European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • PRESSMEDDELANDE

ECB ger eurosedlar nytt utseende senast 2024

6 december 2021

  • ECB räknar med att senast 2024 ha valt hur de nya eurosedlarna ska se ut
  • ECB inhämtar synpunkter från allmänheten
  • Multidisciplinär grupp ger råd till ECB-rådet om nya teman

[Listan på ledamöter i den rådgivande gruppen för teman uppdaterades kl. 16 den 7 januari 2022 med namnet på den maltesiska representanten och kl. 16.00 den 8 mars 2022 med namnet på den nya estniska representanten som ersätter Vladimir Taiger.]

Europeiska centralbanken (ECB) planerar att ge eurosedlarna ett nytt utseende och arbetar tillsammans med EU-invånarna i en process som väntas leda fram till ett slutligt beslut 2024.

Arbetet med att ta fram en ny utformning inleds med att särskilda fokusgrupper bildas. Dessa grupper har till uppgift att samla in synpunkter från människor runtom i euroområdet när det gäller tänkbara teman för de nya eurosedlarna. En rådgivande grupp för teman, med en expert från varje euroland, överlämnar därefter en förslagslista på nya teman till ECB-rådet. Ledamöterna i den rådgivande gruppen har redan utsetts av ECB, efter förslag från de nationella centralbankerna i euroområdet, och kommer från olika ämnesområden, t.ex. historia, natur- och samhällsvetenskap, bildkonst och teknik. De nuvarande eurosedlarnas utseende baseras på temat ”epoker och stilar”, som illustreras av fönster, portar och broar.

”Eurosedlarna är här för att stanna. De är en påtaglig och synlig symbol för att vi står enade i Europa, särskilt i kristider, och det finns fortfarande en stark efterfrågan”, säger ECB:s ordförande Christine Lagarde. ”Efter 20 år är det dags att se över sedlarnas utseende så att de får en ännu starkare koppling till européerna, oavsett ålder och bakgrund.”

När den rådgivande gruppen har presenterat sina förslag kommer ECB att vända sig till allmänheten och be om synpunkter på förslagslistorna. Därefter genomförs en designtävling om de nya sedlarna och ECB ber därefter ännu en gång allmänheten att inkomma med synpunkter. Slutligt beslut fattas av ECB-rådet.

Den här processen följer på ECB-rådets åtagande om att säkerställa innovativa och säkra sedlar som knyter an till européerna. Den senaste undersökningen av konsumenters betalningsvanor i euroområdet (SPACE) visade att kontanter fortfarande var det betalningsmedel som användes mest i detaljhandeln 2019. De kontantlösa betalningarna har visserligen ökat under pandemin, men efterfrågan på kontanter har också stigit eftersom kontanter har en viktig roll som värdebevarare. Som ett led i sin kontantstrategi inför 2030 vidtar Eurosystemet konkreta åtgärder för att säkerställa att kontanter är fortsatt lättåtkomliga och accepterade som betalningsmedel ett bra tag framöver – även efter en eventuell lansering av en digital euro.

”Vi vill utveckla eurosedlar som EU-invånarna kan identifiera sig med och känna sig stolta över”, säger ECB:s direktionsledamot Fabio Panetta. ”Processen för att ta fram en ny utformning av eurosedlarna kommer att löpa parallellt med våra undersökningar om en digital euro. Båda projekten syftar till att vi ska uppfylla vårt mandat om att tillhandahålla säkra och trygga pengar till européerna.”

När utformningen är klar kommer ECB-rådet att godkänna produktionen av nya sedlar och besluta om möjliga utgivningsdatum.

Ledamöter i den rådgivande gruppen för teman:

Alice Twemlow (Nederländerna), professor i historia, teori och sociologi för grafisk formgivning och visuell kultur, Amsterdams universitet

Costas Varotsos, (Grekland), konstnär och professor, fakulteten för arkitektur, Aristoteles-universitetet i Thessaloniki

Demetrios Michaelides (Cypern), professor emeritus i klassisk arkeologi, Cyperns universitet

Elvira Maria Correia Fortunato (Portugal), vice rektor, NOVA-universitetet i Lissabon

Emanuel Buttigieg (Malta), lektor i historia, konstfakulteten, Maltas universitet

Fabio Beltram (Italien), professor i materiens fysik, Scuola Normale Superiore i Pisa

Fintan O’Toole (Irland), professor i irisk skrift, Princeton University, och kolumnist i The Irish Times

Ieva Zībārte (Lettland), utställningschef, Zuzeum Art Centre

Jana Arbeiter (Slovenien), biträdande professor och forskare, samhällsvetenskapliga fakulteten, Ljubljanas universitet

Lisa Borgenheimer (Tyskland), professor i informationsdesign, HfG Offenbach am Main

Maaria Wirkkala (Finland), konstnär

Marija Marcelionytė-Paliukė (Litauen), professor, Vilnius konstakademi

Nuria Oliver (Spanien), chef och medgrundare för ELLIS Alicante-kontor, och chefsdataforskare, DataPop Alliance

Patrick Sanavia (Luxemburg), chef, Luxemburgs nationella kulturarvskontor

Peter Aufreiter (Österrike), generaldirektör och vetenskaplig chef, Wiens museum för vetenskap och teknik

Silvia Miháliková (Slovakien), professor och forskare, Slovakiska vetenskapsakademin, sociologiska institutionen vid Trnava-universitetet

Stéphane Distinguin (Frankrike), grundare och VD, Fabernovel

Stephan Vanfleteren (Belgien), fotograf

Toomas Kiho (Estland), chefredaktör, Akadeemia

Frågor från media kan riktas till Georgina Garriga Sánchez, tfn: +49 69 1344 95368.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media