European Central Bank - eurosystem
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande, Nicosia den 5 mars 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens här i Nicosia. Jag vill tacka centralbankschefen Georghadji för hennes gästfrihet och rikta ett särskilt tack till personalen för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser och i linje med våra framtidsindikationer beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vad gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder ligger fokus nu på genomförandet.

I enlighet med vårt beslut av den 22 januari 2015 kommer vi den 9 mars 2015 att börja köpa offentliga värdepapper denominerade i euro på andrahandsmarknaden. Vi kommer även att fortsätta köpa ABS-värdepapper och säkerställda obligationer, vilket vi började med förra året. Som tidigare sagts kommer köpen av offentliga och privata värdepapper sammanlagt att uppgå till 60 miljarder EUR per månad. Avsikten är att köpen ska genomföras åtminstone fram till slutet av september 2016 och i varje fall tills vi ser en varaktig effekt på inflationstakten som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Mer information om vissa aspekter avseende genomförandet av programmet för köp av offentliga värdepapper kommer att lämnas kl. 15.30 centraleuropeisk tid på ECB:s webbplats.

Vi har redan sett ett flertal positiva effekter av dessa penningpolitiska beslut. Villkoren på finansmarknaden och kostnaderna för extern finansiering har lättat ytterligare för den privata ekonomin, även tack vare våra penningpolitiska beslut från förra månaden. Framför allt har lånevillkoren för företag och hushåll förbättrats väsentligt. Vidare har penningmängds- och kreditutvecklingen stärkts.

De omfattande lättnaderna i vår penningpolitiska inriktning ger stöd åt och förstärker en mer gynnsamma utveckling för euroområdets ekonomi. I ett läge där klimatet inom näringslivet och bland konsumenter förbättras kommer genomslaget av våra åtgärder för den reala ekonomin att stärkas, vilket bidrar till att ytterligare förbättra utsikterna för ekonomisk tillväxt och minska ekonomiska svagheter. På så vis kommer våra åtgärder att bidra till en varaktig återgång till en inflationsnivå som ligger under, men nära, 2 % på medellång sikt samt underbygga en fast förankring av inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Enligt Eurostats snabbstatistik ökade real BNP i euroområdet under det sista kvartalet 2014 med 0,3 % på kvartalsnivå, vilket var något mer än förväntat. Den senaste statistiken, och framför allt enkätuppgifter fram till februari, tyder på vissa förbättringar i den ekonomiska aktiviteten i början av det här året. Vi räknar med att den ekonomiska återhämtningen gradvis kommer att breddas och förstärkas framöver. Det låga oljepriset lär fortsätta att stödja hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet. Den inhemska efterfrågan väntas också få ytterligare stöd av våra penningpolitiska åtgärder, som leder till att finansieringsvillkoren fortsätter att förbättras, och av de framsteg som gjorts avseende budgetkonsolidering och strukturreformer. Dessutom torde efterfrågan på exportprodukter från euroområdet gynnas av förbättrad priskonkurrenskraft och den förbättrade världsekonomin. Återhämtningen i euroområdet kommer dock troligen även framöver att vara dämpad på grund av de anpassningar av balansräkningar som krävs i olika sektorer och beroende på att strukturreformer genomförs långsamt.

Denna bedömning speglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2015, vilka förutser en årlig ökning av real BNP med 1,5 procent 2015, 1,9 procent 2016 och 2,1 procent 2017. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska bedömningar från december 2014 har bedömningarna för real BNP-tillväxt 2015 och 2016 reviderats uppåt. Det återspeglar de gynnsamma effekterna av lägre oljepriser, en svagare effektiv växelkurs och resultaten av ECB:s nya penningpolitiska åtgärder.

De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger kvar på nedåtsidan men har minskat efter de senaste penningpolitiska besluten och de sjunkande oljepriserna.

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet -0,3 procent i februari 2015 mot -0,6 procent i januari. Det negativa utfallet återspeglar i stort sett effekterna av att oljepriserna sjunkit kraftigt sedan i juli 2014. Baserat på aktuell information och rådande terminspriser på olja väntas HIKP-inflationen på årsbasis fortsätta att vara mycket låg eller negativ under de kommande månaderna. Med stöd av de positiva effekterna av våra senaste penningpolitiska åtgärder på aggregerad efterfrågan, eurons lägre växelkurs och antagandet att oljepriserna ökar något under de kommande åren förväntas inflationstakten stiga gradvis senare under 2015.

Denna bedömning speglas också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2015, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,0 procent 2015, 1,5 procent 2016 och 1,8 procent 2017. Jämfört med framtidsbedömningarna från december 2014 har inflationstakten för 2015 reviderats ned, främst beroende på sjunkande oljepriser. Däremot har den reviderats upp något för 2016 vilket även återspeglar de förväntade effekterna av våra senaste penningpolitiska åtgärder.

ECB-rådet fortsätter att noggrant följa hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder, den geopolitiska utvecklingen och valutakurs- och energiprisutvecklingen.

I diskussionerna om de ekonomiska utsikterna och de nya framtidsbedömningarna var ECB-rådet överens om att de framtidsbedömningar som utarbetas av våra experter är beroende av att våra penningpolitiska åtgärder genomförs fullt ut. Det ska också påpekas att framtidsbedömningarna från mars sträcker sig fram till 2017. Här underströk ECB-rådet åter att osäkerhetsgraden ökar med en längre bedömningsperiod.

Enligt den monetära analysen tyder de senaste uppgifterna på en gradvis underliggande ökning av det breda penningmängdsmåttet (M3). Den årliga M3-tillväxten ökade till 4,1 procent i januari 2015, från 3,8 procent i december 2014. Den årliga ökningen i M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och den snäva penningmängden M1 visade en årlig tillväxttakt på 9,0 procent i januari.

Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) var −0,9 procent i januari, jämfört med −1,1 procent i december, och uppvisade en fortsatt gradvis återhämtning från bottennoteringen på −3,2 procent i februari 2014. Den ackumulerade 3-månaders nettoutlåningen var positiv i januari för andra månaden i rad, jämfört med de stora nettoamorteringar som fortfarande noterades för ett år sedan. Trots dessa förbättringar är utlåningen till icke-finansiella företag fortsatt svag och speglar ännu det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående justeringarna av balansräkningar i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade vidare till 0,9 procent i januari 2015 efter att ha legat på 0,8 procent i december 2014. Våra senaste penningpolitiska åtgärder borde stödja en ytterligare förbättring i kreditflödet.

Sammanfattningsvis bekräftar en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen lämpligheten i ECB-rådets senaste beslut. Det beslutsamma genomförandet av alla våra penningpolitiska åtgärder kommer att stödja återhämtningen i euroområdet och föra inflationen närmare nivåer som ligger under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken fokuserar på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder måste andra politikområden agera beslutsamt. Med tanke på att det råder hög strukturell arbetslöshet och låg potentiell produktionstillväxt i euroområdet ger en cyklisk återhämtning i linje med ECB-experternas framtidsbedömningar från i mars inget utrymme för självbelåtenhet. För att öka investeringar, sysselsättning och produktivitet krävs både ett beslutsamt genomförande av produkt- och arbetsmarknadsreformer och åtgärder för att förbättra affärsklimatet för företag. Detta arbete måste gå snabbare i ett flertal länder. Ett snabbt, trovärdigt och effektivt genomförande av strukturreformer är avgörande. Detta kommer nämligen inte bara att öka den framtida hållbara tillväxten i euroområdet utan även väcka förväntningar om högre inkomster och uppmuntra företag att öka sina investeringar redan nu. Sammantaget leder detta till att den ekonomiska återhämtningen tidigareläggs. Finanspolitiken bör ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen samtidigt som den är i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. För att återställa förtroendet för det finanspolitiska systemet är en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten absolut avgörande. Med tanke på behovet av ett ökat strukturreformsarbete i ett antal länder är det även viktigt att förfarandet vid makroekonomiska obalanser genomförs på ett effektivt vis för att bemöta de alltför stora obalanser som identifierats i enskilda medlemsstater.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media