Inledningsanförande

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Frankfurt am Main
22 januari 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Låt mig önska er alla ett Gott Nytt År. Jag vill gärna ta tillfället i akt och välkomna Litauen som 19 land att anta euron som sin valuta. Följaktligen blev Vitas Vasiliauskas, ordförande för Lietuvos bankas, medlem av ECB-rådet den 1 januari 2015. I och med att Litauen gick med i euroområdet den 1 januari 2015 börjar ett system användas där de nationella centralbankscheferna turas om att ha rösträtt i ECB-rådet. Närmare uppgifter om detta rotationssystem finns på ECB:s webbplats. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser har vi gjort en ingående ny bedömning av utsikterna för den framtida prisutvecklingen och effekten av den penningpolitiska stimulansen Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut:

För det första beslutades om ett utökat program för köp av tillgångar, vilket innefattar programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar och programmet för köp av säkerställda obligationer. Inom det utökade programmet kommer köpen av offentliga och privata värdepapper sammanlagt att uppgå till 60 miljarder EUR per månad. Avsikten är att de ska genomföras åtminstone fram till slutet av september 2016 och i varje fall tills vi ser en varaktig justering i inflationstakten som överensstämmer med vårt mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt. I mars 2015 kommer Eurosystemet att inleda köp av eurodenominerade värdepapper med hög kreditvärdighet som emitterats av stater, myndigheter och organ i euroområdet samt av Europeiska institutioner. Förvärv av värdepapper av stater, myndigheter och organ i euroområdet kommer att baseras på de nationella centralbankernas andelar i ECB:s fördelningsnyckel. Ytterligare godtagbarhetskriterier kommer att tillämpas för länder som omfattas av EU:s och IMF:s anpassningsprogram.

För det andra beslutade ECB-rådet att ändra prissättningen på de återstående sex riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO). Följaktligen kommer räntan på framtida riktade långfristiga refinansieringstransaktioner att vara samma som den ränta på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (MRO) som råder vid tidpunkten då varje enskild riktad långfristig refinansieringstransaktion utförs. På så vis avlägsnas den spread på 10 punkter över räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som tillämpades på de första två riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna.

För det tredje beslutade vi, i linje med vår indikation om den framtida penningpolitiska inriktningen, att hålla ECB:s styrräntor oförändrade.

Vad gäller de ytterligare förvärven av värdepapper behåller ECB-rådet kontrollen över alla detaljer i programmets utformning och ECB kommer att samordna köpen och därvid säkerställa enigheten i Eurosystemets penningpolitik. Eurosystemet kommer att använda sig av ett decentraliserat genomförande för att mobilisera sina resurser. När det gäller fördelningen av hypotetiska förluster, beslutade ECB-rådet att köp av värdepapper av europeiska institutioner (som kommer att utgöra 12 % av de ytterligare tillgångsköpen och som kommer att köpas av de nationella centralbankerna) kommer att vara föremål för förlustdelning. De nationella centralbankernas övriga köp av tillgångar kommer inte att vara föremål för förlustdelning. ECB kommer att inneha 8 % av de ytterligare tillgångsköpen. Det betyder att 20 % av dessa tillgångsköp kommer att vara föremål för ett riskdelningssystem.

Separata pressmeddelanden med mer information om det utökade programmet för köp av tillgångar och prissättning av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner kommer att offentliggöras i eftermiddag kl. 15.30.

Dagens penningpolitiska beslut om ytterligare köp av värdepapper fattades för att motverka två negativa utvecklingstrender. Den första är att inflationen visat sig svagare än väntat. Medan de senaste månadernas oljeprisutveckling fortsätter att vara den viktigaste faktorn bakom dagens samlade inflationstakt har potentiella följdeffekter för löner och priser ökat. Dessa skulle kunna påverka prisutvecklingen negativt på medellång sikt. Denna bedömning stärks av att marknadsbaserade mått på inflationsförväntningar fallit ytterligare över alla tidshorisonter samt det faktum att de flesta indikatorer på aktuell eller förväntad inflation ligger på eller nära sina historiskt lägsta nivåer. Samtidigt finns det fortfarande stora lediga resurser i ekonomin och penningmängds- och kreditutvecklingen är fortsatt dämpad. Den andra trenden är att även om de politiska åtgärder som vidtogs mellan juni och september förra året resulterat i konkreta förbättringar i form av finansiella marknadspriser var detta inte fallet vad gäller de kvantitativa utfallen. Till följd av detta räckte graden av penningpolitisk ackommodering inte till för att på ett adekvat vis bemöta de högre riskerna för en alltför lång period av låg inflation. Idag har alltså antagandet av ytterligare balansräkningsåtgärder visat sig nödvändiga för att uppnå vårt prisstabilitetsmål, med tanke på att ECB:s styrränta nått sin lägre gräns.

Framöver kommer dagens åtgärder beslutsamt att underbygga den fasta förankringen av inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt. Den betydande ökningen i vår balansräkning kommer att lätta på den penningpolitiska inriktningen ytterligare. Särskilt finansieringsvillkoren för företag och hushåll i euroområdet kommer att fortsätta att bli bättre. Dagens beslut kommer dessutom att stödja våra indikationer om den framtida inriktningen på ECB:s styrräntor och tydligt lyfta fram det faktum att det råder betydliga och växande skillnader i den penningpolitiska cykeln som råder mellan större utvecklade ekonomier. Sammantaget borde dessa faktorer stärka efterfrågan, öka kapacitetsutnyttjandet och stödja penningmängds- och kredittillväxten och på det sättet bidra till att inflationen vänder uppåt mot 2 procent igen.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. Den reala BNP-tillväxten i euroområdet ökade med 0,2 procent på kvartalsbasis under tredje kvartalet 2014. De senaste statistik- och enkätuppgifterna pekar på en fortsatt måttlig tillväxt vid årsskiftet. På sikt har den senaste tidens sänkta oljepriser förstärkt grunden för att den ekonomiska återhämtningen ska ta fart. Lägre oljepriser borde stödja hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet. Den inhemska efterfrågan väntas också få ytterligare stöd av våra penningpolitiska åtgärder, de allt bättre finansieringsvillkoren och framstegen när det gäller budgetkonsolidering och strukturreformer. Den globala återhämtningen väntas dessutom gynna exportefterfrågan. Det är dock troligt att återhämtningen i euroområdet även fortsättningsvis kommer att dämpas av hög arbetslöshet, ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och behovet av balansräkningsjusteringar i den offentliga och i den privata sektorn.

De risker som omger de ekonomiska utsikterna för euroområdet ligger kvar på nedåtsidan men borde ha minskat efter dagens penningpolitiska beslut och de senaste veckornas sjunkande oljepriser.

Enligt Eurostat var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet -0,2 procent i december 2014 jämfört med 0,3 procent i november. Denna nedgång återspeglar främst en mycket lägre inflation i energipriserna och, i mindre omfattning, en minskning i den årliga ändringstakten för livsmedelspriser. Baserat på aktuell information och rådande terminspriser på olja väntas HIKP-inflationen på årsbasis fortsätta att vara mycket låg eller negativ under de kommande månaderna. En sådan låg inflation går inte att undvika på kort sikt, med tanke på de kraftigt sänkta oljepriserna den senaste tiden och förutsatt att ingen betydande korrigering sker under de närmaste månaderna. Inflationen förväntas öka gradvis senare under 2015 och 2016 med stöd av våra penningpolitiska åtgärder, den förväntade återhämtningen i efterfrågan och under antagande av att oljepriserna gradvis ökar framöver.

ECB-rådet kommer att fortsätta att noggrant följa riskerna i prisutsikterna på medellång sikt. I detta läge kommer vi särskilt att fokusera på den geopolitiska utvecklingen, valutakurs- och energiprisutvecklingen och genomslaget av våra penningpolitiska åtgärder.

I den monetära analysen tyder aktuella uppgifter på en upphämtning i det underliggande breda penningmängdsmåttet (M3), även om det ligger kvar på låga nivåer. Den årliga M3-tillväxten ökade till 3,1 % i november 2014, vilket var en uppgång från 2,5 % i oktober och en lägsta notering på 0,8 % i april 2014. Den årliga ökningen av M3 fortsätter att drivas av de mest likvida komponenterna och den snäva penningmängden M1 visade en årlig tillväxttakt på 6,9 procent i november.

Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var fortsatt svag på −1,3 procent i november 2014 jämfört med −1,6 procent i oktober men fortsatta sin gradvisa återhämtning från bottennoteringen på −3,2 procent i februari 2014. Under de senaste månaderna har de genomsnittliga nettoamorteringarna minskat från de historiskt höga nivåer som noterades för ett år sedan och nettoutlåningen blev svagt positiv i november. I det avseendet anger enkätundersökningen om bankutlåning i januari 2015 en nettolättnad av lånevillkoren under det fjärde kvartalet 2014, med avtagande skillnader mellan olika länder parallellt med en ökad nettoefterfrågan på lån i alla lånekategorier. Banker förväntar att denna utveckling kommer att fortsätta i början av 2015. Trots dessa förbättringar fortsätter utlåningen till icke-finansiella företag att vara svag och speglar det fördröjda sambandet mellan den och det rådande konjunkturläget, kreditrisker, kreditutbudsfaktorer och de pågående balansräkningsanpassningarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushåll, justerad för försäljning av lån och värdepapperisering, var 0,7 procent i november jämfört med 0,6 procent i oktober. Våra penningpolitiska åtgärder borde stödja en ytterligare förbättring i kreditflödet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade sammanfattningsvis behovet av ytterligare penningpolitisk ackommodering. Alla våra penningpolitiska åtgärder borde stödja återhämtningen i euroområdet och föra inflationen närmare nivåer som ligger under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken fokuserar på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och den ackommoderande penningpolitiska inriktningen bidrar till att stödja den ekonomiska aktiviteten. För att öka investeringarna, skapa fler nya arbetstillfällen och höja produktivitetstillväxten krävs emellertid beslutsamma insatser inom andra politikområden. Framför allt måste det målmedvetna genomförandet av produkt- och arbetsmarknadsreformer och insatser för att skapa bättre förutsättningar för företag intensifieras i många länder. Ett snabbt, trovärdigt och effektivt genomförande av strukturreformer är avgörande, eftersom det inte bara ökar framtida hållbar tillväxt i euroområdet utan även väcker förväntningar om högre inkomster samt uppmuntrar företag att öka sina investeringar redan nu. Det påskyndar även den ekonomiska återhämtningen. Finanspolitiken bör understödja den ekonomiska återhämtningen samtidigt som den säkerställer hållbara skuldnivåer i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, som alltjämt utgör ankaret för förtroende och framtidstro. Alla länder bör utnyttja det utrymme som finns tillgängligt för en mer tillväxtfrämjande utformning av finanspolitiken.

Kontakt för media