Banking Supervision
Svenska
Other languages1 +
Menu

Presskonferens (2004-05-06): Inledningsanförande

Jean-Claude Trichet, ECB:s ordförande,
Helsingfors, 6 maj 2004

Ärade åhörare, det är ett stort nöje att välkomna er till vår presskonferens i Helsingfors där Europeiska centralbankens råd för nionde gången sammanträder utanför Frankfurt. Jag vill tacka tillförordnade chefdirektör Matti Louekoski för hans inbjudan och gästfrihet samt personalen på Suomen Pankki – Finlands Bank för ett perfekt organiserat sammanträde. Vi beklagar djupt att Matti Vanhala har måst avgå och önskar honom allt väl.

Jag skall nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde. Efter vår regelmässiga ekonomiska och monetära analys räknar vi fortfarande med att prisstabiliteten upprätthålls på medellång sikt. Följaktligen har vi inte ändrat vår bedömning av den penningpolitiska inriktningen och vi har lämnat ECB-räntorna oförändrade på nuvarande låga nivåer. De låga räntorna över hela löptidsspektrat stöder också den ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Som alltid kommer ECB-rådet att fortsätta att noggrant bevaka all utveckling som kan påverka vår bedömning av hoten mot prisstabilitet på medellång sikt.

Jag vill nu närmare förklara våra beslut och börjar med den ekonomiska analysen. I dagsläget och i ett mycket kort perspektiv ger konjunkturindikatorerna fortfarande mycket blandade signaler. Sammantaget tyder de på att återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har fortsatt 2004 om än i måttlig takt. De senaste uppgifterna har varit mer uppmuntrande och de senaste enkätundersökningarna i euroområdet ger mer positiva signaler om början av andra kvartalet.

Även om de senaste positiva signalerna måste bekräftas av den framtida utvecklingen underbygger de förväntningarna om en fortsatt gradvis återhämtning i euroområdet och om en förstärkning över tiden. Förutsättningarna för en sådan återhämtning finns.

För det första är den globala ekonomiska tillväxten fortsatt robust och världshandeln har ökat. Den globala ekonomiska uppgången har en bred geografisk och sektoriell förankring, och ger därigenom gynnsamma externa förutsättningar för euroområdet. I detta hänseende räknar vi med att exporten från euroområdet kommer att öka betydligt både i år och nästa år. För det andra torde gynnsamma finansieringsvillkor, förbättringar i företagens effektivitet och vinster och styrkan i den globala efterfrågan stimulera investeringarna. Ökade reala disponibla inkomster bör bidra till ökad privat konsumtion särskilt då hushållens finansiella situation inte lägger några hinder i vägen för utgiftsökningar. På sikt är det också troligt att denna trend förstärks genom förbättrade villkor på arbetsmarknaden.

Dessa överväganden underbygger vår tilltro till fortsatt ekonomisk återhämtning, förväntningar som återspeglas i tillgängliga prognoser och framtidsbedömningar. Det är också i linje med utvecklingen på finansmarknaderna under de senaste veckorna. Framåtblickande antaganden är dock naturligtvis förenade med risker och osäkerhet. På den externa sidan leder de negativa effekterna av bytesförhållandet av den senaste tidens stigande olje- och råvarupriser till stora risker på kort sikt medan de ihållande globala obalanserna skapar osäkerhet på medellång sikt. På den inhemska sidan förefaller de osäkerhetsfaktorer som för närvarande omger finanspolitiken och strukturreformerna i vissa euroländer också ha bidragit till att förhindra en mer kraftfull förbättring i konsumenternas förtroende. Ett fortsatt fasthållande vid, mer klarhet om innehållet i och tidpunkten för dessa viktiga reformer samt förståelse för vikten av att dessa reformer genomförs och nyttan av dem för alla medborgare skulle bidra till att undanröja osäkerheten och på så vis dämpa de åtföljande riskerna för euroområdets ekonomi.

I fråga om prisutvecklingen räknar vi med att HIKP-inflationen på årsbasis på kort sikt fortsätter att fluktuera något under de kommande månaderna, vilket vi redan påpekat vid ECB-rådets tidigare sammanträden. Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga HIKP-inflationen i april 2,0 %, mot 1,7 % i mars. Även om ingen detaljerad information finns tillgänglig än är det troligt att den senaste ökningen i den årliga inflationstakten främst återspeglar en stark baseffekt i energikomponenten beroende på den markanta nedgången i oljepriser för ett år sedan. Den senaste tidens oljeprishöjningar har också inneburit ytterligare uppåtriktat pristryck. Eftersom dessa faktorer även kommer att vara viktiga de närmaste månaderna är en inflationstakt på runt eller strax över 2 % möjlig på kort sikt. Trots den senaste tidens mindre positiva utveckling räknar vi med att inflationstakten på längre sikt kommer att ligga i linje med prisstabilitet. Framför allt torde löneutvecklingen förbli återhållsam. Den senaste lönestatistiken för fjärde kvartalet 2003 ger stöd för denna uppfattning.

Vår uppfattning om utsikterna för prisutvecklingen är alltså i linje med tillgängliga prognoser och framtidsbedömningar. I dagsläget kan dock prisökningarna på råvaror i allmänhet och på olja i synnerhet utgöra en uppåtrisk för prisstabiliteten. Fortsatt uppmärksamhet vad gäller inflationsförväntningarna är alltså viktig.

Den monetära analysen visar att den årliga M3-ökningen bara har mattats av långsamt sedan sommaren 2003. Det finns tecken på fortgående portföljomläggningar från M3 till mer långfristiga tillgångar men takten på dessa justeringar är fortfarande långsam. Både penningmängds- och utlåningsökningen har alltjämt stöd av den historiskt låga räntenivån i euroområdet och speglar eventuellt också det förbättrade ekonomiska klimatet de senaste kvartalen.

Den fortsatt starka penningmängdstillväxten gör att likviditeten i euroområdet förblir riklig. Effekterna på inflationen på medellång sikt av dessa höga likviditetsnivåer kommer i stor utsträckning att bero på utvecklingen i ekonomin och på finansmarknaderna. Om likviditetsöverskottet kvarstår kan det leda till inflationstryck på medellång sikt.

Sammantaget indikerar den ekonomiska analysen alltjämt att utsikterna för prisutvecklingen på medellång sikt är i linje med prisstabilitet. En avstämning mot den monetära analysen ändrar för närvarande inte denna bild.

Som vanligt önskar jag också säga några ord om den övriga politiken i euroområdet. I fråga om finanspolitiken anser ECB-rådet att det finns ytterligare skäl till oro. Med utgångspunkt från kommissionens senaste prognoser beräknas budgetarna i euroområdet i genomsnitt inte förbättras nämnvärt varken i år eller nästa år. Alltfler länder kommer troligen att rapportera betydande obalanser medan konsolideringsansträngningarna inte är tillräckliga för de utfästelser som gjorts. Det är viktigt att samtliga berörda länder vidtar trovärdiga åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem. Sådana åtgärder bör utgöra ett led i en omfattande reformstrategi. Det skulle underbygga den pågående ekonomiska uppgången genom att stärka förtroendet för sunda offentliga finanser och genom att förbättra utsikterna för framtida ekonomisk tillväxt. ECB-rådet välkomnar kommissionens beslut att kräva mer konsolideringsansträngningar av ett antal länder.

Vad gäller strukturreformer upprepar ECB-rådet sin uppfattning att sådana reformer är nödvändiga för att euroområdets tillväxtpotential skall kunna utvecklas kraftigt. Framför allt behöver både vår sysselsättningsgrad och arbetsproduktivitetstillväxt öka kraftigt. Mot bakgrund av våra diskussioner här i Finland vill jag understryka att detta kräver en förbättrad teknisk och vetenskaplig bas och att detta genomförs i euroområdet som helhet, genom stora satsningar på att stärka humankapitalet i vår ekonomi. I det hänseendet är vi särskilt oroade över att ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög i flera länder. För att uppnå dessa mål är det nödvändigt att allt effektivare genomföra strukturreformer både på europeisk och nationell nivå. Lissabonprogrammet diagnostiserar problemet väl och vi inser väl vilka åtgärder som behöver vidtas för att ta itu med det. Vi stöder till fullo de pågående reformerna men dessa bör intensifieras i hela euroområdet. Det är viktigt att förstå att alla skulle få det bättre, med högre tillväxt och fler arbetstillfällen, om och när reformerna i Lissabonprogrammet genomförs.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media