PRESSMEDDELANDE

Europeiska centralbankens årsbokslut för det år som slutade den 31 december 2011

8 mars 2012

Idag godkände ECB-rådet ECB:s granskade årsredovisning för det år som slutade den 31 december 2011.

ECB gjorde ett överskott på 1 894 miljoner euro 2011, jämfört med 1 334 miljoner euro 2010. ECB-rådet beslutade att, per den 31 december 2011, överföra ett belopp på 1 166 miljoner euro som avsättning för risker, vilket, tillsammans med det belopp på 13 miljoner euro som Eesti Pank i enlighet med artikel 48.2 i ECBS-stadgan bidrog med, ökade avsättningen för risker till den nuvarande maxgränsen på 6 363 miljoner euro. Syftet med riskavsättningen är att täcka eventuella förluster från exponeringar mot växelkurs-, ränte-, kredit-, och guldprisrisker. Dessa risker bevakas löpande. De fortsatta kraven för och storleken på denna reserv granskas en gång om året.

Till följd av denna avsättning var ECB:s nettovinst för 2011 728 miljoner euro (2010: 171 miljoner euro). ECB-rådet beslutade att en del av intäkten från ECB:s andel av utelöpande eurosedlar skulle delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet. Följaktligen betalades ett belopp på 652 miljoner euro ut den 3 januari 2011. Vid dagens möte beslutade ECB-rådet att dela ut det återstående beloppet på 76 miljoner euro till de nationella centralbankerna den 12 mars 2012.

ECB:s löpande intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareserverna och portföljen av egna medel, från ränteintäkter på ECB:s andel om 8 procent av de utelöpande eurosedlarna, och från räntenetto från värdepapper anskaffade i penningpolitiska syften inom de två programmen för köp av säkerställda obligationer och inom värdepappersprogrammet. Det första programmet för köp av säkerställda obligationer startade i juli 2009, det andra i november 2011 och värdepappersprogrammet startade i maj 2010.

Räntenettot uppgick totalt till 1 999 miljoner euro 2011 (2010: 1 422 miljoner euro). Där ingick ränteintäkter på 856 miljoner euro från ECB:s del av eurosedlar i omlopp (2010: 654 miljoner euro), räntenettot från värdepapper anskaffade inom ramen för programmen för köp av säkerställda obligationer på 166 miljoner euro (2010: 140 miljoner euro) och räntenettot från värdepappersprogrammet på 1 003 miljoner euro. (2010: 438 miljoner euro). ECB betalade ersättning på 434 miljoner euro (2010: 346 miljoner euro) till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende deras fordringar på de valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på valutareservtillgångar uppgick till 290 miljoner euro (2010: 366 miljoner euro).

Realiserade vinster från finansiella transaktioner uppgick till 472 miljoner euro (2010: 474 miljoner euro). Högre nettovalutakursvinster på utflöden av utländsk valuta, uppvägdes av lägre realiserade nettoprisvinster på försäljning av värdepapper.

Nedskrivningar, framför allt beroende på orealiserade förluster på andra värdepapper än de som innehas i penningpolitiska syften, uppgick 2011 till 157 miljoner euro (2010: 195 miljoner euro).

ECB:s administrativa kostnader för personal, lokalhyra, professionella avgifter och andra varor och tjänster uppgick 2011 till 442 miljoner euro (2010: 415 miljoner euro) inklusive avskrivningar på anläggningstillgångar som uppgick till 11 miljoner euro. Lejonparten av kostnaderna för uppförandet av ECB:s nya lokaler har kapitaliserats och ingår inte i denna post.

Årsbokslutet och en förvaltningsberättelse för det år som slutade den 31 december 2011 kommer att publiceras i ECB:s årsrapport den 25 april 2012.

Bakgrundsinformation

  1. ECB:s redovisningsprinciper: ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. [1] De har i stort baserats på internationell redovisningssed men utformats speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. Principerna innefattar marknadsvärdering av marknadsnoterade värdepapper utom sådana som hålls till förfallodagen, av guld och av alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta som redovisas i respektive utanför balansräkningen. Marknadsnoterade värdepapper som hålles till förfallodagen värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning. Med tanke på den stora valutaexponering som de flesta centralbankerna inom Eurosystemet har tas särskild hänsyn till försiktighetsprincipen. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet mot att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton medan orealiserade förluster vid årets slut som överstiger saldona på värderegleringskontona behandlas som utgifter. Alla nationella centralbanker i euroområdet ska, som del av Eurosystemet, följa dessa principer vid rapportering av sina transaktioner. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning. Dessutom följer de nationella centralbankerna frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsredovisningar.
  2. Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När en nationell centralbank går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får den en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av det överförda beloppet. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar är i euro och att de uppbär daglig ränta till den ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten.
  3. Fördelning av ECB:s inkomster från eurosedlar i omlopp och ECB:s nettoinkomster från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet: ECB-rådet har beslutat att dessa intäkter ska tillfalla de nationella centralbankerna i euroområdet under det räkenskapsår som intäkterna uppstår. Intäkterna från eurosedlar i omlopp ska delas ut på den andra arbetsdagen året därpå, medan intäkter från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet ska delas ut på den sista arbetsdagen i januari året därpå. [2] Båda beloppen ska delas ut i sin helhet såvida inte ECB-rådet, baserat på rimliga antaganden, förväntar att ECB:s nettovinst för året ska understiga dess inkomster från eurosedlar i omlopp och nettointäkterna från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet, och såvida inte ECB-rådet före det finansiella årets utgång beslutar att överföra hela eller en del av denna inkomst till reserven för valutakurs-, ränte-, kredit- och guldprisrisker.
  4. Vinst- eller förlustfördelning: I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av nettovinsten varje år avsättas till den allmänna reservfonden upp till en gräns som motsvarar 100 procent av ECB:s kapital. Återstoden ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras inbetalda andelar. Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och, om det behövs och efter beslut av ECB-rådet, mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna i enlighet med artikel 32.5 i ECBS-stadgan.


[1]Beslut ECB/2006/17 av den 10 november 2006, EUT L 348, 11.12.2006, s. 38, med ändringar, som innehåller ECB:s bokföringsprinciper i detalj, upphävdes och ersattes med beslut ECB/2010/21 av den 11 november 2010, EUT L 35, 9.2.2011, s. 1, med verkan från den 31 december 2010.

[2]Beslut ECB/2010/24 av den 25 november 2010 om interimistisk fördelning av europeiska centralbankens inkomster från eurosedlar i omlopp och inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (omarbetning), EUT L 6, 11.1.2011, s. 35.

Publications

Kontakt för media