Banking Supervision
Svenska
Other languages1 +
Menu

Att få till rätt balans: innovation, förtroende och reglering för massbetalningar

Inledningstal av Yves Mersch, ledamot av Europeiska centralbankens direktion, vid Europeiska centralbankens och Finlands Banks gemensamma konferens
4 och 5 juni 2015, Helsingfors

Mina damer och herrar,

Det är ett stort nöje för mig att få hålla inledningstalet vid denna konferens om innovation, förtroende och reglering för massbetalningar. Innan jag börjar vill jag tacka Finlands Bank för att anordna detta evenemang tillsammans med ECB och också för att stå värd för det. Jag vill också framföra ett varmt tack till Erkki Liikanen för att ha invigt denna konferens. Jag är säker på att vi kommer att få två givande dagar med värdefulla diskussioner och utbyten om ekonomiska aspekter, strategier och policyval för massbetalningar.

Att få till rätt balans. Detta får mig att tänka på Nik Wallenda som gick på lina över Niagarafallen 2012. Den rätta kombinationen av mod och försiktighet som krävdes för denna bedrift behövs också för andra områden – och massbetalningsinnovatörer är inga undantag här.

I mitt tal i dag vill jag ta upp tre saker: För det första kommer jag att redogöra för de strukturförändringar och utmaningar som massbetalningsbranschen står inför till följd av digitaliseringen. För det andra kommer jag att beröra användarnas förändrade förväntningar, också till följd av digitaliseringen. För det tredje kommer jag att lägga fram några förslag till den respons som krävs från branschen och tillsynsmyndigheter.

Sedan i slutet av 1980-talet har digitaliseringen av kommunikations- och informationsteknik lett till betydande sociala och ekonomiska förändringar i världen. Våra yrkesliv och våra privatliv har i hög grad påverkats av den digitala revolutionen. Och digitaliseringen är också drivkraften för innovation i den finansiella sektorn.

Den utbredda användningen av internet, mobiltelefoner och sociala medier har skapat en situation där information, kommunikation och handel inte längre begränsas av tid och rum. Sådant kan nås dygnet runt, ögonblickligen och på global nivå.

Digitaliseringen av innehåll har skakat om hela branscher: tänk på vad som hänt musikbranschen och förlagsverksamheten, för att inte tala om medierna. Konsumtionen av digitalt innehåll har ändrats snabbt och radikalt. Detta har varit en tämligen smärtsam process för innehållsleverantörerna eftersom deras traditionella intäktsmodeller påverkats kraftigt. I musikbranschen raserade delandet av MP3-filer på internet den etablerade affärsmodellen med fysiska inspelningar. Skivbolagen blev tvungna att lära sig att internet inte bara bör vara en ytterligare distributionskanal för deras produkter. De fick se över sina affärsmodeller i grunden för att kunna överleva.

Till skillnad från detta börjar massbetalningsbranschen, och i synnerhet kontakten mellan slutanvändare och tjänsteleverantör, först nu att påverkas av strukturförändringarna till följd av den digitala revolutionen. Det är svårt att säga om massbetalningar kommer att förändras lika snabbt och radikalt som musik- eller tidningsbranschen. Jag förväntar mig att denna konferens kommer att kasta mer ljus över användarnas beteende och val. Vad jag tror att man med säkerhet kan säga är att användarnas förväntningar otvivelaktigt har förändrats på grund av digitaliseringen av våra liv hemma och på jobbet. På ECB får vi många förfrågningar och kommentarer från europeiska privatpersoner och företag kring massbetalningar. Ofta får vi frågan varför e-betalningar tar längre tid än e-postmeddelanden i denna tidsålder med kommunikation i realtid. Användarna förväntar sig att massbetalningar ska vara som annat digitalt innehåll: enkelt, säkert, utan hinder av nationella gränser – och ögonblickligt.

Låt mig få säga en annan sak om musik, förlags- och mediebranscherna. Vi har sett att försäljningen av CD-skivor och tryckta tidningar visserligen är på nedgång men de har inte försvunnit. Det finns folk som fortfarande använder dem, gillar dem och betalar för dem. På samma sätt tror jag att det är illusoriskt att förvänta sig att kontanter eller "traditionella" kontantlösa betalningsinstrument kommer att försvinna helt inom fem eller tio år på grund av digitaliseringen [1]. Det kontantlösa samhället, hur tilltalande det än kan låta, är förmodligen lika avlägset som det så omtalade papperslösa kontoret.

Digitaliseringen kan dock göra kontantlösa betalningar mer effektiva och attraktiva, så pass att de kan bli ett verkligt alternativ till kontanter. Vad som är viktigast är att användarna har ett val. De ska kunna få betala på det sätt som passar dem bäst i olika betalningssituationer. För närvarande är betalningar mellan privatpersoner, såsom att dela på en restaurangnota, ofta begränsade till kontanter. I framtiden bör enkla och säkra alternativ såsom mobila betalningar mellan privatpersoner vara möjliga – i hela Europa.

Som jag just nämnde kan användarna – oavsett om de är konsumenter, detaljhandlare eller storföretag – inte begripa varför massbetalningar inte kan vara lika snabba som snabbmeddelanden. Det är alltså inte förvånande att ögonblicksbetalningar har blivit det heta ämnet i massbetalningsbranschen. "Om" och "varför" behöver inte längre diskuteras - det vi behöver diskutera är "hur".

Som ni redan vet konstaterade ERPB (Euro Retail Payment Board) – en flerpartsgrupp som verkar för utvecklandet av en integrerad, innovativ och konkurrenskraftig marknad för massbetalningar i euro i Europeiska unionen – i december 2014 att det fanns ett behov av åtminstone en Europaomfattande lösning för ögonblicksbetalningar som är öppen för alla betaltjänstleverantörer i Europeiska unionen. För mig förefaller det logiskt att en sådan ögonblicksbetalningslösning ska baseras på ISO 20022, IBAN och en omedelbar oåterkallelighet för betalningarna. Kort sagt ser Sepa-systemet ut som den lämpligaste basen för ett system för ögonblicksbetalningar.

Jag förväntar mig att ERPB vid sitt möte nu i juni kommer att ta klar ställning för hur man ska gå vidare. Jag förväntar mig också att branschen, och rent konkret Europeiska betalningsrådet (EPC), som företräder betaltjänstleverantörerna, kommer att utföra sin del av arbetet. Tiden är avgörande här. Sepa-projektet visade att harmoniseringen av massbetalningar i Europa kan vara en tidskrävande process. Innovationer sker dock ofta mycket snabbt. Vi har inte råd med en "vänta och se"-strategi.

För närvarande håller innovativa betalningsmetoder på att genomföras i vissa nationella sammanhang i Europa. Många av dessa erbjuder ögonblicksbetalningar som clearas omedelbart. Även om de ofta baseras på samma standarder är dock genomförandet av dessa standarder inte harmoniserat, och det är därför inte lätt att få metoderna att samverka. Dessutom står många delar av euroområdet inför ett dilemma eftersom de inte vet om de ska vänta på ett Europaomfattande system eller om de själva ska utveckla nationella system.

Jag anser att man bör satsa på en Europaomfattande lösning direkt istället för att börja utveckla nationella system för ögonblicksbetalningar. Vi bör dra nytta av den harmonisering och integration som redan uppnåtts med Sepa och använda Sepa som en modell för ögonblicksbetalningslösningar.

Som jag redan sagt är ögonblicksbetalningar just nu ett "hett" ämne i massbetalningsbranschen. De kommer dock i princip att vara osynliga för slutanvändarna. De kommer snarare att utgöra den bas på vilken betaltjänstleverantörerna skapar sina erbjudanden till slutanvändarna, i syfte att uppfylla dessa användares förväntningar när det gäller bekvämlighet och säkerhet.

Till följd av digitaliseringen av information, kommunikation och handel kan betalningar – och i synnerhet distansbetalningar – inte ses isolerat. De har snarare blivit en del av allt längre och komplexare värdekedjor. Användarna kommer framför allt att vilja se att e-handel, sociala medier och massbetalningar integreras sömlöst i dessa värdekedjor. Vid e-handel är det enklare att köpa och betala med ett enda klick än att behöva navigera från handlarens webbplats till online-bankens applikation och knappa in betalningsuppgifter, lösenord, säkerhetskoder, osv.

Intressant nog, och inte särskilt förvånande, erbjuder alla de företag som dominerar den digitala världen – internets "big five", nämligen Apple, Google, Microsoft, Amazon och Facebook – redan betalningstjänster eller så planerar de att göra det. [2] Dessa betaltjänster är sömlöst införlivade i deras digitala ekosystem och har därmed potentiellt en global räckvidd. Deras affärsidé är tydlig. De erbjuder tjänsterna utan kostnad till sina kunder (men inte till handlare) och förväntar sig att uppnå indirekta vinster genom ökad kundlojalitet, förvärv av kunduppgifter (big data), analyser av köpbeteende och individanpassad reklam.

Detta är den stora utmaningen för de redan etablerade aktörerna på marknaden. Marknaden för massbetalningsinnovationer i Europa har ännu inte blivit föremål för någon uppdelning. De etablerade aktörerna kan fortfarande få genomslag, förutsatt att de är tillräckligt framsynta för att inse att digitaliseringens utmaningar inte kan mötas enbart genom att se internet och smarta telefoner som en ytterligare kanal för massbetalningar.

De nya tjänsteleverantörerna och konkurrenterna bör visserligen inte underskattas men låt oss inte bortse från de konkurrensfördelar som banker kan erbjuda. Data- och driftssäkerhet är en sådan fördel. Många användare är oroade över vissa metoder hos de internationella leverantörerna inom den digitala sfären. Förtroende för transaktionernas säkerhet är – och kommer att förbli – grunden för alla typer av förbindelser mellan betaltjänstleverantörer och användare. Tro det eller ej, betaltjänstanvändare litar fortfarande på sina banker.

Mot denna bakgrund har rollerna för tillsynsmyndigheterna i allmänhet, och centralbankerna i synnerhet, inte ändrats särskilt mycket. Huvuduppgiften för centralbankerna är att upprätthålla förtroendet för pengar genom att främja säkra och effektiva massbetalningssystem. De frågor som behöver tas itu med håller dock på att förändras. För det första innebär digitaliseringen av massbetalningsbranschen att säkerhetskraven behöver anpassas och skärpas. För det andra kommer det genom framväxten av nya betaltjänster och nya betaltjänstleverantörer att krävas lika spelregler mellan de nya och de etablerade aktörerna liksom en lämplig nivå på skyddet för betaltjänstanvändarna. För det tredje, samtidigt som Europa strävar efter Europaomfattande lösningar, innebär globala tjänsteleverantörer som erbjuder globala lösningar ytterligare en utmaning som måste tacklas.

Låt mig dra några slutsatser.

Vad jag försökt att visa i detta inledningstal är att strukturförändringarna i massbetalningsbranschen till följd av digitaliseringen precis har börjat att få genomslag. Betaltjänstleverantörer, oavsett om de är etablerade på marknaden eller är nya aktörer, och tillsynsmyndigheter, behöver svara på de utmaningar som dessa strukturförändringar medför. Betaltjänstleverantörer behöver förstå användarnas förväntningar när det gäller hastighet, bekvämlighet och säkerhet – och agera därefter.

När det gäller ögonblicksbetalningar anser jag att den mest logiska vägen framåt vore en Europaomfattande lösning baserad på Sepa-systemet. Även om detta kan innebära att man måste få till en balans mellan snabbrörlig innovation och en mer gradvis integrationsprocess förefaller detta ha en större potential och vara bättre än att försöka sig på en mängd olika nationella tillvägagångssätt som blir svåra att harmonisera i ett senare skede.

Tack så mycket för er uppmärksamhet.



[1]Den brittiska framtidsforskaren Dr Ian Pearson förutspår att folk före 2025 kommer att kunna spendera sina pengar elektroniskt överallt utan att behöva oro sig över vilka apparater eller program de har. Han tror dock också att sedlar och mynt även 2025 kommer att vara användbara för vissa syften och kommer att förbli i allmänt bruk. Se rapporten som beställts av brittiska Payments Council om framtida betalningar: http://www.payyourway.org.uk/wp-content/uploads/2012/10/Pay-Your-Way-2025-FUTURE-OF-PAYMENTS.pdf

[2]För intern referens: Apple Pay infördes i oktober 2014 för iPhone 6 i USA; Google Wallet kom i drift i USA 2011; Android Pay – ramarna för mobilbetalningar aviserades av Google i mars 2015, Amazon Payments; Facebook Messenger P2P-payments (betalningar mellan privatpersoner) började införas i mars 2015 i USA.

Speaking engagements

Kontakt för media