Vad är inflation?

Breda prisökningar

I en marknadsekonomi kan priset på varor och tjänster alltid ändras. Några priser går upp, andra ner. Man talar om inflation om det är en allmän prisuppgång på varor och tjänster. Resultatet blir att man kan köpa mindre för 1 euro. Eller, en euro är värd mindre än tidigare.

En del prisändringar är viktigare än andra

När man räknar ut den genomsnittliga prisökningen får de varor vi lägger mycket pengar på, som el, större vikt än priserna på produkter vi spenderar mindre på, t.ex. socker och frimärken.

Olika personer köper olika saker

Alla hushåll har olika konsumtionsvanor: vissa har högre kostnader för sina bilar, andra konsumerar mycket kött, några använder bara offentliga transportmedel och några är vegetarianer. De genomsnittliga konsumtionsvanorna för alla hushåll bestämmer hur mycket vikt de olika varorna och tjänsterna har i måttet på inflation.

För att mäta inflationen tar man hänsyn till alla varor och tjänster som ett hushåll konsumerar, inklusive:

• dagligvaror, som livsmedel, tidningar och bensin
• sällanköpsvaror, som kläder, datorer och tvättmaskiner
• tjänster, som frisörer, försäkringar och hyreslägenheter.

Jämför priset på en varukorg från år till år

Alla varor och tjänster som hushållen konsumerar under året representeras av en korg med varor. Varje vara i korgen har ett pris som kan ändras över tiden. Den årliga inflationstakten är priset på hela korgen en månad jämfört med priset samma månad ett år tidigare.

Inflationen i euroområdet

Harmoniserat index

I euroområdet mäts konsumentprisinflationen genom det harmoniserade konsumentprisindexet, oftast kallat HIKP. Termen "harmoniserat" innebär att alla länder i EU använder samma metod. Så kan uppgifter från olika länder jämföras med varandra.

Jämförelser mellan länder

Innan euron blev vår gemensamma valuta mättes inflationen i varje land med hjälp av landets egna metoder och procedurer. I och med införandet av euron blev det nödvändigt att kunna mäta inflationen i hela euroområdetn på ett sätt som kan jämföras mellan länderna utan luckor och överlappning. HIKP gör exakt det med stöd av rättsligt bindande standarder.

Hur beräknas HIKP?

1. Insamling av priser - Varje månad samlas omkring 1,8 miljoner priser in av fältarbetare i fler än 200 000 affärer. Det görs i nästan 1600 städer i hela euroområdet. Priser samlas in för varje land för i genomsnitt 700 representativa varor och tjänster. Exakt antal poster varierar från land till land. För varje produkt samlas priser in från olika affärer och i olika regioner. Exempel: bokpriserna tar hänsyn till olika typer av böcker (skön-, fack-, referenslitteratur osv.) som säljs i bokhandlar, snabbköp och på internet. mer
2. Produktgruppernas viktning - Produktgrupperna viktas enligt deras betydelse i en genomsnittlig hushållsbudget. Vikterna uppdateras regelbundet för att indexet ska vara relevant och återspegla ändrade konsumtionsvanor. De beräknas på uppgifter från hushåll som ombetts skriva ner vad de spenderar sina pengar på. Vikterna är nationella genomsnitt som visar utgifterna för alla typer av konsumenter (rika och fattiga, unga och gamla, osv.). mer
3. Ländernas viktning - Länderna viktas enligt deras andel av de totala konsumtionsutgifterna i euroområdet. mer

Vem räknar ut HIKP ...

... i länderna? Varje euroland har ett nationellt statistikinstitut, som räknar ut HIKP för sitt land.

... för euroområdet? Varje nationellt statistikinstitutet sänder sedan sina resultat till Eurostat, EU:s statistikkontor. Sedan räknar Eurostat ut HIKP för hela euroområdet. Eurostat kontrollerar också att kvaliteten på de nationella uppgifterna följer rättsligt bindande standarder. Se Eurostats webbsidor för HIKP.

Titta närmare på siffrorna

Uppfattad inflation

Konsumentenkäter visar ofta att allmänheten "tror" att inflationen är högre än de faktiska prisindexen visar. Så vad påverkar allmänhetens inflationsuppfattning? Ett antal undersökningar har funnit följande:

• Man lägger märke till prishöjningar mer än stabila priser eller prissänkningar. Prisökningar ligger kvar i minnet längre. Vi tenderar att inte lägga märke till stabila eller sjunkande priser lika mycket även om de räknas med när genomsnittsinflationen beräknas.

• Vi uppmärksammar vanliga småinköp mer - De senaste åren har priserna på vissa dagligvaror och tjänster ökat mer än genomsnittet. Exempel på det är bensin, bröd och bussbiljetter. Vi uppmärksammar ofta prisändringar på sådana varor och tjänster alltför mycket när vi tänker på inflation. Det kan betyda att vi överskattar den faktiska inflationen.

• Vi lägger inte lika mycket märke till sällanköpsvaror och betalningar via autogiro – En stor del av vår hushållsbudget går till varor och tjänster som vi inte köper särskilt ofta. Exempel på det är bilar och semestrar. Det finns också saker vi ofta betalar med autogiro (direktdebiteringar och stående överföringar), t.ex. hyra och telefonräkningar. Ändringar av sådana utgifter märks mindre när man tänker på inflation.

• Personlig inflation Det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) baseras på den genomsnittliga korgen med varor och tjänster. Denna korg är representativ för alla hushåll. Hushåll som upplever en högre än genomsnittlig inflation kanske lägger märke till det mer än de som ser en lägre inflation än genomsnittet.

  Exempel: om bensinpriserna ökar mycket mer än priserna på andra varor och tjänster "känner" de som ofta använder bilen att inflationen är högre än HIKP eftersom deras personliga utgifter för bensin är högre än genomsnittet. Däremot upplever de som sällan, eller inte alls, använder bil en lägre "personlig" inflation.

• Inflationen mäts per år, men vårt minne går längre tillbaka – HIKP rapporteras vanligen som en årlig tillväxttakt. Det innebär att den allmänna prisnivån för en viss period, t.ex. januari 2009, jämförs med samma period ett år tidigare, januari 2008. När man bildar sig en uppfattning kan det hända att man tänker tillbaka flera år. Över en lång period tenderar priserna att öka betydligt, även med låg årlig inflation. Om inflationen per år är t.ex. 2 % har den allmänna prisnivån gått upp med 20 % efter 10 år.

• Prisändringar och kvalitetsändringar Ofta anser vi att ett högre pris är ett tecken på inflation. Ibland ändras produktens kvalitet på samma gång. I HIKP hanteras detta genom att man drar ifrån den prisändring som beror på kvalitet.

  Exempel: Bilpriserna kan ha gått upp men nya modeller innehåller ofta, som standard, detaljer som tidigare var tillval, t.ex. GPS, luftkonditionering och krockkuddar. I de fallen beror prisökningen delvis på en högre kvalitet och inte bara på inflationen. Om bilpriser t.ex. skulle gå upp med i genomsnitt 5 % men en kvalitetsökning motsvarade 1 %, skulle HIKP visa en 4-procentig ökning för produkten.