Vi har höjt räntorna. Vad innebär det för dig?
21 juli 2022 (uppdaterat den 23 september 2022)
Att höja räntor hjälper oss att få ner inflationen igen
I juli 2022 höjde ECB-rådet räntorna för första gången på 11 år. Räntehöjningen i september var den största i ECB:s historia. Fler höjningar är sannolikt att vänta under de kommande månaderna.
Varför har vi höjt räntorna?
Vi är eurons centralbank och har i uppdrag att hålla priserna stabila. När priserna i ekonomin stiger för snabbt – det vill säga när inflationen är för hög – hjälper högre räntor oss att åter få ner inflationen till vårt 2-procentsmål på medellång sikt.
Inflationen försvårar tillvaron för folk. Många oroar sig för att vi kommer att få leva med inflation nu. Vi håller ett öga på de så kallade inflationsförväntningarna. Det är därför vi har höjt räntorna. Vårt budskap är att vi inte låter inflationen ligga kvar över 2 procent. Det bidrar till att hålla inflationsförväntningarna i schack.
Räntor är kostnaden för att låna pengar (det sägs ibland att räntor är ”priset på pengar”). Om du vill ta ett lån från en bank måste ni, dvs. banken och du, först komma överens om en viss ränta, vanligtvis en årlig ränta. Låt oss säga att du lånar 10 000 euro till en årlig ränta på 3 procent. Det innebär att du måste betala 300 euro per år utöver att betala tillbaka lånet. Så räntan är i princip vad banken vill ha betalt för att låna ut pengar.
Det omvända gäller också. Ränta är även de pengar som banken betalar för ditt sparande, dvs. när banken ”lånar” pengar från dig. Om du t.ex. sätter in 1 000 euro på ditt sparkonto till en årlig ränta på 2 procent kommer du i slutet av året att få 20 euro i ränta.
Varifrån kommer ränterörelser?
De räntor som banker erbjuder människor och företag brukar röra sig parallellt med de räntor som sätts av ECB, men de påverkas också av andra faktorer. I en fri marknadsekonomi som euroområdet bestäms räntorna också av efterfrågan på och tillgången till lån. Med andra ord, av hur mycket företag och människor vill spendera och investera och hur mycket lån som finns tillgängliga.
Förklaring: Vad är pengar?Pengar kan nästan jämföras med andra varor eller tjänster. Om bröd blir en bristvara går priset på bröd upp.
Detsamma gäller för räntor. När företag och människor vill spendera och investera men inte får lån så lätt går räntorna upp, eftersom det är svårare att låna pengar. Med andra ord blir det dyrare att låna. Om människor däremot sparar mycket på banken översvämmas ekonomin av pengar – ofta kallad likviditet – och då brukar räntorna vara låga.
Vilken roll har ECB?
ECB är centralbank för euron. Vi sätter inte de räntor som du betalar på ditt lån eller får som ränta på din inlåning. Men vi påverkar dem.
Vi sätter vad vi kallar styrräntor eller ”policyräntor”. Det är den ränta vi erbjuder banker som vill låna från oss och räntan för de elektroniska pengar som de håller hos oss över en natt, även kallad ”dagslåneränta”.
När vi ändrar styrräntorna avspeglas detta i större eller mindre utsträckning i hela ekonomin, inklusive banklån, marknadslån, bolån, inlåningsräntor och andra investeringsinstrument.
ECB-rådet fattar beslut om dessa styrräntor ungefär var sjätte vecka.
Hur påverkar styrräntan inflationen?
Om inflationen i normala tider är för hög på grund av för få varor och tjänster i förhållande till efterfrågan kan vi höja räntorna för att göra lån dyrare. Det kommer att kyla av ekonomin, lugna inflationsförväntningarna och få ner inflationen.
Om inflationen är för låg – vilket var fallet under lång tid – kan vi sänka räntorna och göra lånen billigare för att stimulera investeringar och efterfrågan.
Förklaring: Varför är det viktigt med stabila priser?Sedan Rysslands invasion av Ukraina har vi ställts inför en situation där inflationen är för hög men ekonomin saktar in. Priserna har stigit mycket på grund av kriget, särskilt på energi och livsmedel. Många företag har också fått det svårare att få tag på material, reservdelar och arbetstagare som de behöver för produktionen, vilket förvärrar de problem som fanns redan tidigare på grund av pandemin.
Att enbart höja räntorna löser inte alla dessa problem. Högre räntor kommer inte att göra importerad energi billigare, fylla tomma hyllor i snabbköp eller leverera halvledare till biltillverkare.
Högre räntor håller inflationsförväntningarna under kontroll
Vad högre räntor däremot gör är att hålla inflationsförväntningarna under kontroll. Om människor och företag tror att hög inflation är här för att stanna kommer arbetstagarna sannolikt att kräva högre löner och arbetsgivarna kan i sin tur höja priserna. Detta kallas ofta för en löne–prisspiral. För att förhindra en sådan spiral kommer vi att fortsätta höja räntorna – vilket gör det dyrare att låna men ger högre ränta på sparande. Vi kommer att se till att företag, arbetstagare och investerare är säkra på att inflationen sjunker till 2 procent på medellång sikt. Vi kommer inte att låta förväntningarna om högre inflation bita sig fast.