern har orsakat. För att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen fattar vi beslut från sammanträde till sammanträde utifrån de uppgifter som kommer in. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till någon viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Utifrån nyligen inkommen information förefaller den ekonomiska aktiviteten ha förbättrats något andra kvartalet även om konflikten i Mellanöstern fortfarande verkar hämmande. Undersökningar visar att aktiviteten i tjänstesektorn delvis har återhämtat sig efter att ha försvagats markant direkt efter att energichocken slog till. Aktiviteten inom digitala tjänster har förblivit god, delvis på grund av att AI-relaterad aktivitet bidrar alltmer. Aktiviteten i tillverkningsindustrin håller sig uppe, till stor del eftersom företag bygger upp lager för att skydda sig mot leveranskedjerisker, liksom på grund av försvarssatsningar. Arbetslösheten låg på 6,2 procent i maj, vilket är nära historiskt låga nivåer. Samtidigt har antalet utannonserade tjänster fortsatt att minska, och både hushåll och företag förväntar sig att arbetsmarknaden ska förbli svagare än före konflikten.

Framåtblickande indikatorer tyder på att tillväxten kommer att förbli blygsam den närmaste tiden, hämmad av energichocken och osäkerheten kring den. De grundläggande drivkrafterna bakom tillväxt på medellång sikt förblir dock intakta. Den privata konsumtionen, investeringar i ny digital teknik, offentliga satsningar på försvar och infrastruktur och viss återhämtning av exporten bör alltsammans bidra till att tillväxten generellt hålls uppe.

ECB-rådet upprepar att åtgärder skyndsamt måste vidtas för att stärka euroområdets ekonomi, samtidigt som sunda offentliga finanser upprätthålls. Något av det viktigaste att göra här är att förenkla och harmonisera reglerna på EU:s inre marknad, skynda på energiomställningen och fullborda spar- och investeringsunionen. Alla finanspolitiska åtgärder mot energichocken bör vara tillfälliga, riktade och skräddarsydda. Den positiva omröstningen i Europaparlamentet tidigare i månaden var en mycket viktig milstolpe på vägen mot att införa den digitala euron. Vi välkomnar parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma mål att nå en överenskommelse om europaketet innan årsslutet. Den digitala euron kommer att komplettera de fysiska kontanterna som en digital motsvarighet och vara ett betalningsmedel för alla digitala transaktioner i euroområdet.

Inflation

Inflationen sjönk till 2,8 procent i juni från 3,2 procent i maj. Energiprisinflationen minskade till 8,5 procent, efter att ha legat på 10,8 procent i maj, medan livsmedelsinflationen sjönk från 1,9 procent till 1,5 procent. Inflationen exklusive energi och livsmedel sjönk till 2,4 procent, från 2,6 procent i maj, varuinflationen sjönk från 0,9 procent till 0,7 procent och tjänsteinflationen från 3,5 procent till 3,2 procent.

Energichocken fortsätter att leda till högre priser. Det blir dyrare för företag att köpa andra insatsvaror, och de förväntar sig därför att de kommer att höja sina försäljningspriser. Den underliggande inflationen har inte förändrats mycket, men energichocken har dock inte fått fullt genomslag än. ECB:s lönespårare och enkäter om löneförväntningar fortsätter att visa på måttliga löneökningar de kommande kvartalen. Högre arbetsproduktivitet har också lett till att enhetsarbetskostnaderna inte har ökat så mycket. Inflationsförväntningarna på kortare sikt är fortsatt höga. De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger på runt 2 procent, vilket ger stöd åt en stabilisering av inflationen runt målet på medellång sikt.

Även om energiprisinflationen gick ner i juni lär dess uppgång sedan konflikten inleddes och dess påverkan på livsmedels- och varu- och tjänsteinflationen innebära att inflationen ligger kvar väl över målet första halvåret 2027. Inflationen bör sedan gå ner, då energipriserna förväntas falla och priserna på annat öka i långsammare takt. Konflikten förblir dock en stor källa till osäkerhet. Vi bevakar därför noggrant hur stora och hur långvariga energiprisökningarna blir och hur de påverkar pris- och lönesättningen, inflationsförväntningarna och den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Riskbedömning

Riskerna för tillväxtutvecklingen ligger på nedåtsidan. Samförståndsavtalet mellan USA och Iran som slöts i juli utgjorde ett första försök till lösning på konflikten, men de senaste veckorna har vi än en gång sett bakslag, och den geopolitiska situationen är fortsatt skör. Nya störningar i energiförsörjningen skulle kunna driva upp energipriserna ännu mer och under längre tid än vad som nu väntas. Det skulle hämma realinkomster, konsumtion och investeringar. Ett försämrat stämningsläge på de globala finansmarknaderna eller åtstramad kreditförsörjning skulle dessutom kunna dämpa efterfrågan, och ytterligare friktioner i den internationella handeln skulle kunna störa leveranskedjorna, minska exporten och försvaga konsumtion och investeringar ännu mer. Andra geopolitiska spänningar, särskilt Rysslands oberättigade krig mot Ukraina, förblir en stor källa till osäkerhet. Däremot skulle tillväxten kunna bli högre om ekonomin och energimarknaderna skulle anpassa sig fortare efter de störningar som orsakats av konflikten i Mellanöstern eller om konflikten skulle få en hållbar lösning. Planerade försvars- och infrastruktursatsningar och reformer för att höja produktiviteten och fullborda den inre marknaden, liksom det faktum att företag i euroområdet inför ny teknik, kan dessutom leda till att tillväxten blir större än väntat.

Riskerna för inflationsutvecklingen är uppåtriktade. Energichocken kan bli värre, och dess effekter på andra priser och löner kan bli större än vad man i dag förväntar sig. Ju längre energipriserna förblir höga, ju mer sannolikt är det att de driver upp den allmänna inflationen genom indirekta effekter och följdeffekter. Fortsatta handelsspänningar skulle kunna ge upphov till mer fragmenterade globala leveranskedjor, begränsa tillgången på kritiska råvaror och förvärra kapacitetsbegränsningarna i euroområdets ekonomi. Till sist skulle även extrema väderhändelser, med de pågående värmeböljorna som illustrativt exempel, och klimat- och naturkrisen, som slår allt bredare, kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat. Däremot skulle inflationen kunna bli lägre om konflikten i Mellanöstern fick en hållbar lösning eller om de indirekta effekterna eller följdeffekterna skulle bli mindre uttalade än väntat, och mer volatila och riskovilliga finansmarknader skulle kunna tynga efterfrågan och därmed även sänka inflationen.

Finansiella och monetära förhållanden

Överlag har finansieringsvillkoren stramats åt något sedan vi sammanträdde sist, som förväntat med tanke på att ECB då höjde sina styrräntor. Bankernas ränta på utlåning till företag och kostnaden för att emittera företagsobligationer förblev oförändrade i maj och låg på 3,6 respektive 4,0 procent. Bankutlåningen till företag ökade med 4,0 procent på årsbasis jämfört med 3,4 procent i april, men det vägdes till viss del upp av att utgivningen av företagsobligationer endast ökade med 3,4 procent från tidigare 4,5 procent. Som framgår av vår senaste enkätundersökning för euroområdet om bankernas utlåning har lånevillkoren på företagslån stramats åt något under det andra kvartalet. Efterfrågan på lån till företag ökade något på grund av högre behov av rörelsekapital men även på grund av att storföretag lånar till investeringar i anläggningstillgångar.

Bolåneräntorna steg till 3,5 procent i maj efter att legat på 3,4 procent i april, medan bolånen ökade med 3,1 procent. Kreditvillkoren för bolån stramades åt andra kvartalet eftersom bankerna blev mer oroliga för de ekonomiska risker som deras kunder står inför och mindre villiga att själva ta risker. Efterfrågan på bolån minskade till följd av lägre konsumentförtroende och högre räntor.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade i dag att lämna de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att bedriva en penningpolitik som säkerställer att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål. För att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen fattar vi beslut från sammanträde till sammanträde utifrån de uppgifter som kommer in. Våra räntebeslut baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och riskerna runt dessa, med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till någon viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.