Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande, Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande, Frankfurt am Main, 16 juli 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med vår framåtblickande vägledning beslutade vi att hålla  ECB:s styrräntor oförändrade.

När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder fortlöper programmen för köp av tillgångar smidigt. I enlighet med vad som tidigare förklarats är våra köp på 60 miljarder EUR per månad planerade att pågå åtminstone fram till slutet av september 2016 och i varje fall tills vi ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 % på medellång sikt. ECB-rådet kommer i sin bedömning att följa sin penningpolitiska strategi och koncentrera sig på inflationstrender och utsikterna för prisstabiliteten på medellång sikt.

Sammantaget har den information som blivit tillgänglig sedan ECB-rådets sammanträde i början av juni i stort sett varit i linje med våra förväntningar. Den senaste tidens utveckling på finansmarknaderna, som delvis återspeglar större osäkerhet, har inte ändrat ECB-rådets bedömning att euroområdets ekonomiska återhämtning breddas och att inflationstakten för de kommande åren gradvis ökar. ECB:s penningpolitiska inriktning är alltjämt ackommoderande och marknadsbaserade inflationsförväntningar har överlag stabiliserats eller återhämtat sig ytterligare sedan vårt möte i början av juni. Den senaste informationen fortsätter att vara förenlig med ett fortsatt genomslag av våra penningpolitiska åtgärder på kostnader för och tillgänglighet till krediter för företag och hushåll. Och på det viset fortsätter våra åtgärder att bidra till ekonomisk tillväxt, en minskning av outnyttjade resurser i ekonomin samt till penningmängds- och kredittillväxt. Om alla våra penningpolitiska åtgärder genomförs fullt ut kommer det att leda till att inflationsnivåer varaktigt återgår till nivåer under, men nära, 2 % på medellång sikt och kraftigt förankra inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt.

På längre sikt kommer vi att fortsätta att övervaka utvecklingen på finansmarknaderna och även de potentiella effekterna på den penningpolitiska inriktningen och för prisstabiliteten. Om vissa faktorer skulle leda till oönskade penningpolitiska åtstramningar eller om utsikterna för prisstabilitet avsevärt förändrades skulle ECB-rådet reagera genom att använda alla tillgängliga instrument inom sitt mandat.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Euroområdets reala BNP mätt på kvartalsbasis fastställdes till 0,4 % för första kvartalet 2015, uppbackad av privatkonsumtion och investeringar. De senaste enkätuppgifterna fram till juni är i linje med en fortsatt måttlig tillväxttrend under andra kvartalet. Framöver räknar vi med att den ekonomiska återhämtningen kommer att breddas ytterligare. Den inhemska efterfrågan torde även få ytterligare stöd av våra penningpolitiska åtgärder och dessa åtgärders gynnsamma effekter på finansieringsvillkoren samt även av de framsteg som gjorts vad gäller budgetkonsolidering och strukturreformer. Vidare torde det fortsatta oljeprisfallet ytterligare stödja hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och följaktligen även privat konsumtion och investeringar. Dessutom borde efterfrågan på export från euroområdet gynnas av förbättrad priskonkurrenskraft. Det är dock troligt att den pågående avmattningen i tillväxtekonomierna fortsätter att belasta de globala utsikterna och den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortsätter att vara dämpad beroende på de nödvändiga balansräkningsanpassningarna i ett antal sektorer och p.g.a. det saktfärdiga genomförandet av strukturreformer.

Nedåtriskerna för ekonomin i euroområdet har i regel begränsats tack vare våra penningpolitiska beslut men även beroende på oljepriset och växelkursutvecklingen.

Inflationen bottnade i början av året och har under de senaste månaderna åter blivit positiv. Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,2 % i juni 2015, något lägre jämfört med 0,3 % i maj. Baserat på tillgänglig information och rådande terminspriser på olja väntas HIKP-inflationen på årsbasis fortsätta att vara mycket låg under de kommande månaderna. Den väntas stiga i slutet av året, också beroende på baseffekter från oljeprisfallen i slutet av 2014. Understött av den förväntade ekonomiska återhämtningen, effekterna av eurons lägre växelkurs och antagandet, förankrat i oljeterminspriser, om något högre oljepriser under de kommande åren, väntas inflationstakten öka ytterligare under 2016 och 2017.

ECB-rådet fortsätter att noggrant följa riskerna mot utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder, den geopolitiska utvecklingen samt energi- och växelkursutvecklingen.

Vad gäller den monetära analysen tyder de senaste uppgifterna på en robust tillväxt i det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten var 5,0 % i maj 2015, jämfört med 5,3 % i april. Den årliga ökningen i M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och det snäva penningmängdsmåttet M1 uppvisade en årlig tillväxttakt på 11,2 % i maj.

Låneutvecklingen fortsatte att stärkas. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,1 % i maj, en uppgång från -0,1 % i april, och en fortsättning på den gradvisa återhämtningen från bottennoteringen på −3,2 % i februari 2014. Detta överensstämmer med resultaten från enkätundersökningen om bankers utlåning för andra kvartalet 2015. Bankerna rapporterade fortsatta nettolättnader i kreditstandarder för lån till företag, något som var starkare än väntat i den förra enkätrundan. Nettoefterfrågan på lån till företag ökade ytterligare, uppbackat av efterfrågan på lån till fasta investeringar. Fragmentering av kreditefterfrågan i enskilda länder minskade och de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna bidrog till att förbättra reglerna och villkoren för kreditutbudet. Trots dessa förbättringar fortsätter dynamiken i lån till icke-finansiella företag att vara dämpad. Den fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturcykeln, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och pågående balansräkningsanpassningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i lån till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade ytterligare till 1,4 % i maj 2015 från 1,3 % i april. Sammantaget ger de penningpolitiska åtgärder som vi tillgripit sedan juni 2014 ett klart stöd för förbättringar både i lånevillkoren för företag och hushåll och kreditflöden över hela euroområdet.

Sammanfattningsvis bekräftar en  avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen behovet av att hålla fast vid en stadig penningpolitisk kurs och ett resolut genomförande av ECB-rådets penningpolitiska beslut. Om samtliga av våra penningpolitiska åtgärder genomförs kommer det att ge det stöd som krävs för den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och leda till att inflationen förs tillbaka mot nivåer som ligger under, men nära, 2 % på medellång sikt.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder måste det dock komma beslutsamma insatser från andra politikområden. Med tanke på att det råder hög strukturell arbetslöshet och låg potentiell produktionstillväxt i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången stödjas av strukturpolitik. För att öka investeringarna, skapa fler jobb och höja produktiviteten krävs att både produkt- och arbetsmarknadsreformer och åtgärder för att förbättra affärsklimatet för företag i ett flertal länder genomförs i snabbare takt. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer, i ett läge med ackommoderande penningpolitik, skulle inte bara leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet utan även stärka förväntningarna om varaktigt högre inkomster. Finanspolitiken bör ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen och samtidigt vara förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten. En förutsättning för förtroendet för vårt finanspolitiska system är att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs fullt ut och konsekvent.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media