Fem viktiga saker att veta om ECB

10 juli 2015

1. ECB är en EU-institution som arbetar för 340 miljoner invånare

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbanken för euron, den gemensamma valutan för 19 EU-länder. ECB grundades 1998 och är en officiell EU-institution med säte i Frankfurt am Main, Tyskland.

Huvudmålet för ECB är att hålla priserna stabila i länder som har euron som sin valuta. Det gör man genom att utforma och genomföra penningpolitiken inom Eurosystemet, som omfattar ECB och de nationella centralbankerna i de 19 länderna i euroområdet.

ECB:s beslut har ett direkt inflytande på ekonomin i euroområdet och påverkar därför vardagen för dess 340 miljoner invånare.

2. Vårt mål är stabila priser i euroområdet

ECB:s huvudmål är prisstabilitet. Det betyder att centralbanken har som mål att hålla prisökningstakten (inflationen) under, men nära, 2 % på medellång sikt. Detta betraktas som en godtagbar inflationsnivå för en centralbank att sikta på, eftersom priserna då inte ökar så snabbt att dina besparingar på sikt urholkas. Priserna stagnerar inte heller på nivåer där de kan börja sjunka (deflation), vilket skuller få folk att skjuta upp sina inköp. En sådan situation kan få ekonomin att gå i "baklås" och leda till minskad sysselsättning och kraftigare prissänkningar, i en ond spiral.

Det är viktigt med stabila priser för att människor och företag ska känna sig trygga att planera investeringar för framtiden.

Liksom andra centralbanker påverkar ECB normalt sett priserna genom att sätta den korta räntan på sin utlåning till banker. Genom att ändra denna ränta försöker ECB påverka mängden av, och kostnaderna för, lån som strömmar via banker till företag och hushåll, dvs. in i den breda ekonomin. När ekonomin befinner sig i en nedgång och inflationen är lägre än ECB:s mål, uppmuntrar en låg ränta (”lätt penningpolitik”) låneflödet genom att göra lånen billigare, vilket i sin tur verkar stimulerande på efterfrågan i hela ekonomin och, så småningom, återför inflationen till ECB:s mål. När ekonomin överhettas och inflationen ligger över målet, har en hög ränta (”stram penningpolitik”) motsatt effekt: den gör det dyrare att låna och får takten i ekonomin och prisutvecklingen att avta.

Under finanskrisen, som ju kännetecknades av en allvarlig lågkonjunktur och en mycket svag inflation, vidtog ECB och andra centralbanker runt om i världen vad ekonomer kallar ”extraordinära” eller ”okonventionella” penningpolitiska åtgärder. Ett exempel på en sådan åtgärd är programmet för köp av tillgångar. När de korta räntorna redan är mycket låga eller negativa kan en centralbank försöka lätta på penningpolitiken ytterligare genom att sänka de långa räntorna med hjälp av köp av tillgångar som t.ex. statsobligationer. Om de långa räntorna sjunker uppstår ett nedåttryck på kostnaderna för lån till hushåll och företag. De centralbankspengar som skapas för att genomföra dessa köp används dessutom av de finansinstitut som säljer obligationerna för att köpa andra tillgångar. Detta trissar upp priserna på dessa tillgångar så att innehavarnas förmögenhet växer och deras incitament att spendera pengar ökar. På så vis kan ekonomin återgå till en hållbar tillväxt och till en inflationstakt som ligger i linje med ECB:s mål.

3. Vi bidrar till en säkrare banksektor

Sedan november 2014 har ECB dessutom tlli uppgift att utöva direkt tillsyn över de största bankerna i euroområdet. Tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) granskar ECB hur bankerna bedriver sin verksamhet. ECB kan bevilja och dra in banktillstånd samt även identifiera och åtgärda potentiella risker i ett tidigt skede.

Genom sin banktillsyn försöker ECB se till att regler tillämpas på samma sätt över hela Europa. Bankerna i Europa har starka kopplingar till varandra och denna harmoniserade tillsyn gör därför banksektorn mer stabil och därmed även pålitlig för allmänheten och företag.

4. Vi är en oberoende institution som kan ställas till svars för sitt agerande

ECB:s uppgifter och ansvarsområden fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Som överstatlig institution agerar ECB i hela Europas intresse. Som centralbank är ECB oberoende och står fri från politiskt och kommersiellt inflytande. Detta är viktigt eftersom historien visar att en centralbank som följer politiska order kan förlora prisstabilitetsmålet ur sikte.

ECB kan emellertid ställas till svars för sitt agerande. Det hålls regelbundet utfrågningar av företrädare för ECB, inklusive ordföranden, i Europaparlamentet. ECB var dessutom först bland de större centralbankerna att hålla regelbundna presskonferenser omedelbart efter penningpolitiska beslut.

Dessa beslut fattas med majoritet av ECB-rådet, som är ECB:s viktigaste beslutande organ. Det består av de sex ledamöterna i ECB:s direktion och 19 nationella centralbankschefer (varav 15 åt gången har rösträtt enligt ett roterande schema).

5. Vi gör pengar för euroområdet

Under ECB:s överinseende tillverkas sedlar i hela euroområdet. Varje sedel är försedd med ECB-ordförandens namnteckning, som en symbol för vår stolthet och det som förenar oss. Euron är ett av de mest konkreta exemplen på europeisk integration. Den gör det enklare att bedriva handel och göra affärer över gränserna och underlättar resor och vardagsliv i euroområdet.