- ECB:s nettovinst för 2013 uppgick till 1 440 miljoner euro (2012: 995 miljoner euro) efter en överföring till riskavsättningar på 0,4 miljoner euro (2012: 1 166 miljoner euro).
- Totalt betalades ett belopp på 1 430 miljoner euro (2012: 998 miljoner euro) ut till de nationella centralbankerna
- 962 miljoner euro (2012: 1 108 miljoner euro) var räntenettot på värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet
- 406 miljoner euro (2012: 633 miljoner euro) var ränteintäkter från ECB:s del av eurosedlar i omlopp
- Balansräkningsomslutningen uppgick totalt till 174 miljarder euro (2012: 207 miljarder euro)
Igår godkände ECB-rådet ECB:s granskade årsbokslut för året som avslutades den 31 december 2013.
Mario Draghi, ECB:s ordförande sa att det finansiella resultatet för 2013 återspeglar den penningpolitiska inriktningen och ECB:s åtagande att använda resurser effektiv och bedriva en försiktig finansiell styrning i ett läge där fler uppgifter och mer ansvar anförtrotts ECB.
ECB-rådet beslutade att, per den 31 december 2013, överföra ett belopp på 0,4 miljoner euro (2012: 1 166 miljoner euro) till riskavsättningar, vilket ökade avsättningen för risker till den aktuella maxgränsen på 7 530 miljoner euro. Syftet med riskavsättningen är att täcka förluster från exponeringar mot växelkurs-, ränte-, kredit-, och guldprisrisker. Dessa risker bevakas löpande. De fortsatta kraven och storleken på denna reserv granskas en gång om året. Med denna avsättning uppgick ECB:s nettovinst för 2013 till 1 440 miljoner euro (2012: 995 miljoner euro).
ECB-rådet beslutade att den 31 december 2014 göra en interimistisk vinstfördelning på 1 370 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet. Vid gårdagens sammanträde beslutade ECB-rådet att behålla ett belopp på 10 miljoner euro p.g.a. justeringar av vinster från tidigare år och att dela ut återstoden av vinsten, 61 miljoner euro, till de nationella centralbankerna i euroområdet den 21 februari 2014. [1]
ECB:s löpande intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareserverna och portföljen av egna medel, från ränteintäkter från ECB:s andel om 8 procent av de utelöpande eurosedlarna, och från räntenetto från värdepapper anskaffade i penningpolitiska syften inom värdepappersprogrammet och inom de två programmen för köp av säkerställda obligationer.
Räntenettot uppgick totalt till 2 005 miljoner euro 2013 (2012: 2 289 miljoner euro). Där ingick ränteintäkter på 406 miljoner euro från ECB:s del av eurosedlar i omlopp (2012: 633 miljoner euro) och räntenettot från värdepapper på 962 miljoner euro (2012: €1 108 miljoner euro) från värdepapper köpta inom värdepappersprogrammet varav 437 miljoner euro (2012: 555 miljoner euro) härrörde från ECB:s innehav av grekiska statsobligationer i värdepappersprogrammet. Där ingick även räntenetto på 204 miljoner euro (2012: 209 miljoner euro) från värdepapper köpta i de två programmen för köp av säkerställda obligationer. ECB betalade ersättning på 192 miljoner euro (2012: 307 miljoner euro) till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende deras fordringar på de valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på valutareservtillgångar uppgick till 187 miljoner euro (2012: 229 miljoner euro).
Realiserade vinster från finansiella transaktioner uppgick till 52 miljoner euro (2012: 319 miljoner euro). Minskningen i realiserade nettovinster under 2013 berodde huvudsakligen på att US-dollarportföljen genererade lägre prisvinster.
Avskrivningar uppgick till 115 miljoner euro 2012 (2013: 4 miljoner euro). De väsentligt högre nedskrivningar 2013 berodde huvudsakligen på den totala minskningen i marknadsvärdet på värdepapper som hålls i ECB:s US-dollarportfölj.
ECB:s administrativa kostnader består av personalkostnader och andra administrativa kostnader. Personalkostnaderna ökade till 241 miljoner euro 2013 (2012: 222 miljoner euro) beroende på fler anställda och högre belopp i samband med ECB:s pensionsplan.
Övriga administrativa kostnader, som bestod av lokalhyra, konsultarvoden och andra varor och tjänster uppgick 2013 till 287 miljoner euro (2012: 242 miljoner euro) inklusive avskrivningar på anläggningstillgångar som uppgick till 19 miljoner euro. Den största delen av kostnaderna som uppstått i samband med uppförandet av ECB:s nya lokaler ingår inte i denna post. De har kapitaliserades i balansräkningen under ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar”. I denna kategori ökade posten ”Tillgångar under uppförande” med 318 miljoner euro till 847 miljoner euro 2013, nästan uteslutande beroende på anläggningskostnader medan kostnaderna för byggnaden på 76 miljoner euro inkluderades under posten ”Mark och byggnader”.
Balansomslutningen uppgick totalt till 174 miljarder euro 2013. Minskningen på 33 miljarder euro från 207 miljarder 2012 är i linje med den minskade balansomslutningen.
I Eurosystemets konsoliderade balansräkning ingår värdepapper som förvärvats av ECB och de nationella centralbankerna inom värdepappersprogrammet, som avslutades den 6 september 2012. Samma dag tillkännagav ECB tekniska detaljer om direkta monetära transaktioner, inklusive om tillsynspolicy. I linje med tillsynspolicyn visar tabellen nedan de utestående beloppen för Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet per den 31 december 2013.
Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet per den 31 december 2013
Utgivande land | Nominellt belopp (miljarder EUR) | Bokfört värde[ 1] (miljarder EUR) | Återstående genomsnittlig löptid (år) |
Irland | 9,7 | 9,2 | 5,3 |
Grekland | 27,7 | 25,4 | 3,4 |
Spanien | 38,8 | 38,4 | 3,6 |
Italien | 89,7 | 86,8 | 4,1 |
Portugal | 19,8 | 19,0 | 3,4 |
Totalt | 185,7 | 178,8 | 3,9 |
[ 1]Innehaven i värdepappersprogrammet klassificeras som ”hålles till förfall” och värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Årsbokslutet kommer tillsammans med en förvaltningsberättelse och en konsoliderad balansräkning för det år som slutade den 31 december 2013 att ingå i ECB:s årsrapport som publiceras i april 2014.
Frågor från media kan ställas till Niels Bünemann, tfn. +49 69 1344 6594
Bakgrundsinformation
- ECB:s redovisningsprinciper: ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. [2] De har i stort baserats på internationell redovisningssed men utformats speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. Principerna innefattar marknadsvärdering av marknadsnoterade värdepapper utom sådana som hålls till förfallodagen, av guld och av alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta som redovisas i respektive utanför balansräkningen. Marknadsnoterade värdepapper som hålles till förfallodagen värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning. Med tanke på den stora valutaexponering som de flesta centralbankerna inom Eurosystemet har tas särskild hänsyn till försiktighetsprincipen. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton. Orealiserade förluster, som överstiger saldona på värderegleringskontona behandlas som utgifter vid årets slut. Värdeminskningsförluster förs i sin helhet till resultaträkningen. Alla nationella centralbanker i euroområdet ska, som del av Eurosystemet, följa dessa principer vid rapportering av sina transaktioner. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning. Dessutom följer de nationella centralbankerna frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsredovisningar.
- ECB ändrade 2013 sin redovisningspolicy för pensioner. Den internationella redovisningsstandarden IAS 39 (IAS) som utgör basen för ECB:s redovisningspolicy för pensioner, reviderade 2011 och gäller för årsperioder som börjar på eller efter den 1 januari 2013. Efter revideringen av IAS 19 var det inte längre möjligt att använda ”10 %-korridormetoden” för bokföring försäkringstekniska förluster i redovisning. Följaktligen har ECB ändrat sin policy, som förklaras i noterna till redovisningsprinciperna samt har även omräknat de jämförbara uppgifterna för 2012 i årsbokslutet 2013.
- Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När en nationell centralbank går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får den en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av det överförda beloppet. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar är i euro och att de uppbär daglig ränta till den ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten.
- Fördelning av ECB:s inkomster från eurosedlar i omlopp och ECB:s nettoinkomster från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet: ECB-rådet har beslutat att dessa intäkter ska tillfalla de nationella centralbankerna i euroområdet under det räkenskapsår som intäkterna uppstår. Om ECB-rådet inte beslutat annat distribuerar ECB denna inkomst den sista arbetsdagen i januari följande år. [3] Den delas ut i sin helhet såvida inte ECB-rådet, baserat på rimliga antaganden, förväntar att ECB:s nettovinst för året ska understiga dess inkomster från eurosedlar i omlopp och nettointäkterna från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet, och såvida inte ECB-rådet före det finansiella årets utgång beslutar att överföra hela eller en del av denna inkomst till reserven för valutakurs-, ränte-, kredit- och guldprisrisker.
- Vinst- eller förlustfördelning: I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av nettovinsten varje år avsättas till den allmänna reservfonden upp till en gräns som motsvarar 100 procent av ECB:s kapital. Återstoden ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras inbetalda andelar. Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och, om det behövs och efter beslut av ECB-rådet, mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna i enlighet med artikel 32.5 i ECBS-stadgan.
-
[1]Enskilda belopp har rundats till närmaste miljon euro.
-
[2]ECB:s detaljerade redovisningsprinciper anges i beslut ECB/2010/21 av den 11 november 2010, EUT L 35, den 9 februari 2011, s. 1, i dess ändrade lydelse.
-
[3]Beslut ECB/2010/24 av den 25 november 2010 om interimistisk fördelning av europeiska centralbankens inkomster från eurosedlar i omlopp och inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (omarbetning), EUT L 6, 11.1.2011, s. 35, i dess ändrade lydelse.