PRESSMEDDELANDE

Europeiska centralbankens årsbokslut för det år som slutade den 31 december 2010

3 mars 2011

Idag godkände ECB-rådet ECB:s granskade årsredovisning för det år som slutade den 31 december 2010.

Under 2010 gjorde ECB en vinst på 1 334 miljoner euro, jämfört med en vinst på 2 218 miljoner euro under 2009. [1] Faktorer som bidrog till lägre överskott 2010 var lägre ränteintäkter netto, som resultat av lägre räntor på både Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och valutareserver i US-dollar, och att inga försäljningar av guld gjordes 2010.

ECB-rådet beslutade att överföra ett belopp på 1 163 miljoner euro till reserven per den 31 december 2010. Efter denna överföring nådde reserven sin maxgräns på 5 184 miljoner euro. ECB:s deklarerade nettovinst för 2010 blev följaktligen 171 miljoner euro. Vid dagens möte beslutade ECB-rådet att hela nettovinsten ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet.

Syftet med reserven är att täcka eventuella förluster från exponeringar mot växelkurs-, ränte-, kredit-, och guldprisrisker. De fortsatta kraven för och storleken på denna reserv granskas en gång om året.

ECB:s löpande intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareserverna och portföljen av egna medel, från ränteintäkter från ECB:s andel om 8 procent av de utelöpande eurosedlarna, och från räntenetto från värdepapper anskaffade i penningpolitiska syften inom programmet för köp av säkerställda obligationer (startade i juli 2009) och inom värdepappersprogrammet (startade i maj 2010).

Räntenettot uppgick till 1 422 miljoner euro under 2010 (2009: 1 547 miljoner euro). Där ingick ränteintäkter på 654 miljoner euro från ECB:s del av eurosedlar i omlopp (2009: 787 miljoner euro), räntenettot från värdepapper anskaffade inom ramen för programmet för köp av säkerställda obligationer på 140 miljoner euro (2009: 18 miljoner euro) och räntenettot från värdepappersprogrammet på 438 miljoner euro.

ECB betalade ersättning på 346 miljoner euro (2009: 443 miljoner euro) till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende deras fordringar på de valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på valutareservtillgångar uppgick till 366 miljoner euro (2009: 700 miljoner euro). Realiserade vinster från finansiella transaktioner minskade från 1 103 miljoner euro under 2009 till 474 miljoner euro under 2010 eftersom ingen försäljning av guld gjordes. Nedskrivningar på 195 miljoner euro under 2010 härrörde främst från orealiserade förluster på andra värdepapper än de som innehas i penningpolitiska syften, jämfört med nedskrivningar på 38 miljoner under 2009.

ECB:s administrativa kostnader för personal, lokalhyra, professionella avgifter, och kostnader för andra varor och tjänster uppgick till 415 miljoner euro under 2010 (inklusive avskrivningar på anläggningstillgångar på 14 miljoner euro), jämfört med 401 miljoner euro under 2009.

Årsbokslutet och en förvaltningsberättelse för det år som slutade den 31 december 2010 kommer att publiceras i ECB:s årsrapport den 19 april 2011.

Bakgrundsinformation

  1. ECB:s redovisningsprinciper: ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. [2] De har i stort baserats på internationell redovisningssed men utformats speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. Principerna innefattar marknadsvärdering av marknadsnoterade värdepapper utom sådana som hålls till förfallodagen, av guld och av alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta som redovisas i respektive utanför balansräkningen. Marknadsnoterade värdepapper som hålles till förfallodagen värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning. Med tanke på den stora valutaexponering som de flesta centralbankerna inom Eurosystemet har tas särskild hänsyn till försiktighetsprincipen. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet mot att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton medan orealiserade förluster vid årets slut som överstiger saldona på värderegleringskontona behandlas som utgifter. Alla nationella centralbanker i euroområdet ska, som del av Eurosystemet, följa dessa principer vid rapportering av sina transaktioner. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning. Dessutom följer de nationella centralbankerna frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsredovisningar.
  2. Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När en nationell centralbank går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får den en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av det överförda beloppet. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar är i euro och att de uppbär daglig ränta till den ränta som satts på Eurosystemets senaste tillgängliga huvudsakliga refinansieringstransaktion justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten.
  3. Fördelning av ECB:s inkomster från eurosedlar i omlopp och ECB:s nettoinkomster från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet: ECB-rådet har beslutat att dessa intäkter ska tillfalla de nationella centralbankerna i euroområdet under det räkenskapsår som intäkterna uppstår. Intäkterna från eurosedlar i omlopp ska delas ut på den andra arbetsdagen året därpå, medan intäkter från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet ska delas ut på den sista arbetsdagen i januari året därpå. [3] Bägge beloppen ska delas ut i sin helhet såvida inte ECB:s nettovinst för året understiger dess inkomster från eurosedlar i omlopp och nettoinkomsten från värdepapper anskaffade inom ramen för värdepappersprogrammet, eller efter beslut av ECB-rådet före det finansiella årets utgång om att överföra hela eller en del av denna inkomst till reserven för valutakurs-, ränte-, kredit- och guldprisrisker.
  4. Vinst- eller förlustfördelning: I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av nettovinsten varje år avsättas till den allmänna reservfonden upp till en gräns som motsvarar 100 procent av ECB:s kapital. Återstoden ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras inbetalda andelar. Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna i enlighet med artikel 32.5 i ECBS-stadgan.


[1]Efter en teknisk justering per den 31 december 2009 frigjordes ett belopp på 35 miljoner euro från ECB:s reserver. Följaktligen ökade ECB:s deklarerade nettovinst för 2009 något till 2 253 miljoner euro.

[2]Beslut ECB/2006/17 av den 10 november 2006, EUT L 348, 11.12.2006, s. 38, med ändringar, som innehåller ECB:s bokföringsprinciper i detalj, upphävdes av och ersattes med beslut ECB/2010/21 av den 11 november 2010, EUT L 35, 9.2.2011, s. 1, med verkan från den 31 december 2010.

[3]Beslut ECB/2010/24 av den 25 november 2010 om interimistisk fördelning av Europeiska centralbankens inkomster från eurosedlar i omlopp och inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (omarbetning), EUT L 6, 11.1.2011, s. 35.

Publications

Kontakt för media