European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Inledningsanförande

Jean-Claude Trichet, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Helsinki, 5 maj 2011

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens här i Helsingfors. Jag vill tacka chefdirektör Liikanen för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till personalen för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde i ECB-rådet. Vi skall nu redogöra för resultatet av sammanträdet, där kommissionär Olli Rehn också var närvarande.

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att styrräntorna skall vara oförändrade efter räntehöjningen på 25 punkter den 7 april 2011. De uppgifter som därefter blivit tillgängliga stöder vår bedömning att en justering av den mycket ackommoderande penningpolitiken var befogad. Vi ser alltjämt tecken på ett uppåttryck på inflationen överlag, främst på grund av energi- och råvaruprisutvecklingen. Även om den monetära analysen indikerar att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortfarande är måttlig finns det alltjämt gott om likviditet, vilket kan bidra till att pristrycket realiseras. Vidare bekräftar aktuell ekonomisk information att den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är positiv, samtidigt som osäkerheten fortsätter att vara hög. Det ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna i euroområdet måste förbli fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles skall kunna främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet. Med räntor som fortsätter att vara historiskt låga över hela löptidsspektrat och med en penningpolitik som fortfarande är ackommoderande kommer vi att fortsätta att mycket noggrant bevaka all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten. Det är vår ledande princip att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och denna princip följer vi konsekvent när vi utvärderar ny information, när vi gör våra bedömningar och när vi fattar beslut om ytterligare justeringar av den ackommoderande penningpolitiken.

Såsom tidigare klargjorts kommer likviditetstillförseln och tilldelningsmetoderna för refinansieringstransaktionerna också att justeras vid behov, med beaktande av att alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med akuta spänningar på finansmarknaderna till sin uppläggning är tillfälliga.

Jag skall nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Efter en BNP-tillväxt i fasta priser i euroområdet på 0,3 procent på kvartalsbasis under fjärde kvartalet 2010 pekar färska statistik- och enkätuppgifter på en fortsatt positiv underliggande utveckling av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet under första kvartalet 2011 och under början av det andra kvartalet. På längre sikt väntas euroområdets export få stöd av den pågående expansionen i världsekonomin. Samtidigt, och med tanke på den starka framtidstro som företagen i euroområdet uppvisar, väntas efterfrågan från den inhemska privata sektorn allt mer bidra till den ekonomiska tillväxten och dra nytta av den mycket ackommoderande penningpolitiken och de åtgärder som vidtagits för att förbättra finanssystemets funktionsförmåga. Den ekonomiska aktiviteten torde dock fortsätta att dämpas något genom anpassningen av balansräkningarna inom olika sektorer.

Enligt ECB-rådets bedömning är riskerna för dessa ekonomiska utsikter fortfarande i stort sett balanserade i en omgivning av hög osäkerhet. Å ena sidan kan världshandeln fortsätta att öka snabbare än väntat och därigenom stödja euroområdets export. Företagens starka framtidstro kan dessutom bidra mer än väntat till den inhemska ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Å andra sidan innebär de fortsatta spänningarna inom vissa finansmarknadssegment nedåtrisker och dessa spänningar skulle kunna spridas till realekonomin i euroområdet. Andra nedåtrisker hänger samman med ytterligare höjningar av energipriserna, framför allt mot bakgrund av geopolitiska spänningar i Nordafrika och Mellanöstern, protektionistiskt tryck och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser. Slutligen har de japanska natur- och kärnkraftskatastrofernas ekonomiska inverkan på euroområdet och andra områden gett upphov till potentiella risker.

När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 2,8 procent i april, jämfört med 2,7 procent i mars. Den ökade inflationstakten under de första fyra månaderna 2011 speglar till stor del högre råvarupriser. Det är sannolikt att inflationstakten kommer att ligga kvar på väl över 2 procent under de kommande månaderna. Uppåttryck på inflationen, främst från energi- och råvarupriser, kan också skönjas i de tidigare stadierna av produktionsprocessen. Det är ytterst viktigt att ökningen i HIKP-inflationen inte får följdeffekter på löne- och prissättningsbeteendet och därmed ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna måste förbli fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Riskerna i prisutvecklingen på medellång sikt är fortsatt uppåtriktade. De hänger framför allt samman med större höjningar av energipriserna än beräknat, inte minst på grund av de pågående politiska spänningarna i Nordafrika och Mellanöstern. Mer generellt kan en stark ekonomisk uppgång i tillväxtekonomierna understödd av riklig global likviditet elda på råvarupriserna. På grund av konsolideringsbehovet i de offentliga finanserna under de närmaste åren kan höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser dessutom bli större än vad som antas i dag. Slutligen beror riskerna också på att det inhemska pristrycket är starkare än väntat vilket hänger samman med den pågående återhämtningen.

Den monetära analysen visar att den årliga M3-tillväxten steg till 2,3 procent i mars 2011, jämfört med 2,1 procent i februari. Om man bortser från den senaste tidens volatilitet orsakade av särskilda faktorer har M3-tillväxten fortsatt att stiga under de senaste månaderna. Den årliga tillväxttakten i bankutlåningen till den privata sektorn var i stort sett oförändrad på 2,5 procent i mars, jämfört med 2,6 procent i februari. Sammantaget tilltar ökningstakten i den underliggande monetära expansionen gradvis även om den förblir måttlig. Samtidigt är den monetära likviditet som ackumulerats före perioden av spänningar på finansmarknaden fortsatt riklig och den kan bidra till att pristrycket i euroområdet realiseras.

Vad gäller komponenterna i M3 var den årliga ökningstakten i M1 i stort sett oförändrad i mars medan den ökade för annan kortfristig inlåning. Utvecklingen återspeglar delvis att avkastningen på denna typ av inlåning gradvis ökat under de senaste månaderna. Samtidigt har den branta avkastningskurvan också en dämpande effekt på hela M3-tillväxten, eftersom den gör det mindre attraktivt att investera i monetära tillgångar jämfört med långfristiga instrument med högre avkastning utanför M3.

På motpostsidan har det skett en fortsatt svag ökning i utlåningen till icke-finansiella företag, ökningen låg på 0,8 procent i mars, jämfört med 0,6 procent i februari. Tillväxten i utlåningen till hushåll uppgick till 3,4 procent i mars, jämfört med 3,0 procent i februari. Bortsett från fluktuationerna på kort sikt bekräftar de senaste uppgifterna en fortsatt gradvis ökning i den årliga tillväxten i utlåningen till den icke-finansiella privata sektorn.

Bankernas balansomslutning har varit i stort sett oförändrad under de senaste månaderna trots en viss volatilitet. Det är viktigt att bankerna fortsätter att öka kreditutbudet till den privata sektorn när efterfrågan ökar. För att vid behov kunna bemöta den utmaningen, är det viktigt att bankerna använder intäktsfinansiering, att de vänder sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas eller att de drar full nytta av statliga stödåtgärder för rekapitalisering. Särskilt banker som nu har begränsad tillgång till marknadsfinansiering måste snarast öka sitt kapital och sin effektivitet.

ECB-rådet beslutade alltså, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att styrräntorna skall vara oförändrade efter räntehöjningen på 25 punkter den 7 april 2011. De uppgifter som därefter blivit tillgängliga stöder vår bedömning att en justering av den mycket ackommoderande penningpolitiken var befogad. Vi ser alltjämt tecken på ett uppåttryck på inflationen överlag, främst på grund av energi- och råvaruprisutvecklingen. En avstämning mot signalerna från den monetära analysen indikerar att även om ökningstakten i den underliggande monetära expansionen fortfarande är måttlig, finns det alltjämt gott om likviditet, vilket kan bidra till att pristrycket realiseras. Vidare bekräftar aktuell ekonomisk information att den underliggande utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet är positiv, samtidigt som osäkerheten fortsätter att vara hög. Det ytterst viktigt att den senaste prisutvecklingen inte ger upphov till ett brett baserat inflationstryck. Inflationsförväntningarna i euroområdet måste förbli fast förankrade i linje med vårt mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Detta är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles skall kunna främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet. Med räntor som fortsätter att vara historiskt låga över hela löptidsspektrat och med en penningpolitik som fortfarande är ackommoderande kommer vi att fortsätta att mycket noggrant bevaka all utveckling som kan medföra uppåtrisker för prisstabiliteten. Det är vår ledande princip att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och denna princip följer vi konsekvent när vi utvärderar ny information, när vi gör våra bedömningar och när vi fattar beslut om ytterligare justeringar av den ackommoderande penningpolitiken.

Vad gäller finanspolitiken pekar tillgänglig information på olikheter i hur olika länder respekterar de överenskommelser som har träffats om de finanspolitiska konsolideringsplanerna. Det finns en risk för att vissa länder inte når de budgetmål som Ekofinrådet enats om som nödvändiga för att i tid komma till rätta med alltför stora underskott. Det är avgörande att alla regeringar uppnår de finanspolitiska mål som de satt för 2011. Vid behov måste ytterligare korrigeringsåtgärder snabbt vidtas för att säkerställa att framsteg görs för att uppnå hållbara finanser. Mot bakgrund av det fortsatta trycket på finansmarknaden är det absolut nödvändigt att trovärdiga åtgärder vidtas.

Samtidigt är det ytterst viktigt att omfattande och långtgående strukturreformer snabbt genomförs för att öka tillväxtpotentialen, konkurrenskraften och flexibiliteten i euroområdet. Framför allt bör länder med stora budget- och bytesbalansunderskott eller som förlorat i konkurrenskraft genomföra omfattande reformer. För produktmarknaderna är framför allt en konkurrens- och innovationsfrämjande politik viktig för att ge fart åt omstruktureringar och för att förbättra produktivitetsutvecklingen. Vad gäller arbetsmarknaden måste fokus ligga på att öka löneflexibiliteten och arbetsincitamenten och avskaffa stelheter.

ECB-rådet uppmanar, i linje med ECB:s yttrande av den 17 februari 2011 om sex lagförslag om ekonomisk styrning, Ekofinrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen att inom ramen för sin ”trialog” avtala om strängare krav, större automatik i procedurerna och tydligare fokus på de mest sårbara länderna med försvagad konkurrenskraft.

Slutligen välkomnar ECB-rådet det ekonomiska och finansiella anpassningsprogram som den portugisiska regeringen godkände efter en lyckad avslutning av förhandlingarna med Europeiska kommissionen, tillsammans med ECB, och Internationella valutafonden.

Programmet innehåller de nödvändiga byggstenarna för en hållbar stabilisering av den portugisiska ekonomin. Det bemöter på ett beslutsamt sätt de ekonomiska och finansiella orsakerna till den rådande marknadsoron och bidrar därigenom till att återställa förtroendet för och säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet.

ECB-rådet välkomnar den portugisiska regeringens åtagande att vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå programmets mål. Rådet anser att det breda politiska stödet för anpassningsprogrammet är mycket viktigt då detta bidrar till den övergripande trovärdigheten för programmet.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media