Menu

ECB-BLOGGEN

Hur ECB hjälper företag och hushåll

Blogginlägg av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

9 april 2020

Världen över mobiliserar nu myndigheterna i kampen mot coronaviruset. Covid-19 utgör en ny form av chock som inte kan hanteras med tidigare modeller. Vi behöver politik inriktad på de som har drabbats allra hårdast av krisen.

Det handlar om de företagare och familjer som nu står med stora inkomstbortfall och en växande oro inför framtiden. ECB:s politik har utformats för just dessa människor. Inom ramen för vårt mandat har vi finjusterat våra åtgärder så att likviditeten ska nå just de invånare och branscher som är i störst behov av stöd.

För att förstå hur våra åtgärder fungerar behöver vi identifiera varför denna kris är speciell. Den har inte uppstått på samma sätt som en finanskris eller en vanlig recession. Den kraftiga nedgången i ekonomisk aktivitet är en konsekvens av det nödvändiga beslutet att alla måste hålla sig hemma. Därför är det absolut nödvändigt att förhindra att livskraftiga företag går omkull och att anställda förlorar sina jobb på grund av en tillfällig kris som de är helt oskyldiga till.

Anställda har inte varit så utsatta sedan 1930-talet. Under 2009 fick man t.ex. in 665 000 nyansökningar om arbetslöshetsunderstöd på en vecka i USA. De senaste två veckorna ökade antalet nyansökningar först till 3,3 miljoner och därefter till 6,6 miljoner. Även om arbetslösheten i Europa normalt är mer trögrörlig och mindre volatil ser vi redan nu oroande tecken och under mars månad störtdök inköpschefernas sysselsättningsindex

För att undvika bestående skador behöver vi ”frysa ekonomin” och hålla den så nära läget före utbrottet som möjligt. Här kan flera olika verktyg användas. Ett sådant verktyg är att införa statliga program som stöder sysselsättning på kort sikt. Ett annat verktyg är att mobilisera banksystemet att förse företag med rörelsekapital så att dessa kan fortsätta bpretala sina anställda och fakturor. Euroområdet är ju en bankbaserad ekonomi så genom att underlätta kreditflödet kan man bidra till att likviditet snabbt letar sig in i alla sprickor i ekonomin.

Regeringar och centralbanker vidtar kompletterande åtgärder för att ge bankerna förutsättningar att göra detta. Regeringarna ger lånegarantier som minskar bankernas kreditrisk – i euroområdet har redan runt 16 procent av BNP vikts för detta. ECB tillhandahåller dessutom tillräckligt med likviditet för att undvika likviditetsrisk för bankerna. Samtidigt säkerställer ECB att finansieringsförhållandena fortsätter att främja den bredare ekonomin.

Vi har infört två olika typer av åtgärder för att uppnå dessa mål.

För det första: ett stort antal riktade åtgärder för att se till att likviditeten når fram till dem där behoven är som störst. Vår nya facilitet för riktad utlåning tillhandahåller upp till cirka 3 000 miljarder euro i extra likviditet till bankerna. Detta lånas ut till minusränta, som kan vara så låg som -0.75 procent, den lägsta ränta vi någonsin har erbjudit. Vi vet av tidigare erfarenhet att sådana åtgärder kan vara kraftfulla. Vi uppskattar att de två tidigare rundorna av riktade transaktioner ledde till att bankerna lånade ut runt 125 miljarder mer än de annars skulle ha gjort.

För att säkerställa att bankerna utnyttjar denna nya facilitet fullt ut har vi också infört ett riktat paket med lättnader vad gäller säkerheter, med särskilt fokus på mindre företag, egenföretagare och privatpersoner. Lån till företag och egenföretagare inom ramen för coronarelaterade garantiordningar, får godtas som säkerheter av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet vid våra utlåningstransaktioner – detta gäller även mindre lån.

Genom dessa åtgärder uppmuntras bankerna att bevilja lån till mikroföretag och enmansbolag som normalt har svårare att få lån. Dessa lån kan sedan refinansieras med hjälp av lån från oss i upp till tre år till negativ ränta. I euroområdet finns cirka 22 miljoner egenföretagare, vilket motsvarar 14 procent av den totala sysselsättningen. Dessa åtgärder kommer att underlätta tillgången till lån för en större del av vår arbetsstyrka.

För det andra köper vi större volymer av offentliga och privata obligationer så att alla sektorer av ekonomin ska kunna dra fördel av lätta finansieringsvillkor. Vårt stödköpsprogram med anledning av pandemin, tillsammans med våra andra program för köp av tillgångar, gör att vi kan köpa obligationer för över 1 000 miljarder euro fram till årets slut. Inom detta program har vi dessutom flexibilitet att fokusera på olika tillgångsklasser och jurisdiktioner. Vi har även utvidgat våra tillgångsköp till att omfatta företagsrelaterade värdepapper som är en viktig likviditetskälla för företagen. Detta ger ytterligare stöd för att hantera dagliga kassaflöden och undvika onödiga uppsägningar.

Tillsammans visar dessa åtgärder att vi inte kommer att tolerera en procyklisk skärpning av finansieringsvillkoren under en av de största makroekonomiska turbulenserna i modern tid. Men vår respons blir ännu starkare om alla politiska insatser förstärker varandra. Det är viktigt att den finanspolitiska responsen på denna kris görs med tillräcklig kraft i hela euroområdet. Regeringarna behöver stödja varandra så att de tillsammans kan sätta in en optimal policyrespons mot en gemensam chock som ingen bär ansvar för.

En verkligt samlad linje för finans- och penningpolitiken – samt likvärdiga förutsättningar i kampen mot viruset – är bästa sättet att skydda vår produktionskapacitet så att vi kan återgå till en hållbar tillväxt- och inflationstakt så snart coronautbrottet är över. Om inte alla länder tillfrisknar lider alla. Solidaritet är i själva verket självbevarelse. ECB kommer att fortsätta göra sin del genom att leva upp till prisstabilitetsmandatet och tjäna det europeiska folket.