European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter


Varför är inflationen så hög just nu?

16 november 2021

Du kanske har märkt att det har blivit dyrare att tanka, gå till frisören och handla mat. Även om vissa saker har blivit billigare sedan förra året betalar vi överlag mer för det vi köper. Detta är vad vi kallar inflation.

Varför stiger priserna snabbare än tidigare?

Efter flera år med mycket låg inflation nådde inflationen i augusti, september och oktober 2021 sin högsta nivå på 13 år. Det finns tre huvudsakliga skäl för detta: 1) vår ekonomi öppnas snabbt igen, 2) högre energipriser driver upp inflationen och 3) det finns något som statistiker kallar för ”baseffekter”.

Vår ekonomi öppnas snabbt igen

I takt med att allt fler restriktioner hävs ser vi en snabb öppning av ekonomin. Folk har börjat resa igen och gå ut och äta. De köper mer och spenderar en del av de pengar de inte kunde spendera under nedstängningarna. När en ekonomi växer, kan företag lättare höja priserna utan att tappa kunder. Detta är vad vi ser i dag. Till slut kommer människor dock att ha kommit ikapp och handlat de varor och tjänster som de sköt upp under pandemin.

Men allt rör sig inte i samma takt. Företagen svårt att hålla jämna steg med den snabbt ökande efterfrågan eftersom de åter måste bygga upp leveranskedjor som drabbades hårt av pandemin. Svårigheter, som brist på fraktcontainrar, innebär att det blivit krångligare och dyrare att transportera varor. Ju längre sådana svårigheter kvarstår, desto troligare är det att företagen kommer att föra över dessa kostnader på sina kunder i form av högre priser.

Pandemin har också förändrat vårt sätt att leva och arbeta, och därmed de saker vi behöver. Elektronik och bostäder är något som handlas mer än vad man hade räknat med. Viktiga delar, som halvledare, är plötsligt svåra att få tag på. När företag inte kan hålla jämna steg med den takt i vilken folk vill köpa saker, stiger priserna. Detta är vad ekonomer kallar ”lagen om tillgång och efterfrågan”.

Det kommer att ta tid, men denna obalans mellan utbud och efterfrågan kommer gradvis att försvinna, eftersom företagen tillverkar fler mikrochips och bygger nya fraktfartyg.

Högre energipriser driver upp inflationen

Olja, gas och el har blivit dyrare runt om i världen. Det finns många faktorer som påverkar energipriserna. Här kan nämnas att mindre vind i Storbritannien innebar att vindkraftverk stod stilla, att torka i Brasilien ledde till mindre energi från dammar och att förra årets kalla vinter fick olje- och gasreserverna att sjunka. Tillsammans med den ökande efterfrågan ledde detta till att priserna snabbt steg. Eftersom energi utgör en stor del av kostnaderna för företag och människor är priset på olja, gas och el mycket viktigt för den totala inflationen: hälften av den senaste tidens inflationsökning berodde på högre energipriser. Eftersom de påverkas av så många saker är det inte ovanligt att energipriserna rör sig kraftigt upp och ner.

Att inflationen är hög idag beror på att den var så låg förra året

För att mäta inflationen jämför vi hur priserna förändras från ett år till ett annat. Priserna var exceptionellt låga vid pandemins höjdpunkt förra året, delvis till följd av en momssänkning i Tyskland. Att jämföra dagens högre priser med dessa mycket låga nivåer innebär att skillnaderna kommer att framstå som stora. Detta kallas ”baseffekten” och kommer att försvinna ganska snabbt.

Så vad händer med inflationen nästa år?

Vi förväntar oss att inflationen sjunker under 2022. Utbudet kommer gradvis att komma ikapp efterfrågan, marknaden tror på lägre energipriserna nästa år och baseffekterna kommer att försvinna ur den årliga prisjämförelse som användas för att mäta inflation.

Men eftersom pandemin var något vi i modern tid inte tidigare hade upplevt kan även återhämtningen bli annorlunda. Det kan ta längre tid att reparera de massiva störningarna i leveranskedjorna. Energipriserna kan fortsätta att stiga, även på grund av den gröna omställningen.

Vi håller också ett vakande öga på lönerna eftersom priser och löner påverkar varandra. Anställda och fackföreningar begär nu löneökningar för att kompensera för högre levnadskostnader. Det här är normalt. Men om lönerna fortsätter att öka kan företagen ta ut sina högre kostnader genom att höja priserna, vilket driver upp priserna ännu mer. Om människor och företag börjar förvänta sig en högre inflation kan den faktiska inflationen också stiga. Ekonomer kallar detta för en ”sekundär effekt”. Hittills har vi dock inte sett några större löneökningar.

Vad kan ECB göra åt allt detta?

Vi är övertygade om att inflationen kommer att sjunka under 2022. Eftersom penningpolitiken fungerar med viss fördröjning kan den inte hjälpa mot kortvariga prisuppgångar. Om lånen blir dyrare i en tid då människors inkomster och företagens vinster redan pressas av högre energi- och bränsleräkningar, skulle det bromsa återhämtningen på ett omotiverat sätt. 

Dessutom kommer inte högre räntor att lösa obalansen mellan utbud och efterfrågan eller det faktum att energipriser och baseffekter nu driver upp priserna. De kommer inte heller att öka tillgången på fraktcontainrar eller öka utbudet av halvledare och bränsle. Men penningpolitiken kan göra så att prisökningarna inte varaktigt går upp i en så snabb takt. Vi undersöker därför noggrant inflationsutsikterna för de kommande åren.

ECB har till uppdrag att hålla priserna stabila, vilket innebär att vi har satt ett inflationsmål på 2 procent på medellång sikt. Det är till gagn för alla människor i euroområdet – med stabila priser kan ekonomin växa, arbetstillfällen tryggas och pengarna i din ficka är ungefär lika mycket värda imorgon som idag.

Räkna ut din egen inflation