Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Wien, 2 juni 2016

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Jag vill tacka centralbankschef Nowotny för hans gästfrihet och rikta ett särskilt tack till hans personal för de utmärkta arrangemangen vid dagens sammanträde med ECB-rådet. Vi ska nu redogöra för resultatet av vårt möte.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser beslutade vi att hålla ECB:s styrräntor oförändrade. Vi räknar vidare med att de kommer att ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer under en längre tid och väl utöver den tid under vilken våra tillgångsköp kommer att pågå. När det gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder bekräftar vi att köpen av tillgångar på 80 miljarder euro per månad ska fortsätta fram till slutet av mars 2017, eller längre om så är nödvändigt, och under alla omständigheter till dess att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med inflationsmålet. Nästa steg är att vi den 8 juni kommer att påbörja köpen inom ramen för vårt program för köp av värdepapper inom företagssektorn (CSPP). Från och med den 22 juni kommer vi dessutom att genomföra den första transaktionen i den nya serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner. Mer information om aspekter av genomförandet av CSPP kommer att lämnas på ECB:s webbplats efter presskonferensen.

Det omfattande beslutspaket som antogs i början av mars stödjer den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och främjar inflationens återgång till nivåer under, men nära, två procent. Framför allt fortsätter våra åtgärder att lätta lånekostnaderna och bidrar till att stärka skapandet av krediter. Ekonomin återhämtar sig gradvis. Ytterligare stimulans, utöver den drivkraft som redan beaktats, förväntas komma från de penningpolitiska åtgärder som ännu inte införts och som kommer att bidra till en vidare omfördelning av riskerna för tillväxt- och inflationsutvecklingen. I det aktuella läget är det av avgörande betydelse att säkerställa att den nuvarande låga inflationen inte biter sig fast med följdeffekter för löner och prisbildning. ECB-rådet kommer att noga bevaka utsikterna för prisstabiliteten och kommer, om det skulle visa sig nödvändigt för att nå sitt mål, att agera genom att utnyttja alla instrument som är tillgängliga inom ramen för sitt mandat.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Real BNP i euroområdet ökade med 0,5 procent på kvartalsbasis första kvartalet 2016, jämfört med 0,3 procent under fjärde kvartalet 2015. Tillväxten fortsätter att stödjas av inhemsk efterfrågan men dämpas av svag export. De senaste uppgifterna pekar på en fortsatt tillväxt under andra kvartalet men eventuellt långsammare än under det första kvartalet. Vi räknar även med att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta i måttlig men stadig takt. Inhemsk efterfrågan fortsätter att stödjas av våra penningpolitiska åtgärders genomslag i den reala ekonomin. Gynnsamma finansieringsvillkor och förbättrad lönsamhet för företag fortsätter att främja investeringar. Dessutom stöds hushållens reala disponibla inkomster och privata konsumtion ytterligare genom den fortsatta sysselsättningsökningen, vilken även gynnas av tidigare strukturreformer, och de fortfarande relativt låga oljepriserna. Dessutom är finanspolitiken i euroområdet något expansiv. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter dock att hämmas av en dämpad tillväxtpotential på tillväxtmarknader, av nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer samt av långsam implementering av strukturreformer.

Dessa utsikter återspeglas i stort sett också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2016, vilka förutser en årlig ökning av real BNP med 1,6 procent 2016 och 1,7 procent 2017 och 2018. Jämfört med ECB-experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2016 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats upp för 2016 och är i stort sett oförändrade för 2017 och 2018.

Hoten mot euroområdets tillväxtutsikter ligger kvar på nedåtsidan men riskbalansen har förbättrats tack vare de penningpolitiska åtgärder som vidtagits och de stimulansåtgärder som fortfarande är på gång. Nedåtrisker fortsätter att härröra från världsekonomins utveckling, från den kommande folkomröstningen i Storbritannien samt från andra geopolitiska risker.

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet -0,1 procent i maj 2016, jämfört med -0,2 procent i april, vilket främst återspeglar högre energi- och tjänsteprisinflation. Baserat på aktuella terminspriser på olja väntas inflationen ligga kvar på mycket låga eller negativa nivåer de kommande månaderna innan den tar fart igen under andra halvåret 2016, till stor del beroende på baseffekter i energiprisernas årliga förändringstakt. Med stöd av våra penningpolitiska åtgärder och den förväntade ekonomiska återhämtningen, bör inflationen återhämta sig ytterligare 2017 och 2018.

Detta allmänna mönster speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 2016, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,2 procent 2016, 1,3 procent 2017 och 1,6 procent 2018. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från mars 2016 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp något för 2016, som en återspegling av den senaste tidens oljeprisökningar, och förblir oförändrade för 2017 och 2018.

Vad gäller den monetära analysen, fortsatte det breda penningmängdsmåttet (M3) att öka stadigt i april 2016 med en tillväxttakt på 4,6 procent, jämfört med 5,0 procent i mars. Den årliga tillväxten i M3 får liksom de tidigare månaderna huvudsakligen draghjälp av de mest likvida komponenterna, där det smala penningmängdsmåttet M1 hade en årlig tillväxttakt på 9,7 procent i april, jämfört med 10,1 procent i mars.

Låneutvecklingen följde den gradvisa återhämtning som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) var 1,2 procent i april 2016, jämfört med 1,1 procent i mars. Utlåningen till företag fortsätter att spegla det fördröjda sambandet med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) låg i stort sett kvar på 1,5 procent i april, jämfört med 1,6 procent i mars.

De penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 har tydligt förbättrat lånevillkoren för företag och hushåll, samt kreditflöden i hela euroområdet. Det nya omfattande penningpolitiska åtgärdspaketet som antogs i mars i år stödjer den pågående uppgången i lånetillväxten och stöder därmed även återhämtningen i den reala ekonomin.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av att upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering för att säkerställa att inflationen utan opåkallad fördröjning återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stötta ekonomisk aktivitet. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs beslutsamma insatser inom andra politikområden, både på europeisk och internationell nivå. Detta har ECB-rådet redan vid flera tillfällen betonat och det har fått en kraftig genklang i både europeiska och internationella politiska diskussioner. Strukturpolitik är mycket viktigt, med tanke på en fortsatt hög strukturell arbetslöshet och låg potentiell produktionstillväxt i euroområdet. Strukturreformer behövs i alla länder i euroområdet även om de specifika reformbehoven skiljer sig mellan de enskilda ekonomierna. I det här skedet bör fokus ligga på åtgärder för att öka produktiviteten och förbättra affärsklimatet, däribland främjandet av en god offentlig infrastruktur, något som är av avgörande betydelse för att öka investeringar och stärka sysselsättningen. Förstärkningen av befintliga investeringsinitiativ, inklusive förlängningen av Junckerplanen, och framsteg på kapitalmarknadsunionen kommer också att bidra positivt till detta mål. I ett klimat av ackommoderande penningpolitik kommer ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer, i linje med de landspecifika rekommendationer som Europeiska kommissionen nyligen offentliggjorde, inte bara att leda till ökad hållbar tillväxt i euroområdet utan det kommer dessutom att göra euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken bör också stötta den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i överensstämmelse med Europeiska unionens statsfinansiella regler. För att upprätthålla förtroendet för det finanspolitiska systemet krävs en fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten över tid och länder emellan. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media