Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter

Fokus på finansiell stabilitet

24 maj 2016 (uppdaterad den 15 augusti 2016)

Finansiell stabilitet har blivit en allt mer förekommande term sedan finanskrisen. Experter må ha något skilda definitioner av detta men är till största delen överens om dess betydelse. För ECB:s del innebär finansiell stabilitet att det finansiella systemet kan stå emot chocker utan större störningar.

Med andra ord ska folk fortfarande kunna komma åt sina bankkonton, företag ska fortfarande kunna utföra och ta emot betalningar, investerare ska kunna fortsätta med handel och banker ska kunna refinansiera sig själva genom lån från andra banker eller centralbanken.

Vad innebär detta i praktiken?

Stabilitet handlar om balans. Det finansiella systemet är ett komplext nätverk där olika aktörer interagerar och är beroende av varandra. Banker och försäkringsbolag agerar som mellanhänder genom att styra kapital från de som är villiga att låna ut eller att investera till de som vill låna. Finansiella marknader såsom obligations- och penningmarknader sammanför även långivare och låntagare. Samtidigt säkerställer betalnings- och värdepappersavvecklingssystemen, finansmarknadernas fundament, ett säkert flöde av pengar och finansiella tillgångar.

Risker kan uppstå på olika nivåer och i olika former. En nedgång i hela ekonomin lämnar bostadsägare med höga skuldsättningsnivåer och sjunkande fastighetsvärde. Bankerna som finansierat dessa lån kan drabbas om låntagare inte kan betala igen sina lån. En uppbromsning i tillväxtekonomierna kan skada ekonomin, exempelvis genom lägre efterfrågan på varor, vilket leder till minskad sysselsättning i de branscher som påverkats. Detta kan utlösa stora utförsäljningar på låne-, aktie- och valutamarknader med resultat att det blir svårare för företag att finansiera sig själva. Det kan få konsekvenser för tillväxten.

Risker och sårbarheter som påverkar en aktör kan alltså inverka på många andra och detta sätter systemet ur balans och hotar den övergripande finansiella stabiliteten.

Vad är vår roll i detta?

Vi övervakar ständigt det finansiella systemet i syfte att i ett tidigt skede upptäcka potentiella risker och sårbarheter och utvärdera vad som bör göras. Makrotillsyn kan stävja sådana risker på lands-, sektor- eller finansinstitutsnivå. För att exempelvis avstyra en potentiell bostadsbubbla kan nationella myndigheter kräva att banker i euroområdet skärper sina kreditkrav, t.ex. genom att be kunderna lägga en större kontantinsats vid bostadslån. Sådana åtgärder ska rapporteras till ECB, som kan ha synpunkter på det. ECB kan även kräva att banker ska hålla mer kapital än minimikraven (de exakta nivåerna fastslås i EU:s regler) för att stärka dem mot möjliga chocker.

Medan dessa verktyg fokuserar på det finansiella systemet i stort utövar ECB:s nya banktillsyn tillsyn över individuella banker så att banksystemet förblir säkert och i förlängningen förbättrar den finansiella stabiliteten i Europa.

Berätta mer: En snabb vägledning till makrotillsynspolitik