Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 21 juli 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att köpen av tillgångar på 80 miljarder euro per månad ska fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet.

Vi diskuterade idag utvecklingen sedan vårt senaste penningpolitiska sammanträde i början av juni. Efter folkomröstningen om EU-medlemskap i Storbritannien är det vår bedömning att finansmarknaderna i euroområdet har klarat den värsta osäkerheten och volatiliteten med uppmuntrande god motståndskraft. Centralbankernas beredskap att tillhandahålla likviditet, om så skulle behövas, våra ackommoderande penningpolitiska åtgärder samt robusta reglerings- och tillsynsramverk har alla hjälpt till att begränsa påfrestningarna på marknaderna. Finansieringsvillkoren fortsätter att vara mycket stödjande, vilket bidrar till att stärka skapandet av krediter. De fortsätter stödja vårt grundscenario med en kontinuerlig återhämtning och ökad inflation.

Mot bakgrund av den rådande osäkerheten kommer ECB-rådet samtidigt att fortsätta följa den ekonomiska och finansiella marknadsutvecklingen mycket noga och säkerställa genomslaget av sin ackommoderande penningpolitik till realekonomin. De kommande månaderna, när vi har mer information, inbegripet nya framtidsbedömningar av experterna, har vi bättre förutsättningar för att göra en ny bedömning av de underliggande makroekonomiska förhållandena, den mest sannolika inflations- och tillväxtutvecklingen och fördelningen av risker kring dessa utvecklingsbanor. Om det skulle visa sig nödvändigt för att nå målet, kommer ECB-rådet att agera genom att utnyttja alla instrument som är tillgängliga inom ramen för sitt mandat.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,6 procent på kvartalsbasis första kvartalet 2016, jämfört med 0,4 procent under fjärde kvartalet 2015. Tillväxten fortsätter att stödjas av inhemsk efterfrågan medan exporttillväxten har varit fortsatt måttlig. Inkommande uppgifter pekar på en fortsatt tillväxt under andra kvartalet 2016 men i en långsammare takt än under det första kvartalet. Framöver räknar vi fortsatt med att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortgå i måttlig takt. Inhemsk efterfrågan fortsätter att stödjas av våra penningpolitiska åtgärders genomslag i den reala ekonomin. Gynnsamma finansieringsvillkor och förbättrad lönsamhet för företag fortsätter att främja en återhämtning vad avser investeringar. Hushållens reala disponibla inkomster och därmed även den privata konsumtionen stöds ytterligare genom den fortsatta sysselsättningsökningen, vilken även gynnas av tidigare strukturreformer, och de fortfarande relativt låga oljepriserna. Finanspolitiken i euroområdet väntas dessutom vara milt expansiv 2016 för att sedan bli i stort sett neutral 2017 och 2018.

Motvind för den ekonomiska återhämtningen i euroområdet omfattar samtidigt resultatet av den brittiska folkomröstningen och övriga geopolitiska osäkerheter, dämpade tillväxtutsikter på tillväxtmarknader, nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer samt av långsamt genomförande av strukturreformer. Mot bakgrund av detta ligger riskerna för euroområdets tillväxtutsikter fortsatt kvar på nedåtsidan.

Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 0,1 procent i juni, jämfört med -0,1 procent i maj, vilket främst återspeglar högre energi- och tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen ligga kvar på mycket låga nivåer de kommande månaderna innan den tar fart igen senare under 2016, till stor del beroende på baseffekter i energiprisernas årliga förändringstakt. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen, bör inflationen öka ytterligare 2017 och 2018.

Vad gäller den monetära analysen, fortsatte det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i maj 2016 med en årlig tillväxttakt på 4,9 procent, jämfört med 4,6 procent i april. Den årliga tillväxten i M3 fick liksom de tidigare månaderna huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 9,1 procent i maj, jämfört med 9,7 procent i april.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, ökade till 1,4 procent i maj 2016 jämfört med 1,2 procent i april. Utlåningen till företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, låg i stort sett stabilt kvar på 1,6 procent i maj, jämfört med 1,5 procent i april.

Enkätundersökningen om bankernas utlåning i euroområdet för andra kvartalet 2016 pekar på ytterligare förbättringar vad gäller lånetillgången för företag och hushåll samt en fortsatt ökad efterfrågan på lån i alla lånekategorier. Vidare fortsatte banker att rapportera att de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna har bidragit till mer förmånliga villkor för lån.

De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 har tydligt förbättrat lånevillkoren för företag och hushåll, samt kreditflöden i hela euroområdet. Det nya omfattande penningpolitiska åtgärdspaketet som antogs i mars i år stödjer den pågående uppgången i lånetillväxten och stöder därmed även återhämtningen i den reala ekonomin. Mot bakgrund av det rådande osäkra läget är det av yttersta vikt att kanalen för bankutlåning fungerar väl.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av att upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning stöttar ekonomisk aktivitet. Så som ECB-rådet vid flera tillfällen har betonat, och som har fått en kraftig genklang i både europeiska och internationella politiska diskussioner, krävs än mer beslutsamma insatser inom andra politikområden, både på nationell och europeisk nivå, för att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder. Genomförandet av strukturreformer måste öka avsevärt för att minska strukturell arbetslöshet och stärka den potentiella produktionstillväxten i euroområdet. Strukturreformer behövs i alla länder i euroområdet även om de specifika reformbehoven skiljer sig mellan de enskilda ekonomierna. Fokus bör ligga på åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, däribland främjandet av en god offentlig infrastruktur, något som är av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Förstärkningen av befintliga investeringsinitiativ, inklusive förlängningen av Junckerplanen, framsteg vad gäller kapitalmarknadsunionen samt reformer som mildrar problemen med nödlidande lån kommer också att bidra positivt till detta mål. I ett klimat av ackommoderande penningpolitik kommer ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer, i linje med de landspecifika rekommendationer som Europeiska kommissionen nyligen offentliggjorde, inte bara att leda till ökad hållbar ekonomisk tillväxt i euroområdet utan det kommer dessutom att göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken bör också stötta den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i överensstämmelse med Europeiska unionens statsfinansiella regler. För att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska systemet krävs en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten över tid och länder emellan. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media