Vad är inflation?

Breda prisökningar

I en marknadsekonomi kan priset på varor och tjänster alltid ändras. Några priser går upp, andra ner. Man talar om inflation om det är en allmän prisuppgång på varor och tjänster. Resultatet blir att man kan köpa mindre för 1 euro. Eller, en euro är värd mindre än tidigare.

En del prisändringar är viktigare än andra

När man räknar ut den genomsnittliga prisökningen får de varor vi lägger mycket pengar på, som el, större vikt än priserna på produkter vi spenderar mindre på, t.ex. socker och frimärken.

Olika personer köper olika saker

Alla hushåll har olika konsumtionsvanor: vissa har högre kostnader för sina bilar, andra konsumerar mycket kött, några använder bara offentliga transportmedel och några är vegetarianer. De genomsnittliga konsumtionsvanorna för alla hushåll bestämmer hur mycket vikt de olika varorna och tjänsterna har i måttet på inflation.

För att mäta inflationen tar man hänsyn till alla varor och tjänster som ett hushåll konsumerar, inklusive:

  • dagligvaror, som livsmedel, tidningar och bensin
  • sällanköpsvaror, som kläder, datorer och tvättmaskiner
  • tjänster, som frisörer, försäkringar och hyreslägenheter.

Jämför priset på en varukorg från år till år

Alla varor och tjänster som hushållen konsumerar under året representeras av en korg med varor. Varje vara i korgen har ett pris som kan ändras över tiden. Den årliga inflationstakten är priset på hela korgen en månad jämfört med priset samma månad ett år tidigare.

Exempel på hur man räknar ut inflation*
Kvantiteter som köpts in under basåret Pris
(basår)
Pris
(ett år senare)
Pris
(två år senare)
per enhet totalt per enhet totalt per enhet totalt
150 limpor bröd €1,50 €225 €1,30 €195 €1,60 €240
100 koppar kaffe €2,40 €240 €2,40 €240 €2,15 €215
12 besök hos frisören €20,00 €240 €22,00 €264 €23,00 €276
1 vinterjacka €145,00 €145 €176,00 €176 €160,00 €160
Totalkostnad för korgen €850 €875 €891
Prisindex 100,0 102,9 104,8
Inflationstakt 2,9 % 1,8 %

* Eurostat räknar ut konsumentprisinflationen i euroområdet varje månad. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) består i genomsnitt av omkring 700 varor och tjänster. Det visar den genomsnittliga utgiften för en varukorg för hushåll i euroområdet. Fullständig lista över produkterna i HIKP och aktuell inflationstakt.

  1. Lista över alla produkter i korgen och vilka mängder du konsumerade ett givet år (det är ditt basår).I vårt exempel tar vi bara upp bröd, kaffe, besök hos frisören och en vinterjacka.
  2. Beräkna den totala utgiften för varje produkt genom att multiplicera den kvantitet du har köpt med priset du har betalat för dem:150 limpor bröd x €1,50 = €225 100 koppar kaffe x €2,40 = €240, osv.
  3. Lägg ihop summorna för alla produkter för att få fram den totala konsumtionskostnaden. I vårt basår är det €850.4. Upprepa steg 2 och 3 för de följande åren.
  4. Upprepa steg 2 och 3 för de följande åren.När man tittar på exemplet ser man att en del priser hade ändrats efter det första året. Den totala kostnaden hade ökat till €875. Efter andra året är den €891.
  5. Dela kostnaderna för korgen för varje år med kostnaden för korgen för ditt basår och multiplicera resultatet med 100.Ett år senare: €875 ÷ €850 x 100 = 102,9
  6. Den årliga inflationen är den procentuella ändringen från ett år till nästa.I exemplet är inflationen efter ett år 2,9 % Detta beräknas som prisindex för det året minus prisindex för året före (102,9 - 100), dividerat med prisindex för året före (100), multiplicerat med 100. För året efter är det (104,8 – 102,9) ÷ 102,9 x 100 = 1,8 %.

Inflationen i euroområdet

Harmoniserat index

I euroområdet mäts konsumentprisinflationen genom det harmoniserade konsumentprisindexet, oftast kallat HIKP. Termen "harmoniserat" innebär att alla länder i EU använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra.

    Inflation, prisstabilitet och ECB

    ECB:s viktigaste mål är att upprätthålla prisstabilitet. Det definieras som en årlig HIKP-inflation under, men nära, 2 % på medellång sikt. Varför är det så viktigt att upprätthålla prisstabilitet

    Jämförelser mellan länder

    Innan euron blev vår gemensamma valuta mättes inflationen i varje land med hjälp av landets egna metoder och procedurer. I och med införandet av euron blev det nödvändigt att kunna mäta inflationen i hela euroområdetn på ett sätt som kan jämföras mellan länderna utan luckor och överlappning. HIKP gör exakt det med stöd av rättsligt bindande standarder.

      Varornas vikt i HIKP

      Effekten på HIKP av en enskild prisändring beror på hur mycket hushållen i genomsnitt spenderar på den varan.
      Exempel kaffe: kaffe, tillsammans med te och kakao, har en vikt på 0,4 %. Det innebär att prisändringar på det inte har någon större effekt på totala HIKP.
      Exempel bensin: bensin, tillsammans med andra driv- och smörjmedel, har en vikt på 4,6 %, vilket betyder att samma procentuella prisändring har en tio gånger så stor effekt på HIKP.

      De viktigaste produktgruppernas vikt i HIKP

      Hur beräknas HIKP?

      1. Insamling av priser - Varje månad samlas omkring 1,8 miljoner priser in av fältarbetare i fler än 200 000 affärer. Det görs i nästan 1600 städer i hela euroområdet. Priser samlas in för varje land för i genomsnitt 700 representativa varor och tjänster. Exakt antal poster varierar från land till land. För varje produkt samlas priser in från olika affärer och i olika regioner. Exempel: bokpriserna tar hänsyn till olika typer av böcker (skön-, fack-, referenslitteratur osv.) som säljs i bokhandlar, snabbköp och på internet. mer
      2. Produktgruppernas viktning - Produktgrupperna viktas enligt deras betydelse i en genomsnittlig hushållsbudget. Vikterna uppdateras regelbundet för att indexet ska vara relevant och återspegla ändrade konsumtionsvanor. De beräknas på uppgifter från hushåll som ombetts skriva ner vad de spenderar sina pengar på. Vikterna är nationella genomsnitt som visar utgifterna för alla typer av konsumenter (rika och fattiga, unga och gamla, osv.). mer
      3. Ländernas viktning - Länderna viktas enligt deras andel av de totala konsumtionsutgifterna i euroområdet. mer

      Vem räknar ut HIKP ...

      ... i länderna? Varje euroland har ett nationellt statistikinstitut, som räknar ut HIKP för sitt land.

      ... för euroområdet? Varje nationellt statistikinstitutet sänder sedan sina resultat till Eurostat, EU:s statistikkontor. Sedan räknar Eurostat ut HIKP för hela euroområdet. Eurostat kontrollerar också att kvaliteten på de nationella uppgifterna följer rättsligt bindande standarder. Se Eurostats webbsidor för HIKP.

      Titta närmare på siffrorna

      Konsumentprisinflation i euroområdet sedan 1961

      Inflationen var hög i många europeiska länder under 1970- och 1980-talen. Sedan mitten av 1990-talet har inflationen varit betydligt lägre tack vare förberedelserna för att införa euron och ECB:s penningpolitik.

      Diagram som visar konsumentprisinflationen sedan 1961.

      Vad driver inflationen?

      Det är inte alltid de poster som har störst prisändringar som påverkar indexet mest. Inflationstakten beror på varje produkts andel av utgifterna för ett genomsnittligt hushåll, dvs. en produkts vikt.

      Diagram som visar prisändringar kombinerat med vikten på enskilda produktgrupper i HIKP.

      Titta närmare på de senaste uppgifterna med de interaktiva diagrammen

      Titta på de senaste siffrorna och historiska uppgifter fr.o.m. 1996. Granska enskilda länder och individuella produktgrupper. När du väljer en tidslinje visas inflationsutvecklingen över tiden, månad för månad.

      Minibild av animeringen.

      Tabeller som visar uppgifter per land och produktgrupp

      Minibild av HTML-tabellerna.

      Uppfattad inflation

      Konsumentenkäter visar ofta att allmänheten "tror" att inflationen är högre än de faktiska prisindexen visar. Så vad påverkar allmänhetens inflationsuppfattning? Ett antal undersökningar har funnit följande:

      Bild på småfranska.

      • Man lägger märke till prishöjningar mer än stabila priser eller prissänkningar. Prisökningar ligger kvar i minnet längre. Vi tenderar att inte lägga märke till stabila eller sjunkande priser lika mycket även om de räknas med när genomsnittsinflationen beräknas.
      • Vi uppmärksammar vanliga småinköp mer - De senaste åren har priserna på vissa dagligvaror och tjänster ökat mer än genomsnittet. Exempel på det är bensin, bröd och bussbiljetter. Vi uppmärksammar ofta prisändringar på sådana varor och tjänster alltför mycket när vi tänker på inflation. Det kan betyda att vi överskattar den faktiska inflationen.
      • Vi lägger inte lika mycket märke till sällanköpsvaror och betalningar via autogiro – En stor del av vår hushållsbudget går till varor och tjänster som vi inte köper särskilt ofta. Exempel på det är bilar och semestrar. Det finns också saker vi ofta betalar med autogiro (direktdebiteringar och stående överföringar), t.ex. hyra och telefonräkningar. Ändringar av sådana utgifter märks mindre när man tänker på inflation.

        Inflation är ett genomsnitt av många prisändringar

        Diagram som visar prisändringar kombinerat med vikten på enskilda produktgrupper i HIKP.

        • Personlig inflation Det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) baseras på den genomsnittliga korgen med varor och tjänster. Denna korg är representativ för alla hushåll. Hushåll som upplever en högre än genomsnittlig inflation kanske lägger märke till det mer än de som ser en lägre inflation än genomsnittet.

          Exempel: om bensinpriserna ökar mycket mer än priserna på andra varor och tjänster "känner" de som ofta använder bilen att inflationen är högre än HIKP eftersom deras personliga utgifter för bensin är högre än genomsnittet. Däremot upplever de som sällan, eller inte alls, använder bil en lägre "personlig" inflation.

        • Inflationen mäts per år, men vårt minne går längre tillbaka – HIKP rapporteras vanligen som en årlig tillväxttakt. Det innebär att den allmänna prisnivån för en viss period, t.ex. januari 2009, jämförs med samma period ett år tidigare, januari 2008. När man bildar sig en uppfattning kan det hända att man tänker tillbaka flera år. Över en lång period tenderar priserna att öka betydligt, även med låg årlig inflation. Om inflationen per år är t.ex. 2 % har den allmänna prisnivån gått upp med 20 % efter 10 år.

          Bild på en gammal Fiat 500. Bild på en ny Fiat 500.

          • Prisändringar och kvalitetsändringar Ofta anser vi att ett högre pris är ett tecken på inflation. Ibland ändras produktens kvalitet på samma gång. I HIKP hanteras detta genom att man drar ifrån den prisändring som beror på kvalitet.

            Exempel: Bilpriserna kan ha gått upp men nya modeller innehåller ofta, som standard, detaljer som tidigare var tillval, t.ex. GPS, luftkonditionering och krockkuddar. I de fallen beror prisökningen delvis på en högre kvalitet och inte bara på inflationen. Om bilpriser t.ex. skulle gå upp med i genomsnitt 5 % men en kvalitetsökning motsvarade 1 %, skulle HIKP visa en 4-procentig ökning för produkten.