Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 9 mars 2017

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller de extraordinära penningpolitiska åtgärderna bekräftar vi att vi kommer att fortsätta med köpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i nuvarande takt på 80 miljarder euro per månad fram till och med slutet av denna månad. Från och med april 2017 är avsikten att våra köp av tillgångar fortsätter med 60 miljarder euro per månad fram till och med slutet av december 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Dessa nettoköp kommer att göras parallellt med återinvesteringar av kapitalbeloppen från de värdepapper som förfaller inom ramen för APP.

Våra penningpolitiska åtgärder har fortsatt att bevara de mycket gynnsamma finansieringsförhållanden som erfordras för att säkerställa en varaktig konvergens av inflationen mot nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Åtgärdernas genomslag till lånevillkoren för företag och hushåll främjar skapandet av krediter och stöder den allt mer solida återhämtningen inom ekonomin i euroområdet. Indikatorer på stämningsläget tyder på att konjunkturåterhämtningen håller på att ta fart. Den övergripande inflationen har åter ökat, till största delen beroende på att prisökningstakten för energi och livsmedel ökar. Det underliggande inflationstrycket är dock fortsatt dämpat. ECB-rådet kommer att fortsätta se bortom ändringar i HIKP-inflationen om de bedöms vara övergående och inte påverka prisstabiliteten på medellång sikt.

Det behövs fortfarande en kraftigt ackommoderande penningpolitik för att ett underliggande inflationstryck ska byggas upp och för att ge stöd åt den övergripande inflationen på medellång sikt. Skulle utsikterna bli mindre gynnsamma eller om de finansiella förutsättningarna visar sig oförenliga med den fortsatta utvecklingen mot en varaktig justering av inflationsbanan är vi redo att utöka våra program för köp av tillgångar både vad gäller storlek och varaktighet.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,4 procent på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet 2016 och följer en liknande takt som under det tredje kvartalet. Inkommande uppgifter, i synnerhet enkätresultat, styrker vår övertygelse om att den pågående ekonomiska expansionen fortsätter att förankras och breddas. Genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder stöder inhemsk efterfrågan och underlättar den pågående skuldreduceringsprocessen. Återhämtningen i investeringar främjas även fortsättningsvis av gynnsamma finansieringsvillkor och förbättringar i företagens lönsamhet. Dessutom har den stigande sysselsättningen, vilken även gynnas av tidigare sturkturreformer, en positiv inverkan på hushållens reala disponibla inkomster och stöder därmed den privata konsumtionen. Det finns även tecken på en något starkare global återhämtning och ökad global handel. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet förväntas emellertid dämpas av att strukturreformer genomförs långsamt och av att balansräkningar i ett flertal sektorer fortfarande behöver justeras.

ECB:s experter gör i stort sett samma bedömning i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2017, där de förutspår en årlig ökning av real BNP med 1,8 procent 2017, 1,7 procent 2018 och 1,6 procent 2019. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2016 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp något för 2017 och 2018. Riskerna som omger tillväxtutsikterna för euroområdet har blivit mindre uttalade men ligger fortfarande på nedåtsidan och hänger i första hand samman med globala faktorer.

Enligt Eurostats snabbstatistik ökade den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 2 procent i februari, upp från 1,8 procent i januari 2017 och 1,1 procent i december 2016. Detta återspeglade främst en stark uppgång i prisökningstakten för energi- och oförädlade livsmedel, mätt på årsbasis, men det finns ännu inga tecken på någon övertygande uppåttrend i underliggande inflation. Under de kommande månaderna väntas inflationen ligga kvar på nivåer nära 2 procent, vilket i stor utsträckning avspeglar rörelser i energiprisernas årliga förändringstakt. Mått på underliggande inflation har dock varit fortsatt låga och väntas, tack vara våra penningpolitiska åtgärder, den förväntade ekonomiska återhämtningen och den motsvarande gradvisa minskningen av överkapacitet endast öka gradvis på medellång sikt.

Detta mönster speglas också i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2017, som förutser en årlig HIKP-inflation på 1,7 procent 2017, 1,6 procent 2018 och 1,7 procent 2019. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2016 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats kraftigt uppåt för 2017, något uppåt för 2018 men är oförändrade för 2019. Framtidsbedömningarna är avhängiga av att våra penningpolitiska åtgärder genomförs fullt ut.

Vad gäller den monetära analysen, fortsätter det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt med en årlig tillväxttakt på 4,9 procent i januari 2017, jämfört med 5,0 procent i december 2016. Den årliga tillväxten i M3 fick liksom de tidigare månaderna huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 expanderade med en årlig tillväxttakt på 8,4 procent i januari 2017, jämfört med 8,8 procent i december 2016.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga tillväxttakten i utlåning till icke-finansiella företag var 2,3 procent i januari 2017, liksom under föregående månad. Den årliga tillväxttakten i utlåning till hushåll var 2,2 procent i januari 2017, jämfört med 2,0 procent i december 2016. Utvecklingen i bankkrediter fortsätter att spegla det fördröjda sambandet mellan konjunkturläge, kreditrisk och pågående balansräkningsjusteringar i den finansiella och i den icke-finansiella sektorn. De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 utgör emellertid ett påtagligt stöd för lånevillkoren för företag och hushåll och därmed även kreditflöden inom hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av en fortsatt kraftigt ackommoderande penningpolitik för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock mer beslutsamma insatser inom andra politikområden för att stärka den ekonomiska tillväxten. Strukturreformer behöver genomföras avsevärt snabbare för att öka motståndskraften, minska den strukturella arbetslösheten och stärka den potentiella produktionstillväxten. Mot bakgrund av det överlag begränsade uppfyllandet av landsspecifika rekommendationer under 2016 är större reformansträngningar nödvändiga i samtliga länder i euroområdet under 2017. När det gäller finanspolitiken bör alla länder intensifiera sina strävanden mot en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken. För att säkerställa förtroendet för EU:s ramverk för ekonomisk styrning är det avgörande att stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs fullt ut och på ett konsekvent sätt över tid i samtliga länder.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Kontakt för media