Sökalternativ
Home Media Frklaringar Forskning & publicerat Statistik Penningpolitik Euron Betalningar & marknader Karrir & jobb
Förslag
Sortera efter


Vad är inflation?

Breda prisökningar

I en marknadsekonomi kan priset på varor och tjänster alltid ändras. Några priser går upp, andra ner. Inflation uppstår om priserna på varor och tjänster ökar kraftigt, inte bara på enskilda poster. Det innebär att du få mindre för en euro i dag än du fick i går. Med andra ord minskar inflationen en valutas värde över tid.

En del prisändringar är viktigare än andra

När man räknar ut den genomsnittliga prisökningen får de varor vi lägger mycket pengar på, som t.ex. el, större vikt än priserna på produkter vi spenderar mindre på, t.ex. socker och frimärken.

Titta på inflationsmonstret, vårt tecknade material om prisstabilitet

Olika personer köper olika saker

Alla hushåll har olika konsumtionsvanor: Vissa har högre kostnader för sina bilar, andra konsumerar mycket kött, några använder bara offentliga transportmedel och några är vegetarianer. De genomsnittliga konsumtionsvanorna för alla hushåll bestämmer hur mycket vikt de olika varorna och tjänsterna får i mätningen av inflationen.

För att mäta inflationen tar man hänsyn till alla varor och tjänster som ett hushåll konsumerar, inbegripet:

  • dagligvaror, som livsmedel, tidningar och bensin
  • sällanköpsvaror, som kläder, datorer och tvättmaskiner
  • tjänster, som frisörer, försäkringar och hyreslägenheter

Jämförelse av priset på en varukorg från år till år

Alla varor och tjänster som hushållen konsumerar under året representeras av en "varukorg". Varje vara i korgen har ett pris som kan ändras med tiden. Den årliga inflationstakten är priset på hela korgen under en månad jämfört med priset under samma månad ett år tidigare.

Exempel på hur man räknar ut inflation*
Kvantiteter som köpts in under basåret Pris (basår) Pris (ett år senare) Pris (två år senare)
per enhet totalt per enhet totalt per enhet totalt
150 limpor bröd 1,50 € 225 € 1,30 € 195 € 1,60 € 240 €
100 koppar kaffe 2,40 € 240 € 2,40 € 240 € 2,15 € 215 €
12 besök hos frisören 20,00 € 240 € 22,00 € 264 € 23,00 € 276 €
1 vinterjacka 145,00 € 145 € 176,00 € 176 € 160,00 € 160 €
Totalkostnad för korgen 850 € 875 € 891 €
Prisindex 100,0 102,90 104,80
Inflationstakt 2,9 % 1,8 %

* Eurostat räknar ut konsumentprisinflationen i euroområdet varje månad. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) består i genomsnitt av omkring 700 varor och tjänster. Det visar den genomsnittliga utgiften för en varukorg för hushåll i euroområdet. Fullständig lista över produkterna i HIKP och aktuell inflationstakt.

Inflationen i euroområdet

I euroområdet mäts konsumentprisinflationen genom det harmoniserade konsumentprisindexet, oftast kallat HIKP. Termen ”harmoniserat” innebär att alla länder i EU använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra.

Det är ett bra sätt att se hur priserna förändras i ekonomin. Det blir som en karta som hjälper ECB att fatta rätta beslut.

Vår uppgift är att upprätthålla prisstabilitet. Det gör vi genom att se till så inflationen, alltså den takt som priserna förändras i över tid, förblir låg, stabil och förutsägbar: 2 procent på medellång sikt.

Varför är det så viktigt att upprätthålla prisstabilitet?

Jämförelser mellan länder

Innan euron blev vår gemensamma valuta mättes inflationen i varje land med hjälp av landets egna metoder och förfaranden. I och med införandet av euron blev det nödvändigt att på ett övergripande vis kunna mäta inflationen i hela euroområdet på ett sätt som kunde jämföras mellan länderna. HIKP gör exakt det, med stöd av rättsligt bindande standarder.

Varornas vikt i HIKP

Effekten på HIKP av en enskild prisändring beror på hur mycket hushållen i genomsnitt spenderar på den varan.

Kaffe som exempel: Kaffe, tillsammans med te och kakao, har en vikt på 0,4 procent. Det innebär att prisändringar på dessa varor inte har någon större effekt på totala HIKP.

Bensin som exempel: Bensin (tillsammans med andra drivmedel och smörjmedel) har en vikt på 4,6 procent, vilket betyder att samma procentuella prisändring har en effekt på HIKP som är i stort sett tio gånger större.

Hur beräknas HIKP?

  1. Insamling av priser – Varje månad samlas omkring 1,8 miljoner priser in av fältarbetare i fler än 200 000 affärer. Det görs i nästan 1 600 städer i hela euroområdet. Priser samlas in för varje land för i genomsnitt 700 representativa varor och tjänster. Exakt antal poster varierar från land till land. För varje produkt samlas priser in från olika affärer och i olika regioner. Exempel: Bokpriserna tar hänsyn till olika typer av böcker (skön-, fack-, referenslitteratur osv.) som säljs i bokhandlar, snabbköp och på internet.
  2. Produktgruppernas viktning – Produktgrupperna viktas efter betydelse i en genomsnittlig hushållsbudget. Vikterna uppdateras regelbundet för att indexet ska vara relevant och återspegla ändrade konsumtionsvanor. De beräknas på uppgifter från hushåll som ombetts skriva ner vad de spenderar sina pengar på. Vikterna är nationella genomsnitt som visar utgifterna för alla typer av konsumenter (olika inkomst, ålder osv.).
  3. Ländernas viktning – Länderna viktas efter andel av de totala konsumtionsutgifterna i euroområdet.

Efter översynen av den penningpolitiska strategin 2021 beslöt ECB-rådet att ställa sig bakom införandet av kostnader för bostadsägande i HIKP eftersom medborgarna har upplevt stigande priser på detta område.

Detta kommer dock att ta tid. Eurostat tittar på hur kostnader för egnahem kan införas i HIKP.

Under tiden kommer vi på ECB att använda andra inflationsmått på kostnaderna för bostadsägande för att få en bättre förståelse för hur priserna förändras i ekonomin.

Vem räknar ut HIKP ...

... i länderna? Varje euroland har ett nationellt statistikinstitut som räknar ut HIKP för sitt land.

... för euroområdet? Varje nationellt statistikinstitut skickar sedan sina resultat till Eurostat, EU:s statistikkontor. Sedan räknar Eurostat ut HIKP för hela euroområdet. Eurostat kontrollerar också att kvaliteten på de nationella uppgifterna följer rättsligt bindande standarder. Se Eurostats webbplats för mer information.

Räkna ut din egen inflation

Uppfattad inflation

Konsumentenkäter visar ofta att allmänheten ”tror” att inflationen är högre än de faktiska prisindexen visar. Så vad påverkar allmänhetens inflationsuppfattning? Ett antal undersökningar har funnit följande:

  • Man lägger märke till prishöjningar mer än stabila priser eller prissänkningar. Prisökningar ligger kvar i minnet längre. Vi tenderar att inte lägga märke till stabila eller sjunkande priser lika mycket även om de räknas med när genomsnittsinflationen beräknas.
  • Vi uppmärksammar vanliga småinköp mer. De senaste åren har priserna på vissa dagligvaror och tjänster ökat mer än genomsnittet. Exempel på det är bensin, bröd och bussbiljetter. Vi uppmärksammar ofta prisändringar på sådana varor och tjänster alltför mycket när vi tänker på inflation. Det kan betyda att vi överskattar den faktiska inflationen.
  • Vi lägger inte lika mycket märke till sällanköpsvaror och betalningar via autogiro. En stor del av vår hushållsbudget går till varor och tjänster som vi inte köper särskilt ofta. Exempel på det är bilar och semestrar. Det finns också saker vi ofta betalar med autogiro (direktdebiteringar och stående överföringar), t.ex. hyra och telefonräkningar. Ändringar av sådana utgifter märks mindre när man tänker på inflation.
  • Personlig inflation. Det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) baseras på den genomsnittliga korgen med varor och tjänster. Denna korg är representativ för alla hushåll. Hushåll som upplever en övergenomsnittlig inflation kanske lägger märke till det mer än hushåll med en upplevd undergenomsnittlig inflation.

    Exempel: Om bensinpriserna ökar mycket mer än priserna på andra varor och tjänster ”känner” de som ofta använder bilen att inflationen är högre än HIKP eftersom deras personliga utgifter för bensin är högre än genomsnittet. Däremot upplever de som sällan, eller inte alls, använder bil en lägre ”personlig” inflation.

  • Inflationen mäts per år, men vårt minne går längre tillbaka. HIKP rapporteras vanligen som en årlig tillväxttakt. Det innebär att den allmänna prisnivån för en viss period, t.ex. januari 2009, jämförs med samma period ett år tidigare, januari 2008. När man bildar sig en uppfattning kan det hända att man tänker tillbaka flera år. Över en lång period tenderar priserna att öka betydligt, även med låg årlig inflation. Om inflationen per år är t.ex. 2 procent har den allmänna prisnivån gått upp med 20 procent efter 10 år.
  • Prisändringar och kvalitetsändringar. Ofta anser vi att ett högre pris är ett tecken på inflation. Ibland ändras dock produktens kvalitet på samma gång. I HIKP hanteras detta genom att man drar ifrån den prisändring som beror på kvalitet.

    Exempel: Bilpriserna kan ha gått upp, men nya modeller innehåller ofta, som standard, detaljer som tidigare var tillval, t.ex. GPS, luftkonditionering och krockkuddar. I de fallen beror prisökningen delvis på en högre kvalitet och inte bara på inflationen. Om bilpriser t.ex. skulle gå upp med i genomsnitt 5 procent, men en kvalitetsökning motsvarade 1 procent, skulle HIKP visa en fyraprocentig ökning för produkten.

Titta närmare på siffrorna

Konsumentprisinflation i euroområdet sedan 1961

Inflationen var hög i många europeiska länder under 1970- och 1980-talen. Sedan mitten av 1990-talet har inflationen varit betydligt lägre tack vare förberedelserna för att införa euron och ECB:s penningpolitik.

Vad driver inflationen?

Det är inte alltid de poster som har störst prisändringar som påverkar indexet mest. Inflationstakten beror på varje produkts andel av utgifterna för ett genomsnittligt hushåll, dvs. en produkts vikt.

Titta närmare på de senaste uppgifterna med de interaktiva diagrammen

Titta på de senaste siffrorna och historiska uppgifter från 1996 och framåt. Granska enskilda länder och individuella produktgrupper. När du väljer en tidslinje visas inflationsutvecklingen över tiden, månad för månad.

SE ÄVEN

Läs annat relaterat innehåll

Alla sidor i detta avsnitt