European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Christine Lagarde
The President of the European Central Bank
Luis de Guindos
Vice-President of the European Central Bank
  • PENNINGPOLITISKT UTLÅTANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Aten, den 26 oktober 2023

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Stournaras för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal av den utmärkta organisationen för dagens sammanträde med ECB-rådet.

ECB-rådet har idag beslutat att hålla styrräntorna oförändrade. Den inkommande informationen bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Inflationen väntas fortsatt vara alltför hög under alltför lång tid och inhemskt pristryck fortsatt starkt. Samtidigt sjönk inflationen markant i september, även beroende på starka baseffekter, och de flesta måtten på underliggande inflation har fortsatt att lätta. Våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom i finansieringsförhållandena. Detta dämpar alltmer efterfrågan vilket hjälper oss att få ner inflationen.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att utgöra att substantiellt bidrag i riktning mot det här målet. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att våra styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt.

Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin i euroområdet är fortsatt svag. Nya uppgifter tyder på att industriproduktionen har fortsatt nedåt. Dämpad utländsk efterfrågan och stramare finansieringsförhållanden tynger alltmer investeringar och konsumenternas efterfrågan. Även tjänstesektorn försvagas ytterligare. Detta beror huvudsakligen på att svagare industrikonjunktur spiller över till andra sektorer, impulserna från återöppning avtar och effekterna av högre räntor breddas. Ekonomin lär vara fortsatt svag under resten av det här året. Med när inflationen går ner ytterligt, hushållens reala inkomster återhämtar sig och efterfrågan på export från euroområdet åter tar fart torde ekonomin stärkas under kommande år.

Den ekonomiska aktiviteten har hittills fått stöd av den starka arbetsmarknaden. Arbetslösheten låg kvar på en historiskt låg nivå på 6,4 procent i augusti. Samtidigt finns emellertid tecken på att arbetsmarknaden försvagas. Färre nya arbetstillfällen skapas, även inom tjänstesektorn och detta visar att avkylningen av ekonomin gradvis får resultat på sysselsättningen.

Med avtagande energikris bör offentliga stödåtgärder fortsätta att avvecklas. Detta är viktigt för att undvika att driva upp inflationstrycket på medellång sikt, vilket annars skulle kräva en ännu stramare penningpolitik. Finanspolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och att den höga statsskulden gradvis minskar. Strukturreformer och investeringar för att stärka euroområdets utbudskapacitet – som skulle stödjas om NGEU-programmet (Next Generation EU programme) till fullo implementerades – kan bidra till minskat pristryck på medellång sikt och samtidigt främja gröna och digitala övergångar. Således bör reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning slutföras före årets slut och framsteg i riktning mot en kapitalmarknadsunion och färdigställandet av bankunionen accelereras.

Inflation

Inflationen sjönk till 4,3 procent i september, nästan en hel procentenhet lägre än i augusti. Inom den närmaste tiden kommer den troligen att gå ner ytterligare i och med att de kraftiga prisökningarna på energi och livsmedel som noterades under hösten 2022 försvinner ur årstakten. Nedgången i september var brett baserad. Livsmedelsinflationen blev åter långsammare även om den är hög historiskt sett. På årsbasis gick energipriserna ner med 4,6 procent men har åter stigit den senaste tiden och blivit mindre förutsägbara i och med de nya geopolitiska spänningarna.

Inflationen rensad från energi och livsmedel föll till 4,5 procent i september från 5,3 procent i augusti. Detta fall fick stöd av bättre utbudsförhållanden, genomslaget av tidigare nedgångar i energipriser och effekterna av stramare penningpolitik på efterfrågan och företagens prissättningskraft. Takten på varu- och tjänsteinflation föll kraftigt och landade på 4,1 respektive 4,7 procent varvid tjänsteinflationen också drogs ner av uttalade baseffekter. Pristrycket på turism och resande förefaller dämpas.

De flesta mått på underliggande inflation fortsatte att sjunka. Samtidigt är inhemskt pristryck fortsatt kraftigt, vilket även återspeglar den ökande betydelsen av stigande löner. Måtten på långfristiga inflationsförväntningar ligger i nuläget runt 2 procent. Vissa indikatorer är dock fortsatt förhöjda och måste övervakas noga.

Riskbedömning

Riskerna för den ekonomiska tillväxten ligger främst på nedåtsidan. Tillväxten kan också bli långsammare om effekterna av penningpolitiken visar sig mer kraftfulla än väntat. En svagare världsekonomi skulle också hämma den ekonomiska tillväxten Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikt som utlösts av terroristattackerna i Israel är viktiga upphov till geopolitisk risk. Detta kan resultera i att företag och hushåll ser mer dystert och osäkert på framtiden samt ytterligare dämpa tillväxten. Omvänt skulle tillväxten kunna bli högre än beräknat om den fortsatt starka arbetsmarknaden och avtagande osäkerhet innebär att människor och företag känner mer tillförsikt och ger ut mer pengar, eller om världsekonomin växer starkare än väntat.

Uppåtriskerna för inflationen kan komma från högre energi- och livsmedelspriser. De förhöjda geopolitiska spänningarna kan driva upp energipriserna på kort sikt och göra utvecklingen på medellång sikt mer osäker. Extrema väderförhållanden och den pågående klimatkrisen i stort skulle kunna driva upp livsmedelspriserna mer än väntat. En ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. Svagare efterfrågan, t.ex. som resultat av ett starkare penningpolitiskt genomslag eller ytterligare försämrat ekonomiskt klimat i resten av världen till följd av högre geopolitiska risker skulle däremot lätta pristrycket framför allt på medellång sikt.

Finansiella och monetära förhållanden

De långa räntorna har stigit rejält sedan vårt senaste sammanträde och återspeglar kraftiga ökningar i andra större ekonomier. Vår penningpolitik fortsätter att få kraftigt genomslag i bredare finansieringsförhållanden. Det har blivit allt dyrare för bankerna att finansiera sig och räntorna på företagslån och bolån steg åter i augusti, till 5,0 procent respektive 3,9 procent.

Högre låneräntor, tillsammans med nedskärningar i investeringsplaner och nedgångar i husköp, ledde till ytterligare kraftiga tapp i efterfrågan på krediter under det tredje kvartalet. Detta framgår i vår senaste enkätundersökning om bankernas utlåning. Dessutom stramades kreditstandarderna för lån till företag och hushåll åt ännu mer. Bankerna blir alltmer oroade över vilka risker som deras kunder står inför och är mindre villiga att själva ta dessa risker.

Mot denna bakgrund har kreditutvecklingen försvagats ytterligare. Den årliga ökningstakten i utlåning till företag har fallit kraftigt från 2,2 procent i juli till 0,7 procent i augusti och till 0,2 procent i september. Utlåningen till hushåll var fortsatt dämpad och tillväxttakten gick ner till 1,0 procent i augusti och 0,8 procent i september. I ett läge av svag utlåning och minskningen i Eurosystemets balansräkning sjönk den årliga tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet (M3) till - 1,3 procent i augusti – den lägsta nivån sedan euron infördes - och låg kvar på - 1,2 procent i september.

Slutsats

ECB-rådet har idag beslutat att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Den inkommande informationen bekräftar i stort sett vår tidigare bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Inflationen väntas fortsatt vara alltför hög under alltför lång tid och inhemskt pristryck fortsatt starkt. Samtidigt sjönk inflationen markant i september, även beroende på starka baseffekter, och de flesta måtten på underliggande inflation har fortsatt att lätta. Våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom i finansieringsförhållandena. Detta dämpar alltmer efterfrågan vilket bidrar till att få ner inflationen.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor är på nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att utgöra att substantiellt bidrag i riktning mot vårt mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt för att säkerställa en återgång inom rimlig tid. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media