Vanliga frågor om en digital euro
Uppdaterades den 13 juni 2024
1. Varför skulle Europa behöva en digital euro?
Digitaliseringen förändrar våra betalningsmönster. Användningen av kontanter för att göra betalningar minskar och covid-19-pandemin har påskyndat övergången till internethandel och digitala betalningar. En digital euro skulle vara en elektronisk form av kontanter för den digitaliserade världen. Den skulle ge konsumenter möjlighet att använda centralbankspengar i digitalt format som ett komplement till sedlar och mynt.
En digital euro skulle underlätta människors liv genom att tillhandahålla något som i dagsläget inte finns: ett digitalt betalningsmedel, allmänt accepterat i hela euroområdet för betalningar i butik, online och från person till person Precis som kontanter skulle en digital euro vara riskfri, allmänt tillgänglig, lätt att använda och kostnadsfri för grundläggande användning.
En digital euro skulle dessutom stärka euroområdets strategiska oberoende och monetära suveränitet genom att öka effektiviteten i det europeiska betalningsekosystemet som helhet, främja innovation och öka motståndskraften mot potentiella cyberattacker och tekniska störningar, som t.ex. strömavbrott.
Mer information om varför vi behöver en digital euro.
2. Hur skulle en digital euro kunna bidra till Europas strategiska oberoende?
En digital euro skulle vara en paneuropeisk betalningslösning, tillgänglig i hela euroområdet, under europeisk styrning. Den skulle därför kunna bidra till att minska Europas beroende av privata, icke-europeiska betalningsleverantörer samtidigt som den skulle kunna motverka deras dominans på marknaden. En digital euro skulle i sin tur öka konkurrensen och innovationen i det europeiska betalningslandskapet genom att erbjuda en plattform som gör det lättare för betaltjänstleverantörer att erbjuda egna paneuropeiska lösningar.
Allt som allt skulle en framgångsrik digital euro kunna förvandla Europa till en global föregångare inom digital finans och digitala centralbanksvalutor.
3. Skulle en digital euro ersätta kontanter?
Nej. En digital euro skulle komplettera kontanter, inte ersätta dem. En digital euro skulle existera parallellt med kontanter som svar på människors växande preferens för snabba, säkra digitala betalningar. Kontanter skulle även fortsättningsvis finnas tillgängliga i euroområdet, liksom andra privata elektroniska betalningsmedel som för närvarande används.
4. Skulle en digital euro bli en alternativ valuta inom Eurosystemet?
Nej. En digital euro skulle vara ett annat sätt att betala med euro, vår gemensamma valuta, i Europa. Den skulle direkt kunna växlas ett-till-ett mot sedlar. En digital euro skulle vara ett svar på människors och företags växande preferens att betala digitalt.
5. Var står projektet för en digital euro för närvarande?
Efter en tvåårig undersökningsfas beslutade ECB-rådet att gå vidare till en förberedelsefas, som inleddes den 1 november 2023.
Under förberedelsefasen ska den digitala euron vidareutvecklas och testas i enlighet med de designval och tekniska krav som fastställdes under undersökningsfasen.
Eurosystemet genomför här omfattande analyser, tester, och experiment och samarbetar med olika berörda parter för att säkerställa att den digitala euron uppfyller de högsta standarderna i fråga om kvalitet, säkerhet och användbarhet.
Denna fas kommer att pågå i två år fram till slutet av 2025, varvid ECB-rådet ska fatta beslut om huruvida man ska gå vidare till nästa fas med förberedelser och i så fall vad som ska ingå i denna fas och hur lång den ska vara.
ECB-rådet kommer inte att fatta något beslut om huruvida en digital euro ska ges ut förrän lagstiftning på området har antagits.
6. Hur är EU:s lagstiftare involverade i processen?
Den 28 juni 2023 lade EU-kommissionen fram ett utkast till lagstiftningsförslag om en eventuell digital euro. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att en framtida digital euro skulle ge människor och företag ytterligare ett val att betala digitalt med hjälp av en allmänt accepterad, billig, säker och motståndskraftig form av offentliga pengar var som helst i euroområdet.
De två processerna – lagstiftningen och utformningen av en digital euro – kommer att pågå parallellt så att Eurosystemet snabbt kan ge ut en digital euro om och när ett beslut är motiverat efter att regelverket för den digitala euron har antagits.
Eurosystemet kommer att anpassa utformningen av en digital euro enligt vad som framkommer i överläggningarna om lagstiftningen. ECB står även redo att vid behov ge stöd och teknisk input under lagstiftningsprocessen.
ECB-rådet kommer att besluta om huruvida en digital euro ska ges ut först efter det att rättsakten har antagits.
7. Vilka deltar i projektet för en digital euro?
Eurosystemet, det vill säga ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, måste säkerställa att en digital euro tillgodoser användarnas behov. Därför står Eurosystemet regelbundet i kontakt, och samarbetar, med beslutsfattare, lagstiftare, marknadsaktörer och det civila samhällets organisationer. Fokusgrupper, som forum för att lyssna direkt på människors åsikter och preferenser, har också varit ovärderliga.
Dessa kontakter äger rum i olika sammanhang, t.ex. i Euro Retail Payments Board, ett forum som leds av ECB och samlar alla berörda parter på betalningsmarknaden, liksom den rådgivande marknadsgruppen, bestående av experter som under undersökningsfasen lämnade synpunkter på produktutformning och distributionen av en digital euro.
Dessutom deltar ECB regelbundet i Eurogruppens möten med euroländernas finansministrar och framträder med regelbundna mellanrum inför Europaparlamentet för att redogöra för de senaste projektuppdateringarna inför europeiska beslutsfattare. ECB anordnar också seminarier med europeiska organisationer i det civila samhället för att lyssna på deras synpunkter.
8. Vilka skulle kunna använda en digital euro?
Som framgår av det lagstiftningsförslag som lagts fram av Europeiska kommissionen skulle en digital euro kunna användas av personer, företag och offentliga inrättningar som tillfälligt eller permanent har sin hemvist i en av euroområdets medlemsstater.
Personer som reser till euroområdet för personliga eller yrkesmässiga ändamål eller som har varit bosatta eller haft hemvist i ett euroland kan också få tillgång till den digitala euron.
Dessutom skulle personer, företag och offentliga inrättningar som har säte i eller hemvist utanför euroområdet kunna få tillgång till den digitala euron genom att öppna ett konto för digitala euro hos betaltjänstleverantörer som har säte eller som är verksamma i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett tredjeland, förutsatt att det finns ett avtal mellan EU och tredjelandet och/eller överenskommelser mellan Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i medlemsstaterna utanför euroområdet eller i tredjeländerna.
9. Varför skulle människor vilja använda en digital euro?
En digital euro skulle vara en betalningslösning för alla situationer, för användning när och var som helst i euroområdet. Den skulle vara ett allmänt accepterat digitalt betalningsmedel som konsumenterna kan använda kostnadsfritt i butiker, online eller från person till person. Den skulle ge människor möjlighet att betala digitalt samtidigt som de fortfarande använder ett offentligt betalningsmedel. Den skulle också vara tillgänglig både online och offline.
En digital euro skulle utformas med en högre nivå av integritet än vad andra digitala betalningsmetoder oftast har. Eurosystemet skulle inte identifiera människor baserat på deras betalningar. Personliga betalningar i digitala euro offline skulle det dessutom bara vara betalaren och betalningsmottagaren som kände till.
En digital euro skulle vara säker och enkel att använda samtidigt som man även skulle sträva efter att främja digital finansiell inkludering genom att säkerställa att ingen lämnas på efterkälken. En digital euro skulle tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning och personer som inte har tillgång till bankkonto eller saknar digitala eller finansiella färdigheter.
För att säkerställa att en digital euro kan användas och är tillgänglig i hela euroområdet föreskrivs i Europeiska kommissionens utkast till lagstiftningsförslag att handlare ska vara skyldiga att ta emot digitala euro och att mellanhänder under tillsyn måste distribuera digitala euro till sina kunder.
10. Vilka fördelar skulle en digital euro ge handlare?
En digital euro skulle vara en verkligt paneuropeisk lösning som skulle accepteras i hela euroområdet. Den skulle kunna utgöra ett enklare och billigare alternativ till det fragmenterade betalningslandskap som handlarna måste hantera i dag. En digital euro skulle ge handlarna starkare förutsättningar att förhandla om villkoren med leverantörer av betalningslösningar och på så sätt minska sina egna kostnader.
En digital euro skulle dessutom göra att fler som besöker handlarnas butiker blir kunder. Detta är särskilt relevant vid internethandeln, eftersom kunderna är mindre benägna att avstå från ett köp om de känner till betalningsinstrumentet. En digital euro skulle dessutom göra det möjligt för handlare att omedelbart få betalt utan extra kostnader.
11. Vilka fördelar skulle en digital euro ge mellanhänder?
Mellanhänder som står under tillsyn, t.ex. banker, skulle spela en viktig roll för distributionen av en digital euro. De skulle fungera som huvudsaklig kontaktpunkt för privatpersoner, handlare och företag i alla frågor som rör den digitala euron och skulle utföra alla slutanvändartjänster.
En digital euro skulle ge mellanhänder omedelbar räckvidd i hela euroområdet, till skillnad från de flesta privata innovationer som tenderar att fokusera på specifika inhemska marknader. Således skulle en digital euro kunna fungera som en plattform för mellanhänder och på så sätt främja ytterligare innovation och konkurrens i den växande e-handeln och den digitala betalningsmarknaden i euroområdet.
Dessutom skulle fler affärsmöjligheter för mellanhänder kunna skapas med en digital euro. Som Eurosystemet föreslagit skulle handlare utanför euroområdet t.ex. behöva ha ett konto hos en betaltjänstleverantör från euroområdet om de vill handla med digitala euro.
Den ersättningsmodell för den digitala euron som just nu föreskrivs i Europeiska kommissionens utkast till lagstiftningsförslag ger dessutom mellanhänderna ekonomiska incitament som är jämförbara med andra digitala betalningsmedel. I detta avseende öppnar en digital euro också dörren för mellanhänder att investera i ytterligare mervärdestjänster för sina kunder.
12. Skulle man behöva betala för att använda en digital euro?
En digital euro skulle vara en kollektiv nyttighet. Den skulle därför vara kostnadsfri för grundläggande användning.
Banker och betaltjänstleverantörer skulle kunna erbjuda sina kunder extra e-eurotjänster som de kan ta betalt för. Dessa extra tjänster skulle även göra den digitala euron ännu mer användbar för användarna. De skulle exempelvis kunna dela upp krognotor mellan sig och göra återkommande betalningar.
13. Hur skulle en digital euro fungera?
En digital euro skulle göra det möjligt för människor att göra säkra omedelbara betalningar i fysiska butiker och onlineaffärer och mellan enskilda individer, oberoende av vilket land de är i eller vilken betaltjänstleverantör de har. ECB undersöker för närvarande hur detta skulle kunna fungera i praktiken.
Det första steget skulle vara att skaffa en plånbok för digitala euro genom sin bank eller ett postkontor.
När man väl har sin e-europlånbok skulle man kunna föra över pengar till den via ett bankkonto eller genom att sätta in kontanter. Därefter skulle man kunna börja betala med de digitala eurona i plånboken.
När man får digitala euro kan man antingen låta dem vara kvar i e-europlånboken, upp till ett visst belopp, eller sätta in dem på sitt bankkonto. Detta skulle kunna göras antingen manuellt eller genom automatisk överföring.
Betalningar i digitala euro skulle alltid vara säkra och omedelbara – oavsett om de görs i fysiska butiker, online eller mellan människor.
Den digitala euron skulle fungera både on- och offline. Den skulle alltså kunna användas även om man har dålig eller ingen internetuppkoppling. Personliga betalningar i digitala euro offline skulle det dessutom bara vara betalaren och betalningsmottagaren som kände till, vilket i princip ger lika bra integritetsskydd som med kontanter.
Mer information om hur en digital euro skulle fungera.
14. Hur privat skulle en digital euro vara?
Integritetsskydd är en av de viktigaste designegenskaperna hos en digital euro.
Den digitala euron skulle fungera offline, vilket i princip skulle ge lika bra integritetsskydd som med kontanter, både vid betalningar mellan privatpersoner och i fysiska butiker. När den digitala euron används offline skulle inga personuppgifter om betalningarna överföras till betaltjänstleverantören, Eurosystemet eller eventuella andra leverantörer som tillhandahåller kompletterande tjänster.
För onlinebetalningar i digitala euro skulle integritet säkerställas genom att Eurosystemet självt, som är utgivare och tillhandahåller infrastrukturen för betalningar, inte kan koppla betalningar direkt till enskilda individer.
Läs mer om den digitala euron och personlig integritet.
15. Hur skulle ECB säkerställa att en digital euro är inkluderande?
En digital euro skulle vara en kollektiv nyttighet, likt sedlar och mynt idag – men i digital form.
En digital euro skulle vara fri för grundläggande användning, via en mobilapp eller ett fysiskt kort, för alla som vill använda den. En digital euro skulle även fungera offline om användarna har begränsad uppkoppling.
Enligt det lagförslag som lagts fram av Europeiska kommissionen skulle kreditinstitut som distribuerar digitala euro vara skyldiga att utan kostnad tillhandahålla grundläggande tjänster för betalningar i digitala euro när deras kunder begär det.
För att säkerställa att alla, även personer med funktionsnedsättning, funktionsbegränsningar eller begränsade digitala färdigheter samt äldre, kan betala med digitala euro kommer offentliga organ, som postkontor, att utses i varje euroland. Dessa skulle ge kostnadsfritt stöd åt människor som är sårbara för digitalt finansiellt utanförskap och ge dem tillgång till tjänster för digitala euro, t.ex. personlig support och särskilt stöd när de ska öppna ett konto för e-euro och använda alla grundläggande e-eurotjänster. Personer utan bankkonto skulle också erbjudas fri tillgång till de grundläggande tjänsterna för en digital euro.
Dessutom kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att inkludera utsatta grupper, t.ex. personer utan fast adress, asylsökande eller personer som omfattas av internationellt skydd.
En digital euro skulle utformas för att tillgodose allas behov utan att någon lämnas på efterkälken.
16. Skulle digitala euro kunna bli programmerbara pengar?
Digitala euro skulle aldrig vara programmerbara pengar.
Programmerbara pengar är en digital form av pengar som används för ett fördefinierat ändamål, t.ex. kuponger, med begränsningar för var, när eller med vem de kan användas.
I enlighet med Europeiska kommissionens lagförslag om en digital euro skulle digitala euro inte vara programmerbara pengar men väl underlätta automatiserade betalningar om användarna vill använda denna funktion. En användare kan t.ex. besluta att ställa in en automatisk månadsbetalning för omedelbar överföring av digitala euro till familjemedlemmar eller vänner.
17. Skulle mellanhänderna få ersättning för distributionen av en digital euro?
I väntan på den slutgiltiga lagstiftningen föreslår Eurosystemet en ersättningsmodell som skapar rättvisa ekonomiska incitament för betaltjänstleverantörer, som banker, att hantera driftskostnaderna för distributionen av digitala euro.
Precis som för andra betalningssystem skulle betaltjänstleverantörer som distribuerar en digital euro kunna debitera handlarna för dessa tjänster. Priset för handlare och betaltjänstleverantörer skulle omfattas av ett tak, i enlighet med Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning om en digital euro.
Precis som vid tillverkning och utgivning av sedlar skulle Eurosystemet stå för kostnaderna för att upprätta ett system och en infrastruktur för en digital euro. Eurosystemet skulle dessutom sträva efter att minimera ytterligare investeringskostnader för mellanhänder genom att återanvända befintlig infrastruktur så mycket som möjligt.
18. Skulle en digital euro kunna utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten genom att banker ställs utanför?
Vårt finansiella system – med banksystemet i centrum – fungerar väl, och Eurosystemet vill bevara den viktiga roll som bankerna spelar för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av krediter till den reala ekonomin.
ECB har träffat följande val avseende utformningen av den digitala euron för att minimera det potentiella hot som en digital euro skulle kunna innebära för det finansiella systemet.
- Användarna skulle endast kunna ha ett begränsat belopp digitala euro i sin plånbok. På så sätt säkerställs att den digitala euron i likhet med kontanter är en säker värdebevarare som gör att stabiliteten i vårt finansiella system upprätthålls och att det inte skulle bli något utflöde av bankinsättningar, ens vid en kris.
- Användarna ska kunna koppla sin e-europlånbok till ett bankkonto och därmed kunna göra betalningar över den övre gränsen för innehav och få påfyllt direkt när det inte finns tillräckligt med digitala euro i plånboken (förutsatt att det finns pengar på bankkontot).
Precis som med kontanter skulle ingen ränta utgå på innehav av digitala euro.
19. Hur skulle ECB säkerställa att betalningar med digitala euro fungerar på samma sätt i hela euroområdet?
Mellanhänder under tillsyn (som bankerna i euroområdet) skulle ha ansvar för att distribuera den digitala euron. För att säkerställa att den digitala euron fungerar på samma sätt i hela euroområdet håller Eurosystemet på att utarbeta ett regelverk för den digitala euron. Det består av gemensamma regler, standarder och förfaranden för standardisering av betalningar i digitala euro, som ska gälla i hela Europa.
20. Hur utarbetas regelverket för en digital euro?
Eurosystemet har inrättat en arbetsgrupp som ska utforma regelverket för den digitala euron, med hjälp av synpunkter från olika berörda aktörer.
Gruppen består av företrädare för centralbankerna i Eurosystemet och den europeiska marknaden för massbetalningar, som konsumenter, detaljhandlare och intresseorganisationer, och arbetar utifrån de val för utformningen av den digitala euron som redan har godkänts av ECB-rådet.
Inom denna grupp har särskilda arbetsgrupper bildats som arbetar med olika delar av regelverket som kräver särskilda sakkunskaper.
Mer information om regelverket för den digitala euron.
21. Hur skulle kopplingen mellan omedelbara betalningar och en digital euro vara?
I dag har konsumenterna sällan möjlighet att göra omedelbara betalningar i butik, vilket också innebär att handlarna inte får sina pengar omedelbart. En digital euro skulle förändra detta eftersom alla digitala eurobetalningar skulle vara omedelbara.
Den gemensamma uppsättning regler, standarder och förfaranden som håller på att tas fram och som, om de godkänns, ska gälla för den digitala euron skulle innebära att lösningar för omedelbara betalningar skulle kunna vidareutvecklas så att de når alla euroländer. Detta skulle minska beroendet av privata icke-europeiska företag som för närvarande dominerar betalningssektorn.
22. Skulle en digital euro baseras på distribuerad databasteknik (DLT) som blockkedjeteknik?
Eurosystemet experimenterar med olika tekniker, både centraliserade och decentraliserade, i utvecklingen av en digital euro, inbegripet distribuerad databasteknik. Något beslut har dock inte fattats än.
23. Skulle införandet av en digital euro göra betalningar i Europa mer sårbara för cyberattacker?
Precis som för andra digitala infrastrukturer skulle en digital euro kunna vara ett mål för cyberattacker. För att minska denna risk skulle utformningen av en digital euro bygga på den senaste tekniken som skulle skapa en cyberresilient och framtidssäker miljö.
24. Hur skulle en digital euro vara annorlunda än stablecoins och kryptotillgångar?
En digital euro skulle vara centralbankspengar. Det innebär att den skulle ha stöd av en centralbank och utformas för att tillgodose behoven hos de människor som använder den och således vara riskfri. Dessutom skulle integritets- och uppgiftsskyddet respekteras. Centralbanker har till uppgift att upprätthålla pengars värde, oberoende av om de är i fysisk eller digital form.
Hur stabila och tillförlitliga stablecoins är beror i förlängningen på hur utgivaren klarar att leva upp till sitt löfte om att upprätthålla pengarnas värde över tid. Dessutom kan privata utgivare använda personuppgifter för kommersiella syften.
Vad gäller kryptotillgångar finns ingen identifierbar instans som tar ansvar. Det betyder att fordringar inte kan drivas in.