European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • PENNINGPOLITISKT UTLÅTANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Amsterdam, den 9 juni 2022

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka ordförande Knot för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet.

Hög inflation är en stor utmaning för oss alla. ECB-rådet kommer att se till att inflationen återgår till tvåprocentsmålet på medellång sikt.

I maj steg inflationen åter kraftigt, främst beroende på stigande energi- och livsmedelspriser samt p.g.a. krigets effekter. Men inflationstrycket har breddats och intensifierats i och med att priserna på många varor och tjänster har stigit kraftigt. Eurosystemets experter har kraftigt reviderat upp sina grundprognoser för inflation. Dessa prognoser indikerar att inflationen kommer att ligga kvar på oönskat höga nivåer under en tid. Inflationen väntas dock minska i och med att energikostnaderna dämpas och att utbudsstörningar p.g.a. pandemin lättar samt att penningpolitiken normaliseras. I de nya prognoserna av våra experter förutspås en inflation på årsbasis på 6,8 procent 2022, som sedan går ner till 3,5 procent 2023 och till 2,1 procent 2024 – vilket är högre än i marsprognoserna. Detta innebär att den totala inflationen i slutet av prognosperioden beräknas ligga något högre än vårt mål. Inflationen, exklusive energi och livsmedel, väntas i genomsnitt ligga på 3,3 procent 2022, 2,8 procent 2023 och 2,3 procent 2024, vilket också är högre än i marsprognoserna.

Rysslands oberättigade aggression mot Ukraina fortsätter att tynga ekonomin såväl i Europa som utanför. Det leder till störningar i handeln och brist på material samt bidrar till högre energi- och råvarupriser. Dessa faktorer kommer att fortsätta att dra ner framtidstron och dämpa tillväxten, framför allt på kort sikt. Förutsättningarna finns dock för fortsatt ekonomisk tillväxt tack vare att ekonomin fortsätter att öppna upp igen, en stark arbetsmarknad, finanspolitiskt stöd samt det sparande som byggts upp under pandemin. Så snart den aktuella motvinden mojnar förväntas den ekonomiska aktiviteten åter ta fart. Denna utveckling återspeglas också i stort i de prognoser som framtagits av Eurosystemets experter, som förutspår en årlig real BNP-tillväxt på 2,8 procent för 2022, respektive 2,1 procent för 2023 och 2024. Jämfört med marsprognoserna har utvecklingen reviderats ner kraftigt för 2022 och 2023 men reviderats upp för 2024.

Baserat på vår uppdaterade bedömning beslutade vi att vidta ytterligare åtgärder i normaliseringen av vår penningpolitik. Under hela denna process kommer ECB-rådet att bibehålla handlingsutrymme, dataförankring, möjlighet att gradvis agera samt flexibilitet i penningpolitiken.

För det första beslutade vi att avslutat APP-programmet (program för köp av tillgångar) fr.o.m. den 1 juli 2022. ECB-rådet avser fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en längre tidsperiod efter det datum när höjningar av ECB:s styrräntor inletts, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla tillräckliga likviditetsvillkor och en lämplig penningpolitisk inriktning.

För det andra har vi genomfört en noggrann granskning av förutsättningarna som, enligt vår framåtblickande vägledning, bör vara uppfyllda innan vi börjar höja ECB:s styrräntor. Som ett resultat av denna bedömning drog ECB-rådet slutsatsen att dessa förutsättningar nu har uppfyllts. Följaktligen, och i linje med vår penningpolitiska ordning avser vi att börja höja ECB:s styrräntor med 25 räntepunkter vid vårt sammanträde i juli.

Vi räknar även med att höja ECB:s styrräntor igen i september. Kalibreringen av denna räntehöjning kommer att vara avhängig av de uppdaterade inflationsutsikterna för medellång sikt. Skulle inflationsutsikterna ligga kvar eller försämras är ett större påslag lämpligt vid vårt möte i september.

För det tredje, baserat på vår aktuella bedömning, räknar vi med att efter september kommer det att vara lämpligt med en gradvis men hållbar bana av ytterligare räntehöjningar. I linje med vårt åtagande till ett tvåprocentsmål på medellång sikt kommer den takt med vilken vi justerar vår penningpolitik att bero på inkommande data och på hur vi bedömer att inflationen utvecklas på medellång sikt.

Inom ramen för ECB-rådets mandat kommer under stressade förhållanden flexibilitet att vara ett fortsatt inslag i penningpolitiken närhelst hot mot transmissionen skulle kunna äventyra möjligheten att uppnå prisstabilitet.

Dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

På kort sikt förväntar vi oss att aktiviteten kommer att dämpas av högre energikostnader, försämrade bytesförhållanden, större osäkerhet och den höga inflationens negativa effekter på disponibla inkomster. Förnyade pandemirestriktioner i Kina och kriget i Ukraina har åter förvärrat flaskhalsar på utbudssidan. Som resultat drabbas företagen av högre kostnader och störningar i sina leveranskedjor och försämrade produktionsutsikter.

Det finns dock även faktorer som stöder den ekonomiska aktiviteten och dessa förväntas bli starkare under de kommande månaderna. Återöppningen av de sektorer som var mest påverkade av pandemin och ett starkt arbetsmarknadsläge med fler människor i arbete fortsätter att bidra till att stärka intäkter och konsumtion. Vidare utgör det sparande som ackumulerades under pandemin en buffert.

Finanspolitiken bidrar till att dämpa effekterna av kriget. Riktade och temporära budgetåtgärder skyddar de människor som bär den tyngsta bördan av högre energipriser och begränsar samtidigt riskerna av ytterligare inflationstryck. Den snabba implementeringen av investerings- och reformplanerna i NGEU-programmet, 55 %-paketet samt REPowerEU-planen skulle också bidra till att hjälpa ekonomin i euroområdet att växa snabbare på ett hållbart vis och bli mer motståndskraftigt mot globala chocker.

Inflation

Inflationen gick upp ytterligare till 8,1 procent i maj. Även om regeringarna har intervenerat och hjälpt till att sakta in energiinflationen ligger energipriserna 39,2 procent över fjolårets nivåer. Marknadsbaserade indikatorer tyder på att globala energipriser kommer att vara fortsatt höga under den närmaste tiden men därefter dämpas något. Livsmedelspriserna steg med 7,5 procent i maj, vilket delvis speglar hur viktiga Ukraina och Ryssland är som globala producenter av jordbruksprodukter .

Nya flaskhalsar på utbudssidan och större efterfrågan på inhemska marknader, framför allt inom tjänstesektorn, har också det lett till kraftiga prisökningar i takt med att vår ekonomi åter öppnat upp. Prisökningar har breddats ytterligare inom olika sektorer. Följaktligen har måtten på underliggande inflation stigit mer.

Arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras och arbetslösheten ligger kvar på sin historiskt låga nivå på 6,8 procent i april. Lediga jobb i många olika sektorer signalerar att det råder kraftig efterfrågan på arbetskraft. Lönetillväxten, inbegripet i framåtblickande indikatorer, har börjat ta fart. Med tiden bör en starkare ekonomi och vissa upphämtningseffekter främja snabbare lönetillväxt. De flesta mått på långsiktiga inflationsförväntningar, härledda från finansiella marknader och expertenkäter, ligger runt två procent men inledande tecken på revideringar över målen i dessa mått behöver följas noga.

Riskbedömning

Risker som härrör från pandemin har avtagit men kriget fortsätter att utgöra en kraftig nedåtrisk för tillväxt. Framför allt skulle en ytterligare störning i energiförsörjningen till euroområdet innebära en stor risk, vilket återspeglas i nedåtscenariot i våra expertprognoser. Skulle kriget eskalera är det möjligt att det ekonomiska stämningsläget försämras, inskränkningar på utbudssidan kan öka och energi- och livsmedelspriser kan ligga kvar på höga nivåer längre än längre än väntat.

Inflationsriskerna ligger framför allt på uppsidan. Inflationsriskerna på medellång sikt inbegriper en varaktigt försämrad produktionskapacitet i vår ekonomi, ihållande höga energi- och livsmedelspriser, inflationsförväntningar över målet samt högre löneökningar än väntat. Skulle däremot efterfrågan försvagas på medellång sikt leder detta till lägre pristryck.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har stigit som reaktion på att utsikterna för inflation och penningpolitik har förändrats. I och med att referensräntorna har stigit har bankers kostnader för finansiering ökat vilket i sin tur innebär högre utlåningsräntor, särskilt för hushåll. Utlåning till företag ökade dock i mars. Anledningen till detta var företagens behov av att finansiera rörelsekapital och investeringar p.g.a. ökande produktionskostnader, ihållande flaskhalsar på utbudssidan och lägre användning av marknadsfinansiering. Utlåningen till hushåll ökade också, vilket återspeglar fortsatt kraftig efterfrågan på bolån.

I linje med vår nya penningpolitiska strategi gör ECB-rådet två gånger om året en ingående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Tillståndet för finansiell stabilitet har försämrats sedan vår senaste granskning i december 2021, särskilt på kort sikt. Framför allt skulle lägre tillväxt och stigande kostnadstryck samt ökningar i både riskfria räntor och räntor på statsobligationer kunna leda till att finansieringsförhållandena försämras ytterligare. Samtidigt skulle stramare finansieringsförhållanden kunna reducera vissa existerande sårbarheter för den finansiella stabiliteten på medellång sikt. Banker som inledde året med solida kapitalpositioner och förbättrad tillgångskvalitet står nu inför större kreditrisker. Vi kommer att noga följa dessa faktorer. I vilket fall som hur som helst är makrotillsynen fortsatt den främsta försvarslinjen för att upprätthålla finansiell stabilitet och bemöta medelfristiga sårbarheter.

Slutsats

Sammanfattningsvis, Rysslands oberättigade aggression mot Ukraina får allvarliga effekter för ekonomin i euroområdet och utsikterna omgärdas fortfarande av hög osäkerhet. Förutsättningarna finns dock för att ekonomin ska fortsätter att växa och återhämta sig ytterligare på medellång sikt.

Inflationen är oönskat hög och väntas ligga kvar över vårt mål under en tid. Vi kommer att se till att inflationen återgår till vårt tvåprocentsmål för inflation på medellång sikt. Följaktligen beslutade vi att vidta åtgärder i normaliseringen av vår penningpolitik. Kalibreringen av vår politik kommer att vara fortsatt databeroende och återspegla vår bedömning av lägesutvecklingen. Vi står redo att justera alla instrument inom vårt mandat, med den flexibilitet som krävs, för att säkerställa att inflationen på medellång sikt stabiliseras på vårt tvåprocentsmål.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media